Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musil, Robert - Musis amici - Musivguld - Musjik - Muskarin - Muskat el. muskatell - Muskat (stad) - Muskatell - Muskedunder - Muskegon - Muskel - Muskler hos ryggradsdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Musis amici—Muskel
408
bland borgare och intellektuella i kejsartidens
Wien under 1900-talets två första decennier ”Der
Mann ohne Eigenschaften” (3 bd, 1930—43; sista
delen ofullbordad), ett verk, rikt på
människokunskap, satiriskt och ironiskt i uppfattningen av
det gamla, utstuderat i kompositionen.
Müsis amici, se Auroraförbundet.
Musivguld, ett oäkta bladguld av en
mässings-legering, hållande c:a 33—36% zink och
återstoden koppar.
Musjik [mo?y’k], ry., bonde.
Muskarin, kem., se Svampgifter.
Muskät el. m u s k a t e’l 1 (eg. ”myskdof
tände”, av lat. mu’scus, mysk), söta, aromatiska
viner från Medelhavsländerna. Berömt italienskt
muskatvin är Montefiascone. Även i Spanien,
Grekland, på Madeira och Cypern framställas
dylika viner.
Muskat, stad i Arabien, se Maskat.
Muskat e’ll, se Muskat.
Muskedu’nder (ty. Muskedonner, ombildning
av fr. mousqueton), gammalmodig, klumpig
bössa; benämning på en tyngre bösstyp med kort
pipa och grov kaliber, i bruk under slutet av
1500—1700-talen i fästningar och till sjöss.
Muskegon [maski’gan], stad i Michigan,
U.S.A., vid Michigansjön; 48,400 inv. M. är
centrum för bad- och rekreationsorterna på
Michigansj öns ö., dynkantade stränder.
Muskel (lat. müsculus, eg. liten råtta, av müs,
råtta), plur. muskler.
Muskler hos ryggradsdjur. Man skiljer mellan
glatt och tvärstrimmig muskelvävnad;
den senare innefattar skelett- och hj
ärtmuskulaturen. — Skelettmuskulaturen är
omgiven av en bindvävskapsel (perimysium), från
vilken bindväv (endomysium) instrålar i m. och
uppdelar denna i buntar. Varje muskelbunt
består av en massa muskeltrådar, som
kunna vara ända till 10 cm långa. Om en m. är
längre än 10 cm, måste skarvning av
muskeltrådar i rad ske, el. också utbildas en sena,
som går långt in i muskelbunten. Muskeltråden
är en enda cell, en jättecell, med en mängd
perifert lagrade kärnor. Den är uppbyggd av
längs-gående, tättliggande, smala trådar,
muskel-f i b r i 11 e r, och visar en mycket kraftig
tvär-strimmighet på gr. av att fibrillerna äro
uppbyggda av omväxlande partier med olika
Ijus-brytningsförmåga. Muskel tråden omgives av en
välutvecklad membran, sarkolemma. Dess
oförändrade protoplasma kallas sarkop las-
Fig. 1. Tvärsnitt genom en skelettmuskel; de mörka
fälten äro muskeltrådar.
Fig. 2. Skelettmuskel utgår
upptill från ett bens periost och fäster
nedtill med sena på ett annat bens
periost. * Korta muskeltrådar.
ma. I
skelettmuskulaturen
skiljer man
mellan röd och
vit
muskulatur, som
hos människan
äro blandade i
samma m., så
att man
makro-skopiskt ej
märker någon
olikhet. Den
röda muskulaturen har starkare
färg,
huvudsaki. beroende
på att den
innehåller mera
sarkoplasma i
sina
muskeltrådar än den vita.
Den vita är
däremot rikare
på fibriller och
kontraherar sig
snabbare än den
röda men
tröttnar fortare. —
Även h j ä r
t-muskulaturen består
av muskeltrå-
dar, inneslutande längsgående fibriller, men är
nätformigt anordnad. Genom denna anordning
uppkommer ett enda stort syncytium utan
cellgränser. Muskeltrådarnas tvärstrimmighet är här ej
så utpräglad som i skelettmuskulaturen. Hjärtats
retledningssystem (se Hjärta, sp. 372) är
uppbyggt av särskilda muskelceller, s. k. p u r k i
n-j et rådar. Dessa celler äro kortare och
tjockare, innehålla jämförelsevis få fibriller samt
äro mera sarkoplasmarika än andra delar av
hjärtmuskulaturen. — Den glatta
muskulaturen bildar vägglager kring hålformiga
organ, ss. kring
tarmar, blodkärl, blåsa
och livmoder.
Likaledes finnes den i
huden bl. a. såsom
håruppresande m.
Glatta
muskelceller kunna
utvecklas från
epi-tel (epitelmuskel-celler), ss. i
ögats
regnbågshin-na, kring
svettkörtlar, blodkapillärer (Rougets
celler) och
körtelhuvudstycken (korgceller). De glatta
muskelcellerna äro
spolformiga med
Fig. 3. En tvärstrimmig
muskeltråds byggnad. Stark
förstoring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
