Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musée de l’impressionnisme - Musée des antiquités nationales - Musée des arts décoratifs - Musée national d’art moderne - Museion - Museiänger - Muselier, Émile - Muselman - Musenalmanach - Musenhet - Museo nazionale di Napoli - Muser - Musette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Musée des antiquités nationales—Musette
394
Place de la Concorde, Jeu-de-Paume, det gamla
bollhuset i Tuileriträdgården. Museet, som
sorterar under Louvren, inhyser dess saml. av verk
av impressionistgenerationens målare och deras
närmaste föregångare.
Musée des antiquités nationales [myze’ dez
ätikite’ nasjåna’l] (Musée de
Saint-Ger-m a i n), franska nationalmuseet, beläget i Chåteau
Saint-Germain-en-Laye, grundat av Napoleon III
1862, invigt 1867. Museet innehåller
utomordentliga fynd från förhistorisk och gallo-romersk tid.
Musée des arts décoratifs [myze’ dez ä’r [-dekå-rati’f],-] {+dekå-
rati’f],+} franskt statligt museum för
konsthantverk, grundat 1882 och inrymt i Louvren i Paris.
Det omfattar franskt och orientaliskt
konsthantverk från medeltid och nyare tid samt arkiv och
bibi.
Musée national d’art möderne [myze’
nasjå-na’l dä’r mådä’rn], Paris, ersätter dels det gamla
Luxembourgmuseet, dels den förr i
Jeu-de-Paume inrymda saml. av utländsk samtidskonst.
Museet är inrymt i ena flygeln av den till
världsutställningen 1937 uppförda museibyggnaden
mellan Avenue de New York och Avenue du
Pré-sident Wilson och öppnades 1947. Det omfattar
nyare och samtida måleri, skulptur och
konsthantverk fr. o. m. Gaugins och Seurats efterföljare.
Muséi’on (grek.; lat. museum), eg. plats,
ägnad dyrkan av muserna och av dem inspirerade
sysselsättningar; sålunda fanns ett m. på berget
Helikon, och såväl Platons akad. som Aristoteles’
skola, Lykeion, hade sitt m. Särsk. berömt är
Museion i Alexandria, ett storstilat inst. för
vetenskaplig forskning, grundat av Ptolemaios I
omkr. 280 f. Kr. som motstycke till de äldre
läroanstalterna i Aten. M. blev ett betydande
vetenskapligt centrum, men om verksamheten där
är föga bekant. M. existerade ännu på 300-talet
e. Kr.
Museiänger, Anthrénus museörum, en liten
till fam. Dermestidae hörande skalbagge, 2—3 mm
lång, svart med gula och grå insprängda
teckningar. M. har gjort sig känd som en farlig
skadegörare på allehanda torkade produkter inom
växt- och djurriket, pälsverk, matvaror,
herba-rier, insektsamlingar m. m.
Muselier [myzalje’], Émile Henri Désiré,
fransk sjömilitär (f. 1882), officer 1904,
konter-amiral 1933 och viceamiral 1939. M. var
befäl-havande amiral i Marseille 1939 och hade
samtidigt översyn över en del av krigsindustrien. Strax
efter Frankrikes sammanbrott i juni 1940 tog
M. med sig några fartyg till Gibraltar, flög
därifrån till London och anslöt sig till general de
Gaulle. Han organiserade och var chef för den
fria franska flottan 1940—42 och det fria
franska flygvapnet 1940—41. Efter att ha assisterat
general Giraud i Nordafrika under 1943 drog sig
M. tillbaka från aktiv tjänst och har sedan ägnat
sig åt politik och författarverksamhet. Han har
utg. ”Marine et résistance” (1945) och ”De
Gaulle contre le gaullisme” (1946).
Museimän (ombildning av det pers, muslimän,
jfr arab, muslim), muhammedan. Av samma stam
som isläm.
Musenalmanach [mö’zanalmanak], ty.,
kallades efter franskt mönster (Almanach des Muses,
sånggudinnornas kalender) en mängd poetiska,
årl. utkommande tyska kalendrar, av vilka den
första utgavs 1764—1833, den berömdaste 1796
—1801 av F. Schiller och många av
nyromantikerna.
Musenhet, standard för vissa biologiskt och
medicinskt verksamma ämnen, t. ex. hormoner,
varvid med en m. förstås den minsta mängd av
ämnet i fråga, som hos möss framkallar de
för ämnet speciella biologiska reaktionerna.
Standardisering kan ske även i förh. till t. ex.
råttor (r å 11 e n h e t).
Museo nazionale di Napoli [mozä’å natsiånaHe
di na’påli], nationalmuseet i Neapel, ett av de
rikaste antikmuseema i världen, grundat 1738 av
kung Karl VII av Neapel (Karl III av
Spanien), som i samband med univ:s överflyttning
till andra lokaler överlämnade dettas 1586
uppförda byggnader till museet. Saml:s
grundstomme utgjordes av de konstskatter, som Karl ärvt
från ätten Farnese, däribland en mängd antika
skulpturverk, till större delen funna i Rom.
Härtill ha sedermera kommit framför allt de
enastående fynden från Pompeji och Herculaneum,
väggmålningar, mosaiker (bl. a. Alexanderslaget)
och bronser samt redskap och husgeråd,
illustrerande antikens dagliga liv. M. äger dessutom en
stor tavelsaml. samt en ryktbar gobelängsvit.
Müser (grek. müsSi, lat. müsae), fomgrekiska
namnet på sångens, musikens och skaldekonstens
gudinnor. De sägas ofta ha sitt hemvist i Pierien
på Olympens n. sluttning, deras förnämsta
kult-ort var berget Helikon i Beotien med källorna
Aganippe och Hippokrene. Hos Homeros
anropas en el. flera m. utan namn och sägas vara
Zeus’ döttrar. Hesiodos har nio m. med de
sedermera övliga namnen. I spetsen för m:s kör
ställes som deras anförare (musage’tes) diktens
och musikens gud Apollon. Under hellenistisk tid
utsträcktes m:s verksamhet även till
vetenskaperna, och var och en av dem tilldelades en särskild
uppgift och attribut. De vanliga typerna, som bl. a.
finnas i den av Gustav III inköpta, starkt
in-terpolerade serien i Nationalmuseum, äro skapade
av Filiskos från Rhodos på 200-talet f. Kr.
Sålunda representerar K1 i o (med en papyrusrulle)
historien, Eute’rpe (med en dubbelflöjt)
musiken och den lyriska skaldekonsten, T h a 1 i a
(med komisk mask) komedien, M e 1 p o’m ene
(med tragisk mask) tragedien, T erpsi’chore
(med en mindre lyra) dansen, E’r a t o (med en
större lyra) kärleksdikten, P o 1 y’m n i a (utan
särskilt attribut men med djupsinnigt uttryck
stödjande sig mot en pelare) hymnen el. den
med gudstjänsten förbundna heliga sången, U
ra’-n i a (med en himmelsglob) astronomien och
Kalli’ope (med skrivtavlor och griffel)
hjältedikten. — Romerska namnet på sånggudinnorna
var caménae.
Musette [myzä’t] (avlett av fornfr. muser,
spela säckpipa), fr., säckpipa med särskild luftbälg
att sköta med handen; sedan betecknar m. dels
en pastoral dans, urspr. skriven för säckpipa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
