Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murmanbanan, Kirovjärnvägen - Murmankusten - Murmansk - Murmanskområdet - Murmeldjur - Murnau - Murom - Murphy, William - Murray (flod) - Murray, släkt - Murray, 1. Adolf - Murray, 2. Walter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
M urmankusten—M urray
388
der den tid av året, då Leningrads hamn är
tillfrusen.
Murmankusten [mo’-], Kolahalvöns
ishavskust.
Murmansk [mo’-], huvudstad i
Murmanskom-rådet, Sovjetunionens viktigaste och helt isfria
hamn på dess ishavskust vid Kolafjorden på 69°
10’ n. br.; 117,054 inv. (1939). M. har en
utomordentligt väl skyddad och välutrustad hamn samt
skeppsvarv, kylhus, fiskkonserv-, såg- och
trävaruindustri. Exporten består huvudsaki. av
skogsprodukter, apatit och fiskkonserver,
importen av maskiner och stenkol (från Spetsbergen).
I M. finnas flera tekniska skolor och
forsknings-inst. med särskild inriktning på fisker iväsendet
och polarhavsproblem. M. började utvecklas först
under 1 :a världskriget, sedan det fått
järnvägsförbindelser med Leningrad (se Murmanbanan).
Staden hade stor betydelse undr 2:a världskriget,
då över den upprätthölls samfärdseln mellan
Sovjetunionen och dess allierade; den utsattes för
380 tyska flyganfall, varvid stora delar av staden
ödelädes.
Murmanskområdet [mo’-], ry. Murmanskaja
oblast, administrativt område i n. n. v. RSFSR;
148,895 km2; c:a 300,000 inv. (138,900 km2 med
291,188 inv. 1939). M. omfattar Kolahalvön
jämte de till Finland gränsande trakterna och det
erövrade Petsamoområdet. Huvudstad är
Murmansk.
Murmeldjur, Marmota (Ayctomys), tillhör
fam. ekorrdjur av ordn. gnagare och igenkännes
på den satta kroppen med kort svans, korta
öron och små
ögon. M u
r-m e 1 d j u r e t
el.
alpmur-m e 1 d j uret,
M. marmota,
når en längd
62 cm, varav 11
komma på
svansen. Höjden är
15 cm. Pälsen
är tät och
långhårig, till
färgen ovan
askgrå, under
rödgul. Nosen och
fotterna äro
vitgula. Det hör
hemma i
Alperna, Pyrenéerna
och Karpaterna
i området
mellan snö- och
trädgränsen, där det gräver hålor i marken.
I djupa sådana tillbringas vintern i dvala.
Djuret lever av växter och kan lätt tämjas.
Stäppmurmeldjuret el. bobaken, M.
bobak, som blir något större än föreg. art och har
kortare svans, lever i samhällen i stäpptrakter
från Polen och Galizien i v. till Amur i ö. Den
gräver gångar i marken och uppkastar därvid
halvmeterhöga jordkullar, som vanl. ligga
sam
Murmeldjur, Marmota marmota.
lade i grupper. Även denna art lever av
växt-föda och ligger under vintern i dvala. I
Nordamerika finnas flera arter av m., av vilka
skogsmurmeldjuret, M. monax,
amerikanernas woodchuck, med spetsig nos och yvig
svans, till levnadssättet avviker från föreg.
arter genom att ej förekomma i samhällen och
ofta vistas i skogarna.
Murnåu [mo’r-], Friedrich (Fred) Wilhelm,
tysk filmregissör (1889—1931). M. genomgick
efter universitetsstudier Max Reinhardts
teaterskola och kom småningom till filmen, där han
gjorde en betydande insats och skapade sig ett
namn som en av stumfilmstidens stora
regissörer. Bland hans tyska iscensättningar märkas
"Dracula”, "Tartuffe”, "Sista skrattet” (de båda
sistn. med Emil Jannings) samt "Faust” (med
Gösta Ekman och Jannings). M., som 1927 reste
till Hollywood, iscensatte där bl. a. "Soluppgång”
och Söderhavsfilmen "Tabu”.
Murom [mo’ram], stad i RSFSR, 270 km ö.
om Moskva; c:a 40,000 inv. (1937). Stor
textilindustri och j ärnvägsverkstäder. M. är en av
Rysslands äldsta städer.
Murphy [mä’fi], William Parry,
amerikansk läkare (f. 1892), sedan 1922 läkare vid
Peter Bent Brigham
Hospital, Boston. M.
har spec. studerat
sockersjuka och
blodsjukdomar och utfört
grundläggande
undersökningar över
leverterapiens betydelse vid
perniciös anemi, för
vilka han redogjort i
ett stort antal artiklar
i medicinska tidskr.
För införandet av
sistn. behandlingsmetod
erhöll han 1934
jämte G. R. Minot
och G. H. Whipple nobelpriset i fysiologi och
medicin.
Murray [ma’ri], flod, se Murray River.
Murray [mure’j], enl. traditionen urspr. från
Skottland härstammande släkt, via Preussen
inflyttad till Sverige, där överhovpredikant Gustaf
M. (1747—1825), senare biskop i Västerås,
adlades 1810. Denna gren utslocknade på manssidan
1934. — Litt.: R. Murray, "Slägten M.” (1931).
1) Carl Adolf Alfred M., militär (1862—
1947), underlöjtnant vid Fortifikationen 1881,
överstelöjtnant och chef för Fälttelegrafkåren
1912, överste och chef för Fortifikationsdep:s
militärbyrå 1915, avsked 1919, ståthållare på
Stockholms m. fl. slott 1919—47. M. nedlade ett
intressant och betydelsefullt arbete på idrottens
och det frivilliga skytteväsendets område.
2) Walter M., den föreg:s bror, ämbetsman
(f. 1871 9/io), jur. utr. kand, i Uppsala 1896,
fiskal i Svea hovrätt 1907, assessor 1908,
hovrättsråd 1909, exp.-chef i Ecklesiastikdep. 1908, t. f.
landshövding i Norrbottens län 1914—16,
landshövding i Västmanlands län 1916—37,
civilminis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
