Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munkhätta - Munklikör - Munklöss - Munk- och nunneordnar - Munkorgslagen - Munksgaard, Ejnar - Munksjö ab. - Munksjön - Munkskrift - Munkstol - Munksund - Munksunds ab. - Munktell, släkt - Munktell, 1. Theofron - Munktell, 2. Helene - Munktell, 3. Henrik - Munktells mekaniska verkstads ab. - Munktells, J. H., pappersfabriks ab. - Munktorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Munklikör—Munktorp
368
pa; har io—15 cm långt, gulgrönt hölster,
upptill purpurröd kolv; dess knölstam var förr
of-ficinell (aronsrot, dansk ingefära).
Munklikör, se Likör.
Munklöss, bot., se Hundtunga.
Munk- och nunneordnar, se Klosterväsen och
Orden 1).
Munkorgslagen, populärt namn på äldre
stad-ganden i Strafflagen 10:14 om ansvar för
förtäckt uppmaning till brott genom offentligt
prisande av brottslig handling och för dylikt försök
till förledande till ohörsamhet mot lag och laga
myndighet. Bestämmelserna upphävdes 1948. Vissa
med m. avsedda handlingar kunna därefter, enl.
Strafflagen 11:5, bedömas som uppvigling.
Munksgaard [mohjksgår], Ej nar Johannes,
dansk bokförläggare (1890—1948). Han grundade
1917 i Köpenhamn tills, m. O. Levin (1878—1933)
Nörrebros boghandel, sedermera Levin &
Munksgaard, vilket namn 1938 ändrades till Ej nar
Munksgaard International Boghandel (aktiebolag
1948); den har alltifrån etableringsåret 1917
omfattat även förlagsverksamhet med
vetenskaplig litteratur och dennas internationella spridning
som specialitet. M. startade den ytterst värdefulla
faksimilserien ”Corpus codicum islandicorum
medii aevi” (1930 ff.; hittills 19 vol.) samt den
svenska parallellserien ”Corpus codicum
suecico-rum medii aevi”, avsedd att omfatta ett 40-tal
av viktigare svenska medeltidshandskrifter (1943
ff.; hittills 11 vol.). — Litt.: W. Munthe, ”Et
verdensforlag bygges opp. E. M. og hans
livsverk” (1948).
Munksjö ab., Jönköping, äger pappersbruk och
pappfabrik med sulfitfabrik vid Munksjö
(Jönköping), sulfatfabrik vid Stödstorp, kartongfabrik
vid Lindefors, Hook, kraftstationer vid Ebbes
bruk och Götafors (samtliga i Jönköpings län)
samt sulfatfabrik, sågverk och kraftstation vid
Aspa (Örebro län). Tillverkningen består av
papper och papp, sulfatmassa samt sågade trävaror.
Aktiekapital 21 mkr; antal arbetare c:a 1,700. —
M. äger Lagamills ab. och ab. Nybro wellkartong
samt säljer dessa företags produkter. Munksjö
pappersbruk anlades 1862 av den från
tändsticks-industrien kände J. E. Lundström tills, m. L.
Hierta. Bolagsbildning skedde 1890.
Munksjön, se Jönköping.
Munkskrift, populär beteckning för den
skriftform, som i paleografien kallas gotisk minuskel
el. textura.
Munkstol, trebent stol med tresidig sits samt
arm- och ryggstöd. Vanlig under 1800-talets sista
årtionden.
Munksund, industrisamhälle i Piteå
landskommun; 1,224 inv. (1951).
Munksunds ab., Luleå, grundat 1926, äger
sågverk samt trähus- och snickerifabrik i
Munksund, trämassefabriker invid Luleå och vid Byske
samt kraftverk i Sikafors och Vargbacken.
Tillverkningen utgöres av sågade och hyvlade
trävaror, trähus och byggnadssnickerier, våt
slipmassa, kraftcellulosa samt av biprodukter från
sistn. tillverkning. M., som äges av Svenska
cellulosa ab., har övertagit större delen av den
rörelse, som tidigare bedrevs av ab.
Ytterstfors-Munksund (grundat 1916). M:s aktiekapital är
15 mkr, antalet industriarbetare c:a 2,300.
Munkte’11, gammal präst- och brukssläkt,
härstammande från Munktorps sn, Västmanland.
Kyrkoherden i Säter Martinus Ölai (1621—91)
antog efter fädernesocknen namnet Muncktelius,
av senare släktmedl. ändrat till M. Släkten
fortlever på två grenar, Ihrsta- och
Grycksbogrenar-na. Till den förra hörde prosten i Ihrsta Johan
Fredric Muncktell (1764—1848), känd
som utg. av ”Vesterås stifts herdaminne” (3 bd,
1843—46); hans son var nedannämnde M.i). Till
den senare grenen hörde bruksägaren och ledaren
av Grycksbo bruk Henrik M. (1841—1906),
bror till M. 2).
1) Johan Theofron M., industriidkare (1805
—87). M. anställdes 1822 vid Myntverket, där
han 1826 blev verkmästare. 1832 anlade M. en
mekanisk verkstad i Eskilstuna, från vilken
Munktells mekaniska verkstads ab. (från 1932
ab. Bolinder-Munktell) utvecklats. Här byggdes
bl. a. det första svenska lokomotivet (för
Fryk-stadsbanan). M. ledde 1855—60 arbetet med
kanalbyggandet mellan Eskilstuna och Torshälla.
Han var även intresserad i pappersindustrien och
anlade pappersmassefabriken vid Sörstafors i
Västmanland.
2) Hel ene Mathilda M., tonsättarinna (1852
—1919), fick sin utbildning i Stockholm, Wien
och Paris, där hon bl. a. hade B. Godard och V.
d’Indy till lärare. M. har skrivit enaktsoperan
”1 Firenze” med text av D. Fallström (urpremiär
på Kungl. teatern 1889, senare framförd i Paris),
flera orkesterverk (bl. a. ”Dal-svit” och
symfoniska dikter), körverk, pianostycken och
solosånger.
3) Axel Henrik M., den föreg:s brorsons
son, rättshistoriker (f. 1903 V12), fil. kand. 1925,
jur. kand. 1929, jur. lic. 1933, jur. dr 1934, doc.
s. å., t. f. prof, i skilda juridiska ämnen 1935—42,
prof, i rättshistoria i Uppsala 1942. M. har särsk.
ägnat sig åt straffrättens historia och utg. ”Till
förfalskningsbrottens historia” (i ”Minnesskrift
ägnad 1734 års lag”, 2, 1934), ”Tortyren i svensk
rättsutveckling” (i ”Lychnos”, 1939—40), ”Om
s. k. speglande straff” (1941), ”Brott och straff
i svensk rättsutveckling” (1943) och ”Det svenska
rättsarvet” (1944).
Munkte’lls mekaniska verkstads ab.,
Eskilstuna, grundat 1832, sedan 1932 dotterbolag till det
s. å. bildade ab. Bolinder-Munktell. Dess nuv.
funktion är att tills, m. systerföretaget J. & C.
G. Bolinders mekaniska verkstads ab. vara
försäljningsbolag för koncernen. — Samtliga dessa
bolag övertogos 1950 av ab. Volvo.
Munktells, J. H., pappersfabriks ab., till 1939
namnet på Grycksbo pappersbruk ab., se
Grycksbo.
Munktorp, sn i Västmanlands län, Snevringe
hd, på Mälarslätten, närmast ö. om Köping och
n. om Mälarfjärden Galten; 117,27 km2, 2,006
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
