Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mul- och klövsjukan - Mulseryd - Multan - Multesläktet - Multipel - Multiplan - Multiplexapparat - Multiplicera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Mulseryd—Multiplicera
352
godartat förlopp är sjukdomen hävd redan efter
en vecka. Dödsfall äro sällsynta hos vuxna djur.
Späda, diande kalvar och grisar visa en
dödlighet av 25—50%. Elakartade epizootier ha dock
förekommit, varvid 25—50% även av de äldre
djuren ha dött. — Utom till de partåiga
hovdjuren har man enstaka gånger sett att sjukdomen
även kunnat övergå till kattor, råttor samt
igelkottar. Människan angripes ytterst sällan.
Sjukdomen hör till de äkta, verkliga farsoterna,
som liksom smittkopporna bland människorna
periodvis, oemotståndligt utbrett sig och härjat bland
husdjuren. Efter några år har den sedan
försvunnit för att återigen dyka upp efter ett el.
annat tiotal års vilotid. Under senare tid, med
den alltmer tilltagande intensiva samfärdseln,
tyckes den hålla sig kvar år från år i vissa länder
på kontinenten, ss. Tyskland, Frankrike och
Holland. Under 1800-talet förekommo i Sverige
endast 4 epizootier, på 1900-talet däremot en hel
del, av vilka de 1911, 1920—21, 1924—27, 1929
—31 och 1938—39 ha varit de största. Utbrott
av m. ha förekommit i Sverige nästan årl. fram
till 1949, dock ej i större antal fall. Genom den
vaccinering av nötkreaturen, som utförts i de
sydligaste länen under senare år, ha de utbrott
av m., som förekommit, sannolikt varit att
hänföra till ympsjukdom. Genom snabba, kraftiga
åtgärder samt omedelbar nedslaktning av
samtliga klövbärande djur i de angripna
besättningarna har farsoten bekämpats med framgång.
Detta förfaringssätt kunde dock på gr. av den
enorma smittspridningen 1925 ej genomföras.
Utom genom nedslaktning (eng. stamping ouf)
bekämpas sjukdomen i nödfall även genom
isole-ringsförfarandet. Gårdarna spärras,
personförbindelser förbjudas, djur och mjölk få ej
bortföras, och hotade besättningar i närheten
behandlas i förebyggande syfte med serum. Denna
metod är synnerligen osäker men kommer till
användning, när sjukdomen tagit alltför stor fart
el. där enastående värdefulla besättningar
angripas och de lokala förhållandena underlätta en
effektiv isolering.
Smittämnet oskadliggöres lättast med alkaliska
vara djur- och mjölktransporter, foderinköp samt
personförbindelser. Å andra sidan kan sjukdomen
uppenbara sig på isolerade platser, där, såvitt
man kunnat finna, icke någon förbindelse med
smittad ort ägt rum. Vid primär fallens uppkomst,
då smitta antages överförd från utlandet till
Sverige, har man, utom personförbindelser, tänkt
sig spridningen även via luften (Forssman
m. fl.). Smittämnet utsöndras genom saliven,
mjölken, urinen och avföringen. Efter 10 dygn
äro djuren ej längre smittförande. Kroniska
virusbärare kunna förekomma men synas i praxis
ej spela någon större roll.
Smittvägarna äro i vissa fall kända och kunna
preparat, ^-procentig natronlut är det billigaste
och effektivaste desinfektionsmedlet. I stor
utsträckning användes på gårdarna även nysläckt
kalklösning samt soda till desinfektion. Under
gynnsamma förhållanden kan smittämnet hålla sig
levande i månader, intorkat på hö, halm el.
krea-turshår. I blodet och benmärgen av djur, som
slaktats i feberstadiet och sedan infrusits, har
smittämnet bevarat sin anslagskraft i många
veckor.
Djur, som genomgått sjukdomen, bli immuna
under 1 till 2 år, ofta längre. Emellertid
uppträder smittämnet med ett flertal varianter. Man
skiljer sålunda typ O, typ A och typ C. En
besättning, som genomgått mul- och klövsjuka,
orsakad av en typ, kan redan efter några veckor
på nytt angripas, om den utsättes för en annan
typ. Erfarenhet härav ha vi från epizootien 1924
—27, då inemot 40% av besättningarna angrepos
på nytt redan inom ett år.
Bortsett från alla utgifter, som orsakas genom
kampåtgärderna, uppkomma stora förluster
genom djurens värdeminskning, den stora nedgången
av mjölken samt slutl. genom följ dsjukdomar av
olika slag. De senare yttra sig i allm. som
hjärtfel, varbildningar i olika organ samt framför
allt juverinflammation. Erfarenheter från
utlandet visa, att penicillin är av stor betydelse för att
minska de verkningar, som äro att hänföra till
sekundärinfektioner i samband med m. — Litt.:
”Råd och anvisningar jämte föreskrifter till
bekämpande av smittsam m.” (1931); J. Forssman
i Acta pathologica, 8 (s. å.); H. Magnusson i
Nordisk medicinsk tidskr., 3 (s. å.).
Mulseryd, sn i Jönköpings län, Mo hd, s. v.
om Jönköping, kring Nissan; 115,21 km2, 637 inv.
(1953). Når i v. i Ko mosse 347 m ö. h. 587
har åker. Kyrkan av trä härstammar från
1400-talet. Ingår i Bottnaryds, M:s, Angerdshestra och
B j urbäcks pastorat i Skara stift, Red vägs
kontrakt. Tillhör storkommunen Norra Mo.
Multan [eng. utt. moltä’n|, stad i prov. V.
Punjab, Pakistan, nära Indus’ biflod Chenab;
c:a 150,000 inv. AL är en viktig
järnvägsknutpunkt och stor industristad med tillverkning av
bomulls- och sidenvaror, mattor och skor.
Multesläktet, Mügil, benfisksläkte, omfattande
talrika arter i varma och tempererade hav, där
de leva nära kusterna el. stiga uppför floderna.
Sin föda söka de i bottenslammet. Den
tjock-1 ä p p a d e m u I t e n, M. chelo, som kan bli
intill 90 cm lång och finnes i Atlanten från Island
till Kanarieöarna, anträffas stundom vid Sveriges
västkust, där även två andra arter, den t u n
n-1 ä p p a d e m u 11 e n, M. capito, och g u 1 d m u
1-t e n, M. auratus, någon gång fångats.
Multi’pel, i matematiken dets. som mångfald.
Sålunda är 24 en m. av 6.
Multiplan, flygplan med flera än två vingpar.
Multiple’xapparat (av lat. mu’ltiplex,
mångfaldig), instrument för stereoskopisk mätning och
kartering med hjälp av flygbilder (se
Fotogram-metri).
Multiplicera, mat., se Multiplikation.
Tjockläppade multen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
