Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muhammedansk konst - Muhammed pascha Baltadji - Muhammera(h) - Muharrak - Muhu - Muirglaciären - Muirhead, John - Mukačevo - Mukalla - Mukden - Mukhtar pasha (Ahmed) - Mukonsyra - Mukös - Mula - Mularp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345 Muhammed pascha Baltadji—Mularp 346
väldenas sista tid där, särskilt i Alhambra.
Moskéerna fingo ofta tegelstenspelare i st. f.
kolonner, bågarna slogos i kraftigt svängd
hästsko-form. Minareten fick form av ett högt, fyrsidigt
torn med parallella sidor, av det slag, som ännu
står kvar i Sevilla med den s. k. La Giralda.
Betydande fästningsanläggningar uppstodo, t. ex. i
Meknès (se bild 6 å pl. vid Marocko), Rabat och
Mahallat el-Mausura utanför Tlemcen. Bland
palatsen är Alhambra (se pl. vid d. o.) vid
Granada märkligast. 1 de av de kristna återerövrade
delarna av Spanien uppstod den egendomliga
mudéj arstilen, skapad av moriska
konstnärer och konsthantverkare i spanjorernas tjänst.
Den kommer bäst till synes i Toledo, särskilt i
de två förutvarande synagogorna. Till den moriska
stilens märkligaste konstslöjdsalster höra de stora
vattenkylare, som bruka kallas Alhambravaser.
I nyare tid har m. gjort sin mest betydande
och säregna insats genom de o s m a n s k a
turkarna (från omkr. 1300). Det gäller särskilt
arkitekturen, där de idéer, som redan framträdde
hos seldjukerna, ytterligare utvecklades, samtidigt
som den bysantinsk-kristna arkitekturen mest
genom sitt imposantaste verk, Sofiakyrkan i
Kon-stantinopel, utövade ett avgörande inflytande.
Moskén blev en centralbyggnad med kupol, och
särskilt i Konstantinopel uppstodo under
1500-och 1600-talen flera betydande moskéer. Inom
konstslöjden har särskilt det turkiska mattväveriet
spelat en betydelsefull roll.
Litt.: H. Glück och E. Diez, ”Die Kunst des
Islam” (1925); E. Diez, ”Die Kunst der
islam-ischen Völker” (2:a uppl. 1922); E. Kühnel,
”Die islamische Kunst” (1925); G. Munthe,
”Islams konst” (1929).
Muha’mmed pascha Balta’dji, turkisk
storvesir (d. 1712). M. hade från underordnad
palatstjänare arbetat sig upp till höga ämbeten, var
1704—06 storvesir, därefter guvernör i Aleppo
och efterträdde som storvesir den 1710 störtade
Numan Köprili. M. var ingen vän av krigspolitik
mot Ryssland men övertog, sedan krig beslutats,
1711 befälet över armén. Då tsar Peter i juli
s. å. med sin här instängts vid Prut, medgav M.
tsaren fred mot återlämnandet av Azov o. a.
eftergifter; Karl XII, som påyrkat krigets
fullföljande och skyndat till turkiska lägret, kom
för sent att hindra fredsavtalet. Att M.
förmåtts till detta genom ryska mutor anses numera
ej sannolikt. Då Peter, efter att med sin här ha
kommit i säkerhet, underlät att uppfylla
fredsvillkoren, blev M. av sultanen avsatt.
Muhammera(h), äldre namn på staden
Chur-ramshahr i Persien.
Muharrak, ö och stad, Bahreinöarna.
Muhu fmoTio], estniskt namn på ön Moon.
Muirglaciären [mjo’a-], se Alaska, sp. 228.
Muirhead [mjo’ahed], John Henry, engelsk
filosof (1855—1940), prof, vid Birminghams
univ. 1907—21, utg. av ”Library of philosophy”,
är den engelska nyidealismens främste
filosofihistoriker, som bl. a. skrivit ”Life and philosophy
of Edward Caird” (1921; tills, m. H. Jones),
”Coleridge as philosopher” (1930) och ”The
Pla-tonic tradition in Anglo-Saxon philosophy” (1931)
samt utg. brevsaml. ”Bernhard Bosanquet and his
friends” (1935). M. har tillika ägnat sig åt
praktisk och teoretisk utredning av etiska och
sociala frågor. — Litt.: H. Haldar,
”Neo-hegelia-nism” (1927).
Mukacevo [mo’katjevå], ung. Munkdcs, stad
i Karpatoryssland, vid floden Latorica och vid
s. foten av Skogskarpaterna; c:a 30.000 inv.
Petroleumraffinaderi, sprit- och tobaksindustri. På
en hög klippa ligger fästet M. från mitten av
1300-talet.
Muka’lla, stad i Hadramaut, Arabien.
Mukden, kin. Shen-> ang, huvudstad i prov.
Liaoning i s. Manchuriet, vid Liaos biflod Hun;
c:a 1,5 mill. inv. Den gamla staden är omgiven
av en tegelstensmur och har förutom de
kejserliga palatsen minnestempel över manchuernas
erövring av Kina, en motsvarighet ti 11 templen i
Peking. M. är knutpunkt för järnvägar till
Harbin, Peking, Port Arthur och Korea. Industrien
är obetydlig, men handeln med sojabönor, socker,
trä- och skinnvaror är betydande. — M. var på
1100-talet huvudstad i ett tatarrike. Det var
utgångspunkt för manchuernas erövring av Kina
1644 och huvudstad i Manchuriet 1644—1912.
Under rysk-japanska kriget intog staden en
nyckelställning och var i ryssarnas händer, tills den
erövrades av japanerna 10/s 1905 (se nedan). M.
intogs 18/» 1931 av japanerna och blev huvudstad
i den japanska lydstaten Manchukuo. 1 M.
utkämpades häftiga strider under inbördeskriget
1947—1948. Staden erövrades slutl. av
kommuniststyrkorna 1/n 1948.
Slaget vid Mukden 1905. Kring M. utkämpades
under rysk-japanska kriget häftiga strider 21/i—9/s
1905. De båda härarna, den ryska under
Kuro-patkin, den japanska under Oyama, vardera c:a
300,000 man, stodo s. om staden i befästade
ställningar mot varandra. Vs ansatte japanerna ett
anfall mot ryssarnas v. flygel och gingo därefter
till omfattning av den h. flygeln; ryssarna
tvingades draga sig tillbaka i n. riktning, och japanerna
besatte M. I0/s.
Mukhtär pascha (A h m e d M.), turkisk
fältherre (1839—1918). Han deltog i Krimkriget,
ledde 1871—73 en expedition till Jemen och hlev
därefter fältmarskalk. Till en början
framgångsrik i kriget mot Ryssland (1877), då han bl. a.
räddade det hårt ansatta Kars, fick han titeln
ghazi (”segraren”) men måste efter ett nederlag
i okt. draga sig tillbaka till Erzerum och se Kars
i fiendens hand (nov. s. å.). 1884—1908 var han
turkisk kommissarie i Egypten. Juli—okt. 1912
var M. chef för ett mot den ungturkiska
kommittén fientligt nationellt kabinett.
Mukonsyra [-ä’n-], en tvåbasisk syra, som
förekommer i urinen hos hundar och kaniner, som
utfodrats med bensenhaltig föda. En del av den
ingivna bensolen spjälkas, varvid bensenringen
öppnas och m. uppstår.
Mukös [-kö’s] (av lat. mücus, slem), slemmig.
Mula, zool., se Bastard, sp. 458, samt Åsna.
Mularp, sn i Skaraborgs län, Vartofta hd, ö.
om Falköping; ii,bo km2, 118 inv. (1953).
Omfattar en uppodlad del av Falbygden och i n. ö.
Gerumsbergets högsta parti (324 m ö. h.). 384
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
