Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mudderverk - Muddhål - Muddus’ nationalpark - Mudéjarstilen - Mudir - Mudros - Mueddin - Muezzin - Muff, rörmuff - Muff (klädesplagg) - Muffel - Muffelugn - Muffin - Muffkoppling - Mufflonfår - Mufti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Muddhål—Mufti
338
Fig. 3. Paternostermudderverket ”Simson”, tillhörigt
Skånska cementgjuteriet. Teoretisk skopvolym 375 1,
maximal kapacitet 500 m’/tim.
tenluckor försedd pråm (mudderpråm). —•
För medelhård botten användes alternativt e
n-skop smu dder ve r ke t (fig. 2), som
arbetar efter samman princip som grävmaskiner av
enskopstyp. Kraftreaktionen från skopan, när
denna hugger mot bottnen, upptages med från land
o. s. v. spända kablar el. medelst stöttor, som
tillhöra m:s utrustning och som kunna nedskjutas
i sjöbottnen. Muddret kan tagas ombord el.
överföras till pråmar enl. ovan. — P a t e r n o s t e
r-verket (fig. 3) användes väsentligen för
mudd-ring i lerbotten. Dess grävande organ utgöres av
en ändlös kedja av skopor, varvid muddringsdjupet
kan inom vissa gränser varieras genom att
lutningen på skopstativet ändras. Muddret avrinner
genom en ränna till den vid sidan om m.
förtöjda mudderpråmen. I andra fall kan det
bort-transporteras (t. ex. i land) medelst en
mudder-elevator. Ett normalvärde för kapaciteten hos ett
paternosterverk är 400 m3/tim., vilket är c:a 10
ggr så mycket som vid motsv. storlek av
grip-och enskopsmudderverk. — Vid sandbotten
användes ofta det s. k. sugmudderverket el.
sandsugaren (fig. 4), vars verksamma
organ utgöres av ett lutande, grovt rör, som får
stryka mot sjöbottnen. Medelst en kraftig
centri-fugalpump uppfordras en blandning av vatten och
sand (i volymproportionen 4:1 å 6:1), varefter
sanden befordras till land el. till en pråm
medelst en bandtransportör. Sandsugare byggas för
kapaciteter av 10,000 m3/tim. och däröver. —
Muddringsdjupet för gripskopsverket är
godtyckligt stort, övriga (grövre) typer av m.
byggas normalt för intill 10 m arbetsdjup men kunna
specialutrustas för inemot dubbelt så stort djup.
— Mindre muddringsarbeten utföras ofta med
mycket enkla redskap, t. ex. en skedliknande
skopa, som släpas i rännans riktning medelst ett spel.
Djupet kan härvid regleras från en provisorisk
Fig. 4. Sandsugare i längd- och tvärsektion.
spång på vardera sidan av rännan el. helt enkelt
från kanterna av en isränna.
Muddhål, dets. som manhål (se d. o.).
Muddus’ nationalpark avsattes 1942 ö. om
Porjus, inom Jokkmokks och Gällivare socknar i
Lappland; 491,75 km2. M. är Sveriges sista större
område med orörd skog. Sjön Muddusjaure,
385 m ö. h. och 3,8 km2, avrinner till Luleälv
genom Muddusjokk, som på de sista 10 km
faller 245 m i en trång, ända till 100 m djupt
nedskuren klippdal.
Mudéjarstilen [modå^ar-] (sp. modéjares, de
till de kristna skattskyldiga morerna), en under
1000—noo-talen i det kristna Spanien uppkommen
arkitektur- och dekorationsstil, som förenar
gotiska och moriska stilelement. Spetsbågar omväxla
med tagg- el. klöverbladsbågar i kyrk- och
palatsarkitektur, och ytorna både i byggnadskonst och
konsthantverk äro fyllda med egenartade
geometriska ornament, flamboyantformer och
gotiskmoriska inskriftsband. M. fortlevde ännu på
1500-talet, ehuru då uppblandad med italienska
renäs-sansstilsdetaljer. — Se bild 5 å pl. vid Cördoba.
Mudir, arab., den titel, som tillägges en
egyptisk guvernör över någon av landets prov.; i
Turkiet en vanlig byfogde el. kommunal föreståndare
i ett mindre distrikt, mudirlik.
Mu’dros, krigshist., se Lemnos.
Mue’ddin, se Böneutropare.
Mue’zzin, se Böneutropare.
Muff, tekn., rör muff, se Rördelar;
elektro-tekn., kabel muff (se d. o.).
Muff, klädesplagg, vari båda händerna kunna
instickas till skydd mot kyla. M. har sporadiskt
varit i bruk från medeltiden och stundom burits
av båda könen. Särskilt under 1600- och
1700-talen bars den även av män. Urspr. var m. två
plagg, ett för vardera handen, liksom m u f f t
i-s e r, d. v. s. muddar av päls el. pälsbesatta sådana.
Muffel, kärl el. kammare av eldfast material,
som i en ugn (se Muffelugn) upphettas till hög
temp. De användas, då den yttre luften och
förbränningsprodukterna från ugnens eldstad måste
utestängas från det däruti behandlade godset, då
därifrån avgående gaser skola uppfångas och
kondenseras el. då sådana gaser av annan anledning
måste hållas skilda från förbränningsprodukterna.
Muffelugn, ugn, vanl. en flamugn, i vilken en
muffel (se d. o.) är insatt el. inbyggd. M.
användas för röstning av malm, destillering och
subli-mering av metaller och kemiska föreningar,
bränning av dekorerade porslinspjäser, glödgning,
bly-avdrivning vid silveranalyser o. s. v.
Muffin, plur. muffins [eng. utt. ma’fin(z)],
bakverk av mjöl, smör och söt kärnmjölk, försatt
med engelskt fräspulver, vilket arbetas till en lös
deg, som utbakas till runda, flata, mjuka kakor.
Även om bakverk av sockerkakstyp med
smaktillsatser som citronskal, korinter el. russin, vilka
gräddas i formar. M. serveras varma.
Muffkoppling, se Axelkoppling.
Mufflönfår, se Fårsläktet, sp. 368 och bild
1 å pl.
Mu’fti, arab., ”som avger ett utlåtande”, i
varje större muhammedansk stad anställd
ämbets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
