Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mount Rainier - Mount Vernon (New York) - Mount Vernon (Virginia) - Mount Whitney - Mount Wilsonobservatoriet - Mouscron, Moeskroen - Mousse - Mousselinesås - Moussera - Moustiertiden - Moutarde - Mowinckel, 1. Ludwig - Mowinckel, 2. Agnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Mount Rainer—Mowinckel
332
Mount Rainier [maunt réini’ar], slocknad
vulkan i Cascade Mountains i staten Washington,
U.S.A., 70 km s. ö. om Tacoma; 4,391 m hög.
M. är starkt nedisat (28 glaciärer). M:s
nationalpark är 979 km2.
Mount Vernon [maunt vä’nan], förstad till
New York, n. ö. om Bronx; c:a 75,000 inv.
Mount Vernon [maunt vä’nan], lantegendom
i Virginia, vid Potomac, nedanför Washington,
tillhörde George Washington, som ligger
begraven där. Se bild 1 å pl. vid Förenta staterna,
konst.
Mount Whitney [maunt <oi’tni], U.S.A:s
högsta bergstopp, 4,418 m hög, i s. Sierra
Nevada, Kalifornien.
Mount Wilsonobservatoriet [maunt coflsn-],
världens största observatorium, beläget 1,750
m ö. h. på toppen av Mount Wilson, i
närheten av staden Pasadena i s. Kalifornien, U.S.A.
(se bild vid Astronomiska observatorier).
Observatoriet grundades 1904 av G. E. Hale som
en avd. av Carnegie Inst. i Washington och var
urspr. inrättat huvudsaki. för solundersökningar
med två tornteleskop, av vilka det största är 50
m högt. Numera stå de stellarastronomiska
undersökningarna i förgrunden, och observatoriets
huvudinstrument äro 2 stora spegelteleskop med
spegeldiam. på resp. 150 och 252 cm. Det sistn.,
Hookerteleskopet, var till helt nyligen världens
största astronomiska instrument (jfr Mount
Pa-lomar-observatoriet). Till observatoriet höra ett
större räkne-inst., ett fysikaliskt laboratorium och
en stor instrumentverkstad, samtliga belägna i
Pasadena. M. står numera under gemensam
ledning med Mount Palomar-observatoriet; chef för
båda inst. är I. S. Bowen.
Mouscron [moskrä’], flaml. Moeskroen,
stad i belg. prov. Västflandern, 10 km s. s. v.
om Kortrijk, nära franska gränsen; 37,000 inv.
Järnvägsknut; textilindustri, möbel- och
tobaks-fabriker.
Mousse [mo’s] (fr., eg. skum), kok.,
benämning på åtskilliga lätta mellan- och efterrätter,
vilka serveras kalla. Mellanrätterna
utgöras av finmalda färser på kött, fågel, fisk
m. m., vilka passeras, blandas med vispade
äggvitor och vispgrädde och pocheras i formar i
vattenbad. Efterrätterna bestå av vispade
äggvitor, som blandas med chokladkräm, kaffe,
fruktmarmelad el. grädde och vanilj o. s. v.,
varefter det hela sockras och insättes i ugn vid
sakta eld.
Mousselinesås [mosli’n-] (fr. sauce
mousse-line, av mousse, skum, vispad grädde), porös
sås, tillredd på samma sätt som hollandaisesås men
med mindre antal äggulor och tillsatt med vispad
grädde, serveras till grönsaker och kokt fisk.
Moussèra [mos-], mussera (se d. o.).
Moustiertiden [mostje’-] (fr. moustérien),
benämnes efter grottboplatsen Le Moustier den
3æ och sista perioden inom den paleolitiska
stenålderns äldre avsnitt. M. anses sammanfalla med
början av den sista istiden, Pencks würmskede.
I samband med klimatförsämringen står
grott-boplatsernas första uppträdande. Om ett skärpt
klimat talar även m:s djurvärld: mammut,
ull-hårig noshörning, ren, myskoxe etc. Redskapen,
kända blott i sten, visa tillbakagång.
Handkilarna ha försvunnit, och formvärlden företrädes
av spetsar, skrapor och tillfälligt formade
verktyg med retuscheringen koncentrerad till
föremålets ena sida (den andra bildas av en
klyvyta). M. är känd från alla delar av Asien och
Europa, vilka lämnat paleolitiska fynd, inom
sistn. område dock mindre i de mell. och ö.
delarna. Där iakttages i stället ett skede
prémou-stérien. De skelett och skelettrester, som funnits
i samband med redskap från m., tillhöra alla
neanderthalrasen.
Moutarde [mota’rd], fr., senarp.
Mowinckel. 1) Johan Ludwig M., norsk
politiker (1870—1943). Från 1898 skeppsredare
i Bergen, blev M. en av de ledande inom norsk
rederinäring och var
1908 en av
initiativtagarna till Norska
Ame-rika-linjen. 1906
invaldes han av venstre
i stortinget, som han
tillhörde 1906—09,
1913—18 och 1922
—39. Han var 1913
—15 president i
odels-tinget, 1916—18 i
stortinget. Under
mellankrigstiden blev han
Norges mest
framträdande politiker
och vänsterns ledande
man, från 1927 partiets ordförande. 1921—22
var han handelsminister, 1922—23
utrikesminister under O. Blehr, 1924—26, 1928—31 och 1933
—35 stats- och utrikesminister. Som norsk
utrikesminister och delegationschef el. eljest som
medl. av den norska delegationen i Genève
spelade han en betydande roll inom N. F:s arbete
och hade bl. a. säte i förbundsrådet 1930—31.
Han var den främste initiativtagaren till den
överenskommelse om ekonomiskt samarbete, som
1930 avslöts i Oslo mellan Belgien, Luxemburg,
Nederländerna och de skandinaviska länderna.
Kort efter det tyska anfallet mot Norge 9A 1940
inträdde M. i regeringen och tog sig över till
Sverige, där han på olika sätt sökte verka för
Norges sak.
2) Agnes M., den föreg:s syssling,
skådespelerska (f. 1875). M. debuterade 1899 med
stor framgång på Den nationale Scene i Bergen
som Anna Hjelm i ”Kung Midas”. På hösten
s. å. blev hon anställd hos Ludovica Levy vid
Sekondteatern i Tivoli i Kristiania. 1902
gästspelade M. på Nationalteatret som Fru Inger till
östråt (Ibsen), och 1903—04 var hon knuten till
Fahlströms teater, där hon hade sin största
succé som hertiginnan de Reville i ”Sällskap där
man har tråkigt”. Sedan har hon 1910—11 varit
engagerad vid Det nye teater och 1911—12 vid
Trondhjems teater. Som sceninstruktör har M.
1923—25 varit knuten till Det norske teater,
1925—27 och från 1936 till Nationalteatret samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
