Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mountbatten, Louis - Mount Elgon - Mountevans, Edward, baron Mountevans of Chelsea - Mount Everest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Mount Elgon—Mount Everest
328
Mount Everest. Se även bild 3 å pl. vid Himalaya.
gresspartiet och Moslem League till
överenskommelsen om Indiens delning. Vid upprättandet av
den hinduiska staten Indiska unionen i aug. s. å.
utsågs M. till dess förste generalguvernör. M.
blev i juli 1948 chef för i:a kryssareskadern i
Medelhavet och i juni 1950 4:e sjölord. Från
1952 är han chef för brittiska medelhavsflottan
samt blev dec. s. å. befälhavare för Atlantpaktens
Medelhavskommando. — G. 1922 m. Edwina
Cyn-thia Annette Ashley (f. 1901), dotter till Lord
Mount Temple.
Mount Elgon [maunt e’lgan], vulkan, se
Elgon.
Mountevans [måunteVanz], Edward
Rat-cliffe Garth Russel Evans, från 1945 baron
M. of Chelsea, brittisk sjömilitär och
syd-polsfarare av keltisk börd (f. 1881), officer 1900,
konteramiral 1928, viceamiral 1932 och amiral
1936. Stark äventyrslust drev M. tidigt ut på
forskningsfärder. Redan 1902—04 deltog han i
en hj älpexpedition till Scott under dennes första
sydpolsfärd (Discovery-exp. 1901—04), var 1910
—13 sekond under Scotts 2:a sydpolsfärd och
»lutförde exp. efter Scotts död 1913. Under i:a
världskriget vann M. stor berömmelse som chef
på jagaren ”Brooke” för glänsande tapperhet i
strid (”Evans of the Brooke”). M. var chef för
australiensiska flottan 1929—31, chef för Af
rikastationen 1933—35, marindistriktet i The Nore
(Chatham) 1935—39 och under 2:a världskriget
1939—45 civilförsvarschef i London. M. har utg.
ett flertal böcker, särsk. pojkböcker, om sina
färder och äventyr.
Själv-biogr.: ”Adventurous life”
(1946).
Mount Everest [maunt
eVarist], ind. J omokankar,
tibet. Ch omo-lung ma, tidigare
förväxlat med det något
västligare belägna, betydligt lägre
Gaurisankar (7,150 m), är
jordens högsta berg. M. är
ett massiv, tillhörande
Hi-malajas centralzon, beläget i
Nepal på 87° ö. Igd och 28°
n. br. och har en höjd av
8,884 m- Berget har fått sitt
namn efter den engelske
geo-deten Sir George Everest,
som 1841 utförde
trigono-metriska mätningar i
Hima-laja och var den förste,
som bestämde bergets
geografiska läge och höjd.
Allvarliga försök att bestiga M.
ha icke gjorts förrän i vårt
årh., enär man någorlunda
bekvämt kan med
transporter nå berget endast från
n., d. v. s. från Tibet, och
det tidigare icke varit
möjligt att erhålla de tibetanska
myndigheternas tillåtelse
att passera genom detta
land. Den första exp.,
1921, under ledning av C. K. Howard-Bury,
trängde från Tibet in i Rongbuk-dalen fram
till de båda Rongbuk-glaciärerna och
därifrån till Chang-La (n. passet) på den
bergrygg, som från M. skjuter ned mot n.
Härifrån nådde man 6,700 m höjd, där man
vände. Exp:s viktigaste resultat blev en
kartläggning av landet n. om M. Man fann, att
terrängen är mycket mindre svårframkomlig än
t. ex. i Alperna men att de klimatiska hindren
äro ytterst allvarliga. S. v.-monsunen, som
börjar blåsa i juni, för med sig varmt och fuktigt
väder med starka snöfall och hastig
snösmältning, varigenom lavinbildningen blir oerhörd.
Genom denna och den starka dim- och
molnbildningen blir då framträngandet på de högre
nivåerna omöjligt. Tidigare på året råda ofta häftiga
men alltid mycket kalla och torra n. vindar.
Dessa och den starka luftförtunningen göra då
berg-bestigningen synnerligen mödosam men dock
möjlig på gr. av att vädret då är mycket
klarare. Den andra exp. företogs 1922 under
ledning av C. G. Bruce. Från ett basläger på 6,400
m nådde man 27/s med tillhjälp av
syrgasappara-ter 8,320 m, men här måste man vända på gr.
av utmattning. Lavinerna sopade bort 7 man.
1924 avgick den tredje exp., vilken dock hela
maj genom svåra n. orkaner hindrades att tränga
fram. 6/s fortsatte 4 européer, av vilka Norton
och Sommervell stannade på 8,574 m, medan
Irving och Mallory gingo vidare. De förra sågo
de båda sistn. på 8,604 m, innan de försvunno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
