Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorcykelindustri - Motorcykelsport - Motordressin - Motorfartyg - Motorfederationen - Motorfordonsförordningen - Motorfordonsuttagning - Motorfotogen - Motorförarna, ömsesidigt försäkringsbolag för helnyktra - Motorförarnas helnykterhetsförbund - Motorgenerator - Motorisera - Motoriserade trupper - Motoriserat artilleri - Motorisk - Motorisk oro - Motorism - Motorkanonbåt - Motorklubben - Motorkultur - Motorlokomotiv - Motormännens riksförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Motorcykelsport—Motormännens riksförbund
314
dor, Francis Barnett, Excelsior, James, Norman,
Dot m. fl. — Frankrike: Peugeot och Perrot.
— Italien: Moto Guzzi samt Vespa och
Lam-bretta (de båda sistn. av scooter-typ). —
Förenta staterna: Indian och Harley Davidson
(den sistn. även representerad med en
lättvikts-typ). — Österrike: Puck. —
Tjeckoslovakien: Java samt Strachonize (lättviktstyp).
— Belgien: FN, Sarolea och Gillet. — I
Sverige framställas motorcyklar av 5 fabrikat,
näml. Husqvarna, Nyman (NV), Rex, Monark
och Union-verken (SRM).
Motorcykelsport, se Motorsport.
Motordressin, se Dressin.
Motorfartyg. Först med dieselmotorerna —
den första byggd 1897 — kunde tillräckligt
kraftiga motorer åstadkommas för större fartyg.
1912 kan betecknas som de moderna m:s
genombrottsår. Mest känd av m. från detta år är
”Selandia”, som för Det östasiatiske Kompagnie
i Köpenhamn byggdes på Burmeister & Wains
varv. Under 1 :a världskriget och även närmast
därefter tog byggandet av m. ett kraftigt steg
framåt, särsk. med byggandet av stora
tankmotor-fartyg med upp till 14,000 å 15,000 ton
lastförmåga. Av svenska varv har särsk. Götaverken
specialiserat sig på tankfartygsbygge och innehade
1933 världsrekord i färdigbyggt motor
fartygstonnage. 1924 byggdes de två första stora
passage-rar-m. för atlantisk fart, av vilka det ena var
Svenska Amerikalinj ens ”Gripsholm” med en
nettolastförmåga av 7,000 ton och en maskinstyrka
av 16,300 IHK. Sedermera ha ännu större
pas-sagerar-m. byggts. — Redan före dieselmotorns
framträdande och allt fortfarande användas även
s. k. råoljemotorer — på senare tid upp till
400 hk effekt för framdrivande av mindre och
medelstora fartyg. I svenska handelsflottan
utgjorde 1915 motorfartygstonnaget 2,7% av det
maskindrivna tonnaget, 1920, 9,2%, 1940 50,5%,
1945 63,8 °/o, 1949 68,9 °/o. — Se bilder vid
Handelsfartyg.
Motorfederationen, se Sveriges
motorfederation.
Motorfordonsförordningen, se
Vägtrafikförordningen.
Motorfordonsuttagning, krigsv., innebär i
fredstid vidtagna åtgärder för att underlätta den
rekvisition av motorfordon, som erfordras för att
vid mobilisering täcka försvarets behov. Vid de
besiktningar, som utföras enl.
motorfordonsförordningen, upprättas besiktningsinstrument, vilka
ligga till grund för m., som göres av
Arméförvaltningens tyga vd. Ägare till fordon, som
ut-tagits, erhåller uppgift härom,
uttagnings-besked. Vid mobilisering rekvireras uttagna
motorfordon av de militära myndigheterna,
varvid ersättning utgår enl. gällande taxor.
Motorfotogen, flytande bränsle för
förgasar-motorer. M. användes huvudsaki. för drift av
traktorer, båtmotorer och stationära motorer.
Motorförarna, ömsesidigt
försäkringsbolag för helnyktra, grundat 1932
genom initiativ från Motorförarnas
helnykter
hetsförbund i avsikt att förbilliga
motorfordons-försäkringen genom beräknad lägre skadefrekvens
för helnyktra motorfordonsförare. M. har sitt
säte i Stockholm.
Motorföramas helnykterhetsförbund (MHF),
stiftat 1926, har sitt säte i Stockholm och räknar
över 30,000 medl. M. åtnjuter statsanslag till sm
verksamhet. M. har tagit talrika initiativ för
höjande av trafikkulturen. Förbundets organ är
må-nadstidskr. Motorföraren (1927 ff.). — Jfr
Motorförarna.
Motorgenerator, se Elektriska maskiner.
Motorisèra, utrusta med motorkraft (även
elektrisk dyl.), t. ex. ersätta dragare med
auto-mobiler, traktorer, motorvältar o. dyl.
Motoriserade trupper, se Motortrupper.
Motoriserat artilleri, se Motorartilleri.
Motorisk (av motor), som avser el. sätter i
rörelse. — Motoriska nerver, sådana
nerver, som förmedla nervimpulser till
muskulaturen och alltså direkt utlösa en rörelse. —
Motoriska centra, samlingar av nervceller i det
centrala nervsystemet, varifrån rörelser i de olika
kroppsdelarna utlösas. — Motoriskt minne,
en minnestyp, som utmärker sig därigenom, att
minnesbilderna hänföra sig till talrörelserna.
Motorisk oro, med., tillstånd med mer el.
mindre okontrollerbara, omotiverade rörelser,
ständiga el. mera tillfälliga. M. kan bero på
organiska nervskador, så t. ex. vid danssjuka.
Även skakningen vid paralysis agitans är ett ex.
härpå. I andra fall kan m. höra samman med
nervösa orostillstånd, psykomotorisk
oro.
Motori’sm, sammanfattande benämning på
användandet av motorfordon för nyttotrafik,
nöjesåkning och sport. Till m. kan även räknas
användning av motorbåtar och flyg för liknande
tjänster, ehuru man oftast förbinder ordet m.
med trafik till lands.
Motorkanonbåt. Under 2:a världskriget
började britterna utnyttja m., huvudsaki. i
sjöfartskriget i Engelska kanalen. Skillnaden mellan en
m. och en motortorpedbåt inskränker sig enbart
till bestyckningen. På vissa motortorpedbåtar
byggas torpedtuberna så, att de kunna utbytas mot
en kanon. M:s bestyckning utgöres vanl. av en
automatkanon el. kanon av upp till 75 mm kaliber
samt luftvärnsart.
Motorklubben, se Svenska motorklubben.
Motorkultur, lantbr., se Motokultur.
Motorlokomotiv, se Lokomotiv.
Motormännens riksförbund (M), Stockholm,
en 1922 under namnet Sveriges förenade
motormän grundad riksorganisation för
motorfordonsägare; nuv. namn 1924. M:s uppgift är att
tillvarataga motorägarnas intressen genom att
tillhandahålla utredningar i samband med ny
lagstiftning o. s. v. samt genom att hävda
motorintressena i deras relationer till den allmänna
trafiken och till samhället. M. äger sedan 1926
rätt att åt sina medl. utfärda carnets, resp,
pas-sersedlar för färd med motorfordon i andra
län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
