Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mosse - Mosse, Rudolf - Mossebo - Mossel Bay - Mossfynd - Mossgarn el. öglegarn - Mosskultur el. mossodling - Mosskulturföreningen, Svenska - Mossljung - Mosso - Mossodling - Mossor, bryofyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
M o sse—Mossor
296
under denna tid blevo de förut kala, blöta m. till
stor del skogbevuxna el. omvandlade till torra
hedar. I en profil ger sig detta stadium till känna
som ett lager av högförmultnad torv, ofta med ett
tydligt stubblager. De m., som äro uppkomna
genom igenväxning av sjöar, ha först uppgrundats
genom avlagring av gyttjor, vilka i sin tur följts
av vasstorv, starrtorv och skogskärrtorv; i de
kärr skogar, som bildat den sistn. torven, ha
vitmossor invandrat, skogen har dött och efterträtts
av en m. — Då klimatet på övergången mellan
bronsåldern och järnåldern blev kallare och
fuktigare, inträdde åter en kraftig torvbildning, vilken
gav upphov till den s. k. yngre vitmosstorven,
vilken i regel har en mäktighet av 1,5—2 m. Denna
höj dtillväxt motsvarades av en relativt obetydlig
utbredning, och under nu rådande
klimatförhållanden kan m:s utbredning sägas vara i stort
sett avstannad. — Litt.: H. Osvald, ”Die
Vegetation des Hochmoores Komosse” (1923); L. von
Post och E. Granlund, ”Södra Sveriges
torvtillgångar”, I (i SGU, ser. C, nr 335, 1926); S.
Waldheim och H. Weimarck, ”Skånes myrtyper”
(i Botaniska notiser, 1943).
Mosse [må’-], Rudolf, tysk förläggare
(1843—1920) av judisk börd. Grundade 1867 i
Berlin en förläggarfirma, som främst genom
tidn. Berliner Tageblatt, Berliner Volkszeitung
och Berliner Morgenzeitung spelat stor roll i
Tysklands politiska och kulturella utveckling.
Mossebo, sn, i Älvsborgs län, Kinds hd, vid
Smålandsgränsen, n. v. om Gislaved; 89,38 km2,
599 inv. (1953). Småkulligt skogs- och
myrmarks-område 200—290 m ö. h. 433 har åker. I
G rim sås stationssamhälle (273 inv. 1951;
delvis i Nittorps sn) finnas smärre industrier. Väl
bevarad träkyrka från 1600-talet, till- och
ombyggd 1773. Ingår i Tranemo, M., Ambjörnarps
och Sjötofta pastorat i Göteborgs stift, Kinds
kontrakt; tillhör storkommunen Tranemo.
Mossel Bay [må’sal bei’], bukt på
Spetsbergens n. kust, bekant som övervintringsort för
Nordenskiölds expedition 1872—73.
Mossfynd benämnes den grupp av
depåfynden som härrör från mossar. Kända flerstädes i
Europa, äro m. särsk. betydande i Skandinavien.
Mossgarn el. ö g 1 e g a r n, ullgarn, spunnet
så, att det oupphörligen bildar öglor. Brukas till
stickning av schalar o. dyl. och till flossiga
trikå-vävnader.
Mosskultur el. m o s s o d 1 i n g. Härmed
förstås torvmarkers (mossars och kärrs) utnyttjande
för odling av lantbruksväxter. M. tog först
under 1800-talet och särskilt efter tillkomsten av
Svenska mosskulturföreningen (se d. o.) riktig
fart. Olika torvmarker ha mycket skilda
förutsättningar för växtproduktion. I regel lämpa sig
torvmarker med högförmultnade ytlager bättre
än sådana med lågförmultnade. Även torvens
kemiska sammansättning i de övre markskikten
och markvattnets halt av mineralsalter spela en
stor roll liksom även den underliggande
mineraljordens art och beskaffenhet. Under markens
brukning hopsjunker och nedbrytes nämligen
torven, vilket medför att det mineraliska
underla
gets beskaffenhet kan få stor betydelse särskilt
för odlingens framtida bestånd. Vid m. ingå som
mycket viktiga led att söka förbättra torvjordens
fysikaliska beskaffenhet och höja markens
nä-ringshalt. Det förra söker man uppnå genom
lämplig dränering etc., det senare genom
påförande av sand el. lera (”sandkörning” och
”ler-slagning”) och genom tillförsel av passande
gödselämnen (kreatursspillning, fosfat, kali och kalk).
Mosskulturföreningen, Svenska, se
Svenska mosskulturföreningen.
Mossljung, se Roslingsläktet.
Mosso [må’så], it., mus., rörligt.
Mossodling, se Mosskultur.
Mossor, bry of y t er, Bryo’ phyta, kallas den
ena av de två stora klasser, i vilka man plägar
indela de högsta kryptogamerna, de s. k.
arkegonia-terna. Den andra klassen är ormbunksväxterna
Schematisk bild av en bladmossas utveckling.
I spor och protonerna, II gamofyt, befruktning och
spo-rogonets tidigaste stadium, III fullt utvecklat
sporo-gon, IV längdsnitt av kapsel med sporbildning, x
gamo-fytgeneration, 2x sporofytgeneration, (J hanväxt,
honväxt. Pilarna ange utvecklingsgången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
