Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mora och Orsa tingslag - Morar, Loch - Moras - Mora stenar - Morastrand - Morat - Mora tingslag - Moratorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Morar—Moratorium
252
1 a g och Orsa tingslag (omfattande endast
Orsa kommun). M. omfattar kommunerna Orsa,
Våmhus, Mora, Morastrands köping, Sollerön
och Venjan. Det tillhör Ovansiljans fögderi och
domsaga (tingsställen: Morastrand och Orsa)
samt Mora och Rättviks kontrakt i Västerås stift.
Morar, Loch M. [å’t: må’ra], långsmal sjö
i grevskapet Inverness i västligaste Skottland, 9
m ö. h., 27 km2, 18 km lång. M. är
Storbritanniens djupaste sjö, 310 m.
Moräs, kärrmark, sumpmark.
Mora stenar, namnet på en plats, belägen ung.
10 km s. om Uppsala (Lagga sn), där de svenska
konungarna under medeltiden och sannolikt redan
under forntiden valdes och hyllades. Enl.
Scder-mannalagen var det urspr. de tre uppländska
folk-landen Tiundaland, Attundaland och
Fjädrunda-land, som det tillkom att taga konung vid Mora.
Upplandslagen innehåller också en liknande
bestämmelse, utom det att platsen för valtinget icke
nämnes, liksom säkerligen även Västgötalagen
med sitt bekanta stadgande, att svear äga taga
och vräka konung, får antagas åsyfta denna
upplänningarnas företrädesrätt vid kungaval. Mot
medeltidens mitt ändrades valbestämmelserna så, att
enl. Magnus Erikssons landslag alla de viktigare
landskapen ägde att sända sina lagmän och
övriga utsedda till Mora ting. — Vad som framför
allt gav tingsplatsen dess yttre märkvärdighet var
den s. k. M o r a s t e n. På denna skulle den
nytagne konungen stå, då han svor sin ed att hålla
lag och rätt i riket. Stående på stenen mottog han
därefter folkets hyllning. Enl. Olaus Magnus’
utsago skall Mora sten ha varit en rund häll, som
genom underliggande stenar låg något upplyft
över marken. Denna altarliknande anordning skall
ha varit omgiven av en krets av 12 jordfasta,
mindre stenar. Det hela erinrade sålunda om de
fornlämningar, som gå under namnet domarringar.
Av flera tecken att döma har just den nye
konungens beträdande av Mora sten spelat en icke
oväsentlig roll för uppfattningen, huruvida han var
rätt och lagligt kommen till land och rike. Det
torde därför kunna antagas, att upphörandet av
kungahyllningarna vid M. i första hand berott på
att kungastenen någon gång under unionstidens
oroligheter blivit bortförd el. undanskaffad. Sista
gången, som vi höra talas om att en konung blivit
hyllad på platsen, är vid Kristian I :s val 1457.
—• Numera är det icke mycket vid M., som
erinrar om ställets tidigare storhet. Där finns ännu
ett gravfält från forntidens senare skede. I ena
kanten på gravfältet står en liten anspråkslös
stenbyggnad, uppförd i slutet av 1700-talet. Där
förvaras de s. k. M. Dessa, som äro av
senmedeltida ursprung, äro av intresse främst emedan
de varit ett slags på platsen förvarade
dokument i sten över förrättade konungaval. Två av
dem äga näml, latinska inskrifter, av vilka den
ena omtalar Eriks av Pommern val 1396, den
andra Karl Knutssons 1448. Två andra äro
försedda med vapenbilder: en korsmärkt sköld och
det gamla riksvapnet tre kronor. Båda dessa
vapen ha förts av svenska medeltidskonungar. Det
är dessa stenar, som givit det nuv. namnet åt
platsen, som tidigare kallats Mora äng el.
också Mora sten efter den berömda kungsstenen.
Morastrand, köping i Mora och Orsa
tingslag i Dalarne, Kopparbergs län, tillhörande Mora
förs., kring österdalälvens inträde i Siljans
nordvästligaste del; 8,38 km2; 3,608 inv. (1953). M.
är österdalarnes huvudort; det 1893 upprättade
municipalsamhället ombildades 1908 till köping.
Förorterna Mor karlby (630 inv.) i v.
och U t m e 1 a n d (433 inv.) i s. v.
inkorporerades 1948. Köpingen är skärningspunkt för
Inlandsbanan och statsbanelinjen Falun—Älvdalen;
ångbåtsförbindelser finnas med Sollerön, Rättvik,
Siljansnäs och Leksand. Vid Tingslunden med
en 1936 avtäckt Zorn-staty av Chr. Eriksson
ligger den medeltida, treskeppiga kyrkan, vars äldsta
delar härstamma från 1200-talet; vackra
stjärnvalv. Kyrkan äger medeltida textilier och
träskulpturer, bl. a. en S:t Eriksbild. Strax v. om kyrkan
ligger Zornmuseet, en tvåvånings tegelbyggnad,
ritad av R. Östberg; det öppnades 1939 och är
nu statsegendom. Zorngården därintill rymmer en
stor konstsaml.; till parken ha flyttats några
äldre byggnader, däribland ett eldhus från 11
ootalet. österut från kyrkan står Zorns Vasastaty,
avtäckt 1903, här är målet för Vasaloppet.
Genom Zorns mecenatskap grundades 1907 Mora
folkhögsk. Därintill ligger Zorns gammelgård,
ett av Sveriges förnämsta friluftsmuseer, med
en äldre moragård, fäbodar m. m. M. har vidare
hemslöjdsutställning, samrealskola,
lantmannaskola (gr. 1913) och lanthushållsskola (1915),
länslasarett och epidemisjukhus, apotek,
provinsialläkare, distriktsveterinär och -lantmätare,
härads-skrivare och domarekansli. M. är ett betydande
handels-, turist- och industricentrum. Ett
sågverk jämte hyvleri och trähusfabrik tillhöra ab.
Dalasågen; Saxvikens sågverk (c:a 100 arb.)
tillhör ab. Statens skogsindustrier. Litt., se Mora.
Morat [måra’], stad i Schweiz, se Murten.
Mora tingslag, se Mora och Orsa tingslag.
Moratörium (av lat.. mo’ra, uppskov), anstånd
med gälds betalning el. med fullgörandet av
andra förpliktelser. Dylikt anstånd, utverkat i
enskild uppgörelse med ens borgenär, kallas i
dagligt tal m. I rättsspråket åter betyder m.
anstånd, som beviljats av offentlig myndighet.
Detta slags m. har förekommit sedan urminnes
tider (m. indultum, senare förk. ”indult”). Även
svensk rättshistoria har många ex. på m. att
uppvisa. Rättsuppfattningen under nyare tid har
allmänt intagit en avvisande hållning gentemot
m. som stridande mot borgenärers berättigade
anspråk; i krigstillfällen (särsk. 1870—71) ha
dock m. ej kunnat undgås. 1 :a världskriget gav
upphov till en omfattande lagstiftning om m.
Man skilj er mellan generalmoratorium
(anstånd för alla gäldenärer med fullgörandet av
samtliga förpliktelser el. vissa slags förpliktelser)
samt specialmoratorium (anstånd för
enstaka gäldenär el. gäldenärer). Ett special-m.
kan vara allmänt el. individuellt, allteftersom
anståndet gäller gentemot samtliga (el. åtm. ett
större flertal) borgenärer el. det blott berör viss
borgenär. General-m. infördes i svensk
lagstift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
