Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mo och Domsjö ab. - Mo och Domsjö treetex ab. - Moody, Dwight - Moon, Mohn - Mooney, Tom - Moonska alfabetet - Moor (Mor, Moro), Antonis (Antonio) - Moore, George (författare) - Moore, George (filosof)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Mo och Domsjö treetex ab.—Moore
244
en breddning av den del av företagets verksamhet,
som går ut på att ytterligare förädla produkterna.
— Rörande M:s förhistoria och ledning se
Kem-pe. — Litt: ”Skogen ger” (1945).
Mo och Domsjö treetex ab. [tri’t-],
Stockholm, grundat 1929, tillverkar vid fabrik i
Hör-neborg, Örnsköldsvik, dels träfiberplattor
(wall-board) av märket ”Treetex”, dels dörrar och
monteringsfärdiga trähus. Vid wallboardfabriken,
som är Sveriges största, nyttiggöres träavfall
från Mo och Domsjö ab:s sågverk. Bolaget, som
äges av Mo och Domsjö ab., har ett aktiekapital
av 4 mkr. Arbetarantalet uppgår till c:a 600.
Moody [mö’di], Dwight Lyman,
amerikansk väckelsepredikant (1837—99). M. började
som butiksbiträde i Boston. 1856 öppnade han
efter en genomgången religiös kris en
söndagsskola i Chicago samt verkade inom
storstadsmissionen. Väldiga skaror samlade sig till hans och
hans medhjälpare 1. D. Sankeys väckelsemöten,
och M. blev en av huvudgestalterna inom de
stora amerikanska väckelserörelserna på
1870-talet. Genom resor till England och Skottland
bidrog han till att sprida dessa väckelserörelser
även till Europa. — Litt.: Biogr. av W. Moody
och H. D. Northrop (sv. övers, i ny uppl. 1926).
Moon [mån], M o h n, estn. Muhu, Muhumaa,
ö i Estland mellan ösel och fastlandet; 204 km2;
5,407 inv. (1934). M. är flack och skoglös,
huvudnäringar äro jordbruk och fiske. Genom en 3
km lång bank för landsväg är M. förenat med
ösel. — Passagen mellan det estniska fastlandet
och M., Moonsundet (estn. Suur väin el.
Muhu väin), utgör inomskärsförbindelsen mellan
Finska viken och Rigaviken. — M. erövrades
1917 av tyskarna efter en flottstrid.
Mooney [mö’ni], Thomas (T om), amerikansk
arbetarledare (1883—1942). M. organiserade
under 1 :a världskriget pacifistiska proteststrejker
och dömdes 1917 till döden för ett 1916 förövat
bombattentat i San Francisco. Enär rättegången
uppenbart icke hade varit korrekt, återupptogs
processen, men M. dömdes denna gång till
livstids fängelse för mord. Fallet blev ett av de
mest omstridda i amerikansk rättshistoria och
uppfattades alltmer som ett justitiemord. M.
benådades 1939 av Kaliforniens guvernör.
Moonska alfabetet [mö’n-], se
Blindundervisning.
Moor [mår] (Mor, M o r o), An tonis
(Antonio), flamländsk målare (1519—1576).
Som elev av Jan Scorel var M. mottaglig för
påverkan av den italienska konsten, med vilken
han kom i beröring på en resa till Italien omkr.
1550. Han hade stort anseende som porträttör
och kallades till flera hov (i Madrid, Lissabon,
London och Bryssel), men både före och efter
dessa beställningsresor verkade M. i hemlandet
(i Utrecht och Antwerpen), vars främste
porträttmålare han var före Rubens. Hans arbeten
äro intimt, skarpt och detalj troget utförda
ka-raktärsstudier, men de ha samtidigt en
monumental hållning, som visar M:s förmåga att lära av
det bästa i det samtida måleriet (Tizian).
Målningar av M. finnas i Madrid (Maria Tudors
porträtt, ett av
hans bästa
verk), Wien,
Haag (porträtt
av en
guldsmed), Berlin,
Paris, London,
Florens
(självporträtt i
Uffi-zierna) m. fl.
Moore [mo’a],
George,
engelsk författare
av irländsk börd
(1853—1933).
Han studerade
först
målarkonst i Paris
men kom sedan
under franskt
litterärt
inflytande och
återvände till Eng-
land för att ägna sig åt litteraturen. Några
dikter ("The flowers of passion”, 1878, ”Pagan
poems” 1881) erinra om Wildes esteticism. Hans
romaner däremot knöto an vid naturalismen (”A
mummer’s wife”, 1885, ”Esther Waters”, 1894,
sv. övers. 1899). Med ”Everlyn Innes” (1898)
övergick han till den från Ryssland påverkade
psykologiska romanen. M. började intressera sig
för den nationella iriska rörelsen och skrev dramer
och berättelser (”The untilled field”, 1903, ”The
lake”, 1905) med nyirländsk syftning. Han har
även skrivit litteratur- och konstkritik, och i
”Memoirs of my dead life” (1906) samt trilogien
”Hail and farewell” (”Ave”, 1911, ”Salve”, 1912,
”Vale”, 1914) skildrat samtida författare och
konstnärer. — Litt.: Biogr. av J. Freeman (1922)
och S. L. Mitchell (1929).
Moore [mo’a], George Edward, engelsk
filosof (f. 1873), univ.-lärare i Cambridge sedan
1911, prof. 1925—39, huvudred, för Mind 1921—
47. M:s viktigaste kunskapsteoretiska
undersökningar äro samlade i ”Philosophical studies”
(1922), däribland ”Refutation of idealism” (1903;
sv. övers. 1944 i ”De filosofiska mästerverken”),
som blev signalen till neorealismens uppmarsch.
Särskilt ha M:s analyser av omdömet,
sinnes-åskådningen, verklighets- och relationsbegreppen
spelat stor roll. I ”Proof of the external world”
(i ”Proceedings of the British Academy”, 25,
1939) har M. sökt vederlägga satsen, att det icke
finns några materiella föremål. M. har också
skrivit ”Principia ethica” (1903, 2:a uppl. 1922)
och ”Ethics” (1912). — M. intar en obestridlig
förgrundsställning inom samtidens filosofi. Han
är en sällsynt skicklig begreppsanalytiker, som
starkt påverkat flera framstående filosofer och
matematiker. — Litt.: K. Marc-Wogau,
”Kritiska punkter i G. E. M:s etik” (i ”Kritiska
studier i socialfilosofi och etik”, 1939); P.
Lindblom, ”Common sense och ändamålsetik i G. E.
M:s filosofi” (1945); L Nissen, ”Moralfilosofi
og hersketeknikk. En studie over G. E. M:s ver-
Antonis Moor: Porträtt av spansk
ädling. Nationalmuseum,
Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
