Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montmirail - Montmorency - Montmorency, ätt - Montmorency, Anne de - Montoire-sur-le-Loir - Montparnasse - Mont Pelé - Montpelier - Montpellier - Mont Pelvoux - Montpensier - Mont Perdu - Montre - Montreal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
M ontmorency—M ontreal
238
i Frankrike, 55 km s. v. om Reims; 2,300 inv.
W2—12/2 1814 vann Napoleon här en seger över
de allierade.
Montmorency [måmåräsi’], stad i Frankrike,
15 km n. om Paris’ centrum; 11,126 inv. (1946).
Den berömda släkten Montmorency hade här ett
slott, som förstördes under revolutionen. Det s. k.
Eremitaget är bekant som uppehållsort för
Rousseau, som här skrev ”Émile” och ”La nouvelle
Hélotse”.
Montmorency [måmåräsi’], gammal
fransknederländsk adelsätt, känd sedan 900-talet, med
stamgods nära staden M. Till en av ättens grenar
hörde Philips van ELoorn, till en annan hertigen
av Luxembourg.
Anne de M., hertig, militär (1493—1567).
Som ung deltog M. i Frans 1 ;s första italienska
fälttåg och i de följ, krigen. Tillfångatagen jämte
konungen vid Pavia (1525), blev han efter
frigivandet en av dennes mest inflytelserika rådgivare
samt konnetabel 1538; hans mål var en fredlig
politik och försoning med kejsaren. Frans I
övergav dock denna linje, och M. miste sitt inflytande.
Han återvann del delvis under Henrik 11 och
utnämndes 1551 till hertig men blev 1557 fången
vid Saint Quemin och frigavs först 1559, då han
fann sig undanträngd av guiserna. I
religionskrigen under Karl IX :s regering slöt han sig,
ehuru befryndad med Coligny, till hugenotternas
bekämpare för att trygga centralmakten i landet.
Fången 1652—63, deltog han åter i kampen 1567,
då han stupade. M. var en av tidens största
godsägare; med typiska knektdrag förenade han ett
visst konstintresse. — Litt.: Biogr. av F. Decrue
(2 bd, 1885—89).
Montoire-sur-le-Loir [måæä’r-syr-la-l(nä’r],
stad i dep. Loir-et-Cher i Frankrike vid floden
Loir 45 km n. om Tours; 3,000 inv. — IM. ägde
i okt 1940 ett sammanträffande rum mellan Hitler
samt Frankrikes efter kapitulationen i juni s. å.
ledande statsmän, Pétain och Laval. Hitler sökte
förmå fransmännen till deciderade åtgärder
gentemot England, medan de franska statsmännen
främst önskade snabb separatfred och de franska
krigsfångarnas frigivande. Förhandlingarna ledde
icke till nagra resultat, men den tyska
propagandan ville icke erkänna detta utan talade om
”Mon-toirepolitiken”, som om denna betydde
begynnelsen av ett nära tysk-franskt samförstånd och
samarbete på det politiska området.
Montparnasse [måparna’s], stadsdel i Paris,
på vänstra Seinestranden, centrum för konstnärs-,
främlings- och nöjeslivet i Paris.
Mont Pelé [må pale’], vulkan på
Martini-que( se Montagne Pelée.
Montpelier [måntpi’lja], huvudstad i Vermont,
U.S.A., vid Winooski River; 9,000 inv.
Montpellier [måpalje’], huvudstad i dep.
Hé-rault, i s. Frankrike, 10 km från Medelhavet, v.
om den lilla kanaliserade floden Lez; 93,102 inv.
(1946). M:s historia går trol. tillbaka till
Ma-guelonnes förstöring av Karl Martell 737. Urspr.
funnos här två samhällen, M. och
Montpel-liéret, vilka förenades 1349. Redan 1141, då
M. fick sina första kända privilegier, fanns här en
läkarskola, som erhöll sina statuter 1220. Univ.
upprättades 1289 och är ett av Frankrikes äldsta.
Biskopssätet i Maguelonne flyttades 1536 till M.
Under religionskrigen var staden en av
hugenotternas viktigaste stödjeplatser. Gamla staden
innanför boulevarderna har endast ett par rester
kvar, däribland Tour des Pins, från 1100- och
1300-talen. S. om Tour des Pins ligger
katedralen Saint-Pierre. Den har restaurerats och
tillbyggts av H. A. Révoil efter 1800-talets mitt.
Sammanbyggd med densamma är med.
fakultetens byggnad. Fakultetens värdefulla bibi,
innehåller bl. a. en betydande saml av drottning
Kristinas manuskript (22 vol.), österut ligger univ.
Det rikhaltiga, av F. X. Fabre grundade
Fabre-museet vid Boulevard de 1’Esplanade innehåller
en särsk. representativ konstsaml. M:s nuv.
centrum är Place de la Comédie. Från den berömda
planteringen Promenade du Peyrou (från 1689
—1776) kan man vid gynnsam väderlek se Mont
Canigou (2,785 m ö. h.) och Mont Ventoux
(1,912 m), Pyrenéernas och Alpernas förposter.
Botaniska trädgården, gr. 1593 av Richer de
Bel-leval, är Frankrikes äldsta. M. är huvudsaki.
medelpunkt for den högre undervisningen,
förvaltningen och turistlivet. Industrien, som består av
livsmedels-, vin- och textilindustri, är till större
delen förlagd till de yttre stadsdelarna.
Mont Pelvoux [må pälvo’], se Alperna,
sp. 3b7-
Montpensier [måpäsje’], fordom franskt
grevskap (i dep. Puy-de-Döme), som av Frans I
indrogs från Karl av Bourbon. Det blev 1539
her-tigdöme och kom 1626 genom giftermål till
Ludvig XIH:s bror Gaston, hertig av Orléans.
Slottet raserades 1633. Gastons dotter Anne Marie
Louise d’Orléans, hertiginna av M. (1627
—93), mest känd som ”la grande Mademoiselle”,
var en av Europas rikaste arvtagerskor. Hon
eftersträvade, ehuru förgäves, att bli Ludvig
XlV:s gemål. Hon slöt sig, ehuru tveksamt, 1652
till f rondupproret, vari hon aktivt deltog. Hon
avlägsnades sedan en tid från hovet. Hennes gods
ärvdes av Ludvig XIV:s bror Filip av
Orléans, inom vars familj titeln hertig av M.
förblivit. Om henne se fr. monogr. av Arvède
Barine (1901 och 1905).
Mont Perdu [må pärdy’], en av Pyrenéernas
högsta toppar, v. om Maladetta på spanska
sidan; 3,352 m hög.
Montre [mätr], fr., se Monter.
Montreal [måntriå’l], Canadas största stad;
1,021,520 inv. (1951). M. är beläget i sydligaste
delen av prov. Quebec, vid Saint Lawrence
River, på ö. sidan av ön Montreal Island; grundades
1642 som missionsstation av fransmannen
Maison-neuve men blev snart som utpost mot irokesernas
rike en viktig militärort och har ända sedan
1600-talet varit den förnämsta stapelplatsen för den
kanadensiska pälshandeln. 1760 kom M. i
engelsmännens händer och hade då c:a 9,000 inv. Nära
2/s av inv. äro franskättlingar och 4/s
romersk-katolska. M:s äldsta och centrala delar ligga
mellan Saint Lawrence River och den 238 m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
