Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montgomery, 5. Arthur - Montgomery, släkt - Montgomery, 1. Gabriel de - Montgomery, 2. James - Montgomery, Sir Bernard - Montgomery, James Alan - Montgomery, Robert - Montgomeryshire - Montherlant, Henry de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
M ontgomery—M ontherlant
234
(1934, 2:a uppl. 1951), ”The rise of modern
in-dustry in Sweden” (1939), ”Svensk ekonomisk
historia mot internationell bakgrund 1913—39”
(1946), ”Ryssland och vår utrikespolitik” (1949)
och ”Stalinismen” (1953).
Montgomery [fr. utt. mågåmari’, eng.
mont-gahnarij, släkt, urspr. härstammande från
Nor-mandie, känd sedan 1000-talets början och nära
befryndad med franska kungahuset. En släktmedl.
överflyttade vid noo-talets mitt till Skottland
och blev stamfar för en vittutgrenad släkt, som
även spritt sig till Irland, U.S.A., Frankrike och
Sverige.
1) Gabriel de M., fransk greve, militär (d.
1574)- Som officer i det kungl. gardet spelade M.
redan som ung en ganska framträdande militär
roll. Mest känd är han som huvudpersonen vid
den olyckshändelse, som krävde Henrik II :s liv;
vid tornering 1559 i anledning av Filip II :s av
Spanien giftermål med en fransk prinsessa
råkade han ge konungen ett dödligt sår. Fallen i
onåd, drog han sig tillbaka till sina gods, blev
hugenott och framträdde särsk. under första
inbördeskriget (1562—63) bland kalvinisternas
ledare; 1574 dömdes han som upprorisk till döden
och avrättades.
2) James M., engelsk skald (1771—1854),
engelsk efterromantiker, numera känd
huvudsaki. genom sina psalmer (”Songs of Zion”, 1822,
”Hymns”, 1853). Hans samlade dikter utkommo
1841 (4 bd), hans memoarer, utg. av J. Holland
och J. Everett, 1856—58 (7 bd).
Montgomery [mantgahnari], Sir
Bernard Law, sedan 1946 Viscount M. of A1
a-mein, brittisk militär (f. 1887), officer vid inf.
1908, överste 1934,
brigadgeneral 1938,
generallöjtnant 1942
och fältmarskalk 1944.
M. deltog med
utmärkelse i striderna på
västfronten under 1 :a
världskriget. Vid 2:a
världskrigets utbrott
blev M. chef för 3:e
inf.-div. i Frankrike,
efter Dunkerque för
en armékår samt
under slutet av 1941 för
det s. ö.
militärdistriktet i England. 8/s
1942 blev han chef för 8:e armén, som av
Rom-mels pansararmé hade trängts tillbaka till
el-Alamein. Armén reorganiserades, motstod ett
tyskt anfall samt besegrade axelstyrkorna 24/io—
4/h s. å. i slaget vid el-Alamein. M. förföljde
därpå axelstyrkorna genom Nordafrika och
medverkade till dessas tillintetgörande i n. ö.
Tunisien i maj 1943. Under det italienska fälttåget
ledde M. 8:e armén först på Sicilien och sedan
i Italien, tills han i dec. 1943 under Eisenhower
blev chef för de allierade landstridskrafter, som
avsågos för Normandie-invasionen. Som chef för
21 :a armégruppen ledde han de ®/e 1944
landstigande styrkorna. Sedan de allierade slagit sig ut
ur brohuvudet, framryckte M. med armégruppen
på de allierade arméernas v. flygel närmast havet
genom Frankrike och Belgien, misslyckades delvis
med genombrottet vid Arnhem i sept. 1944 men
befriade genom våroffensiven 1945 Holland,
ockuperade n. Tyskland och blev s. å. chef för
de brittiska ockupationsstyrkorna i Tyskland. I
juni 1946 blev M. chef för imperiets generalstab,
i okt. 1948 generalstabschef för Västunionens
stridskrafter och i mars 1951 stf. chef för
Atlantpaktens stridskrafter i Europa. — M. var en av
Storbritanniens mest framträdande härförare
under 2:a världskriget. Han var en god organisatör
samt hade stor förmåga att ingjuta stridsvilja
hos soldaterna. Hans operationer utmärkte sig
för stor planmässighet. Han har bl. a. utg.
”Normandy to the Baltic” (1947) och ”El-Alamein to
the river Sangro” (1948). — Litt.: Biogr. av
A. Moorehead (1946).
Montgomery [mantga’mari], James Alan,
amerikansk orientalist och teolog
(1866—-1949). prof, i hebreiska vid Univ. of
Pennsylvania, Philadelphia, 1909. Han utg. bl. a. ”A
critical and exegetical commentary on the Book
of Daniel” (1927), ”Arabia and the Bible” (1934)
och ”The Ras Shamra mythological texts” (1935;
tills, m. Z. S. Harris). M. var 1909—13 red. för
Journal of Biblical Literature och 1916—25 för
Journal of the American Oriental Society.
Montgomery [mantga’mari], Robert
(eg. Henry), amerikansk filmskådespelare och
-regissör (f. 1904). Efter att ha varit verksam
som skådespelare i New York från 1924
övergick M. till filmen 1929. Hans mest kända
filmer under 1930-talet, som mestadels gingo i den
lättare stilen, men småningom även omfattade
karaktärsroller, äro Garbo-filmen ”Inspiration”,
”När mörkret faller” och ”Hertigen av Chicago”.
1940—41 följde ”Lika barn leka bäst”,
Hitch-cocks enda filmkomedi, ”Himlens vrede” med
Ingrid Bergman och den dråpliga och satiriska
”Min ande på villovägar”. Under 2:a världskriget
var M. som amerikansk marinofficer dels i
aktiv tjänst på fartyg, dels knuten till ambassaden
i London som bitr, marinattaché. Hans första
efterkrigsfilm, ”De skulle offras” (1945),
hämtade också motivet från amerikanska flottans kamp
i Stilla havet. Bland hans andra filmer märkas
”Senor Americano” och ”Junibruden”. På senare
år har M. även börjat regissera några filmer.
Montgomeryshire [mantga^ari/ia],
grevskap i mellersta Wales; 2,064 km2, 46,000 inv.
Huvudstad är AIontgomery (900 inv.).
Montherlant [måtärlä’], Henry Millon de,
greve av Gimart, fransk författare (f. 1896).
AI., som växte upp i en starkt konservativ
katolsk miljö, deltog som frivillig i 1 :a
världskriget, som han glorifierade i den
lyrisk-pa-tetiska romanen ”Le songe” (1922).
Parisolympiaden 1924 inspirerade honom till två
diktsamlingar, där han i praktfulla rytmer
besjunger idrottens hjältar. Sina erfarenheter som
amatörtjurfäktare har han skildrat i ”Les
bestiai-res” (1926). 1925 begav sig M. ut på resor, som
med mindre avbrott skulle vara tio år. Sina
upplevelser under denna tid tolkade M. i ”Aux fon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
