Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Molotov, Vjatjeslav Michailovitj (Skrjabin) - Molotovområdet - Mols - Moltesen, Laust - Moltke, släkt - Moltke, 1. Adam Gottlob - Moltke, 2. Adam Wilhelm - Moltke, 3. Helmuth von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
M oloto vområdet—M oltke
186
viktig roll som medl. av Petersburgsovjetens
exekutiv och av den militära
revolutionskommit-tén. 1921 blev han sekr. i
centralkommittén och suppleant i politbyrån. M. biträdde
Sta-lin, när denne genom att samla
partiorganisationens trådar i sin hand förberedde sin egen
blivande maktställning. I dec. 1925 blev M. ord.
led. av politbyrån och framträdde snart öppet som
en av Stalins främsta vapendragare i striderna
inom partiet. Sedan stalinisterna fördrivit
Trot-skij och även krossat oppositionen på höger
flygeln, blev M. i dec. 1930 ordf, i
folkkommissariernas råd efter Rykov. M. tog stor del i första
5-årsplanen, såväl vid jordbrukets kollektivisering
som vid utbyggandet av den tunga industrien. I
maj 1939 efterträdde M. Litvinov som
folkkommissarie för utrikes ärenden. Skiftet varslade om
den nya utrikeskurs, som kom till synes genom
nonaggressionspakten med Tyskland i aug. s. å.
Ehuru sov jetledningen i det längsta försökte att
hålla denna linje, betonade M. vid ett tre dagars
besök i Berlin i nov. 1940 Rysslands ökade
intressen på Balkan och vid Dardanellerna, vilket
starkt misshagade Hitler och påskyndade dennes
beslut att gå till angrepp i ö. I febr. 1941 övertog
Stalin posten som ordf, i folkkommissariernas råd
från M., som emellertid i aug. 1942 blev 1 :e v.
ordf. I maj 1942 undertecknade M. i London en
rysk-brittisk biståndspakt. Han deltog under de
följ, krigsåren i flera interallierade konferenser.
Efter kriget ledde han de ryska delegationerna på
nya stormaktsmöten, varvid han skickligt men
utmanande och hänsynslöst förfäktade
Sovjetunionens krav. I mars 1949 entledigades han
plötsligt från utrikesministerposten och
efterträddes av A. Visjinskij. M. behöll sin ställning som
vicepresident i ministerrådet (förutv.
folkkommissariernas råd) och som led. av politbyrån. I
samband med regeringsombildningen efter Stalins
död mars 1953 blev M. åter utrikesminister.
Molotovområdet [må’lataf-], administrativt
område i RSFSR, gränsande till Sibirien, på de
mineralrika v. sluttningarna av Uralbergen och
den skogrika slätten vid Kama med dess bifloder.
190,200 km2, 2,082,166 inv. (1939). Inom M.
finnas järn- och manganmalm-, salt- och
oljefyndig-heter. Huvudstad Molotov.
Mols [-å-], halvö på Djurslands sydsida,
Jylland, mellan Kalvö och Æbeltoft vig.
Moltesen [må’l-], Laust Jefsen, dansk
historiker och politiker (1865—1950), teol. kand. 1888,
fil. dr 1896, teol. hedersdr 1929; lärare vid Askov
höjskole 1896—99 och vid Statens lærerhöj skole
1903—14; medl. av Folketinget (Venstre) 1909
—18, 1920—26, 1929—32; utrikesminister 1926—
29 i ministären Madsen-Mygdal. Han spelade en
stor roll för det mellanfolkliga samarbetet och
var medl. av den danska delegationen vid N. F.
1920—32. M. redigerade 1890—95 Dansk
kirke-tidende, gjorde som förste dansk avskrifter av
påvebrev i Vatikanens arkiv och utgav ”De
avignonske pavers forhold til Danmark” (dr-avh.,
1896). Vidare utg. han ”Det kristne munkevæsen.
Dets oprindelse og förste udvikling” (1901),
”Acta pontificum danica”, 1 (1904) samt en rad
populärhistoriska skildringar till större
samlingsverk.
Moltke [-å-], dansk-tysk, urspr. mecklenburgsk,
adlig släkt, känd från 1254. Ätten har sedan
1300-talet varit representerad även i Danmark.
1) Adam Gottlob M., länsgreve, dansk
statsman (1709—92). Han var född i
Mecklenburg, kom som ung till Danmark och vann
Fredrik V:s förtroende. M. blev 1746
överhovmarskalk, 1747 gehejmeråd och 1750 länsgreve till
Bregentved. Under Fredrik V :s tid var M.
Danmarks egentlige regent. Han avskedades av
Kristian VII 1766 men var 1768—70 ånyo medlem
av konseljen.
2) Adam Wilhelm M., den föreg:s
sonson, länsgreve, dansk statsman (1785—1864).
Han ingick 1812 i statstjänst samt ärvde 1818
Bregentved. M. blev 1831 finansminister och
1845 president i räntekammaren samt inlade stora
förtjänster om finansernas ordnande. Han var
politiskt och socialt konservativ och avgick ur
ministären vid marsrevolutionen 1848. Då det
visade sig svårt att få till stånd en ny ministär,
åtog sig den högt ansedde M. detta och
förmedlade därigenom förtjänstfullt övergången från der.
gamla regimen till nationalliberalismen. Han var
premiär- och finansminister i marsministären 1848,
premiärminister i novemberministären 1848,
utrikesminister 1848—50 samt premiärminister i
juliministären 1851 och oktoberministären 1851—52.
3) H e 1 m u t h Carl Bernhard von M., greve,
preussisk general fältmarskalk (1800—91), son till
danske generallöjtnanten Friedrich Philipp Victor
v. M. (1768—1845), blev dansk officer 1818 och
övergick i preussisk tjänst 1822. M. anställdes
1833 vid generalstaben, som han sedan oavbrutei
tillhörde. 1835 blev han turkisk
militärinstruktör, följde turkiska armén under fälttågen mot
kurderna (1838) och egypterna (1839).
Återkommen till Tyskland 1839, användes M. i åtskilliga
generalstabsbefattningar, blev överste 1851 och
generalmajor 1856. I
okt. 1857 ställdes han
i spetsen för arméns
generalstab och blev
1859 generallöjtnant.
Som generalstabschef
uppgjorde M.
planerna för fälttågen mot
Danmark 1864,
Österrike 1866 och
Frankrike 1870—71 samt
ledde operationerna
under dessa för
Tyskland framgångsrika
krig. 1871 utnämndes
han till
generalfält
marskalk. M. tog avsked 1888. Han arbetade
under hela sin tid som generalstabschef
oavlåtligt på arméns och officerskårens taktiska och
strategiska utbildning, och hans namn är
oupplösligt förenat med den tyska krigsmaktens
storartade utveckling under kejsardömets första två
årtionden. M. var en flitig militärförf.; hans
”Gesammelte Schriften und Denkwürdigkeiten”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
