Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moldova - Moldö - Molé, Mathieu - Molekyl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Moldö—Molekyl
170
vållar stundom missväxt. Huvudnäringar äro
jordbruk och skogshantering jämte vin- och
silkesodling; industrien är föga utvecklad.
Huvudstad är Ia§i.
M. utgjorde sedan år 107 e. Kr. jämte
Va-lakiet, vars öden historien igenom varit på det
närmaste förbundna med M:s, en del av den
romerska provinsen Dacien. Sedan denna 270
uppgivits av kejsar Aurelianus, översvämmades
landet av olika barbariska folk. Härunder uppstod
en stark folkblandning, ur vilken det nuvarande
rumänska folket framgått. M:s förste oberoende
furste, Bogdan, anses ha levat vid mitten av
1300-talet. Den i början av 1400-talet regerande
Alexander den gode genomförde en
omfattande organisation av både den kyrkliga och
den världsliga förvaltningen. En framgångsrik
kamp mot erövringsförsök från såväl turkiskt
som polskt håll förde Stefan den store
(reg. 1457—1504), men inom kort blev M. med
bibehållen autonomi tributskyldigt till turkarna
(1513). Från 1700-talets början tillsattes furstarna
i M., vanl. med titeln hospodar (”herre”),
mest bland grekiska fanarioter. Den förste
representanten för fanariotväldet var N i k o 1 a o s
Maurokordatos, som bl. a. invecklades i
häftiga tvister med Karl XII, då denne 1709
efter Poltavaslaget som flykting kom till M.
Ryska härar ockuperade landet 1739, 1769—74
och 1789—92. Turkiet måste 1775 till Österrike
avträda det eg. till M. hörande Bukovina. 1812
tog Ryssland en annan del av M., näml.
Bess-arabien.
Fanariotväldet i M. upphörde 1821 i samband
med Alexander Ypsilantis’ resning. Porten sökte
nu tillmötesgå rumänernas nationella strävanden
genom att ge dem inhemska furstar (den förste
blev loan Sturdza, hospodar av M. 1822
—28). Den faktiska makten låg dock hos ryske
ambassadören i Konstantinopel. Parisfreden 1856
stadgade en av de fördragsslutande makterna
samfällt given garanti för M:s (och Valakiets)
privilegierade ställning under Turkiets suveränitet. Ett
förslag utarbetades om att förena M. med
Vala-kiet under en utländsk furste och med
gemensam representation. Då makterna genom en
konvention i Paris 1858 beslöto att återgå till
systemet med skilda furstar och
folkrepresentationer för M. och Valakiet, valde båda
representationerna samme man, överste Alexandru
loanKusa, till hospodar. Se vidare Rumänien.
Moldö [må’l-], samhälle i Norge, se Målöy.
Molé [måle’], Louis Mathieu, greve, fransk
statsman (1781—1855). Han avancerade hastigt
under Napoleon, blev justitieminister 1813 och
efter Bourbonernas återkomst pär. M. var 1817
—18 marinminister och tillhörde sedan
oppositionen; efter julirevolutionen var han aug.—nov.
1830 utrikesminister. Han mottog 1836 posten
som konseljpresident och utrikesminister, blev
snart oense med Guizot men styrde i bästa
samförstånd med Ludvig Filip utan större
självständighet; efter ett valnederlag avgick ministären
mars 1839. M. lämnade politiken efter
statskuppen dec. 1851. — Monogr. av H. de Noailles
(4 bd, 1922—25).
Molekyl (av lat. mole’cula, dimin. av lat.
möles, massa), den minsta del av ett ämne, som
har samma egenskaper som detta i sin helhet.
Ett ämne består av ett stort antal små m., som
befinna sig på större el. mindre avstånd från
varandra. De äro i ständig rörelse (m 0 1 e k
y-larrörelse). Vid atmosfärstryck och
rums-temp. innehåller 1 cm3 av en gas c:a 1019
molekyler. Diam, av varje m. är ung. 10—8 cm och
deras medelavstånd av storleksordningen 10—5 cm.
De röra sig i rätliniga banor med en hastighet
av c:a 105 cm/sek. Varje m. kolliderar med andra
m. c:a 109 gånger varje sek. — Mellan m. verka
attraktionskrafter, som ha mycket liten räckvidd.
När m. avlägsna sig från varandra bli de nästan
omärkliga. Den hastighet, med vilken m. röra sig,
beror av temp. Om denna sänkes och
rörelseenergien blir mindre el. om gasen starkt
komprimeras, taga attraktionskrafterna överhand,
och gasen kan övergå till vätska. I denna är
avståndet mellan m. av samma storleksordning
som deras diam., varigenom molekylarkrafterna
få större verkan och molekylernas rörelsefrihet
begränsas. Detta gäller än mer för de fasta
ämnena, där m. vibrera kring fasta jämviktslägen.
M. bestå av ett större el. mindre antal atomer.
Alla m. av en enhetlig kemisk förening ha samma
sammansättning. M. av vissa gaser, såsom väte,
syre, kväve, bestå av 2 atomer (H2, O2, N2),
under det att ädelgaserna äro i-atomiga.
Detsamma gäller för metallerna i ångform, ss.
kvicksilver, natrium, zink. Omvänt kunna många av
grundämnena vara sammansatta av mer än 2
atomer, ss. ozon, Os; svavel innehåller över sin
kokpunkt 6 el. 8 atomer i m.
Molekylvikten för en kemisk förening
är förhållandet mellan vikten av en molekyl och
vikten av Via atom syre. Då ett elements atomvikt
är förhållandet mellan vikten av en atom av det
och vikten av Vib atom syre, är ett ämnes m.-vikt
summan av atomvikterna för i dess m. ingående
atomer. Då en väte-m. består av 2 atomer med
atomvikten 1, blir vätets m.-vikt lika med 2. En
g r a m m o 1 e k y 1 av ett ämne är lika många
gram av det som m.-vikten anger. Då lika volymer
av alla gaser vid samma tryck och temp. innehålla
lika många m. (Avogadros lag), kan
m.-vikten för en gas beräknas ur gasens täthet.
1 mol av alla gaser intager vid o° och 760 mm
kvicksilver 22,4 1 och består av 6,os. 1023 m.
(Avogadros el. Loschsmidts tal). Den
absoluta vikten av en enstaka m. är alltså
mol-vikt/6,08. 1023.
M.-vikten för ämnen, som icke utan att
sönderdelas kunna bringas i gasform, kan erhållas
ur osmotiska trycket för en lösning, då detta
är proportionellt mot antalet lösta m.
Bekvämare är dock att bestämma kokpunktsförhöj
ningen (enbullioskopi) el. fryspunktsnedsättningen
(kryoskopi), som står i samband med det. Lika
många m. av alla ämnen, lösta till samma volym i
ett visst lösningsmedel, ge lika stor
kokpunktsförhöj ning, resp, fryspunktsnedsättning. Om t. ex. p
g av ett ämne, löst i 100 g lösningsmedel, ger en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
