Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mnemoteknik, mnemonik - Mnene - Mnesikles - Mnium - Mo (kemi) - MO - Mo. - Mo (socken i Bohuslän) - Mo (socken i Dalsland) - Mo (socken i Hälsingland) - Mo (socken i Skaraborgs län) - Mo (socken i Västernorrlands län) - Mo (industrisamhälle) - Mo, Mo i Rana - Mo - Moa el. moafåglar - Moab, moabiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Mnene—Moab
136
en viss regel förbinda varje siffra med en
bokstav och sedan sammansätta dessa bokstäver till
ett ord. Ersättes t. ex. regelbundet 5 med s, 2 med
n och 9 med g, kan man som minnesord för
Kyros’ dödsår, 529, använda sanguis (lat., blod).
Så har man även konstruerat minnesverser av
olika slag. — Med tillhjälp av m. kunna
minneskonstnärer otvivelaktigt uppnå förbluffande
resultat — kanske dock mer förbluffande än
nyttiga. I enskilda fall äro visserligen
mnemotekniska regler fördelaktiga och allmänt använda
(t. ex. Amperes regel, se d. o.), men i allm.
motsvarar ej nyttan av dylika konstlade
förfaringssätt förväntningarna. — Litt.: J. Elmgren,
”Minnet” (1935)-
Mnene, en Svenska kyrkans missionsstation i
Syd-Rhodesia, Sydafrika, 80 km s. ö. om
Bula-wayo; gr. 1903. Stora skolor samt sjukhus.
Mnèsikles (lat.; grek. Mnesiklès), se
Akro-polis, sp. 210.
Mnium, bot., se St järnmossa.
Mo, kem. tecken för en atom molybden.
MO, förk. för Militieombudsman.
Mo., förk. för Missouri.
Mo, sn i Bohuslän, Bullarens hd, kring Södra
Bullaren; 97,05 km2, 638 inv. (1953)- Huvudbygd
i Bullardalen, huvudsaki. på sjöns v. strand. 1,059
har åker. Kyrkan av trä är från 1664. Ingår
i Naverstads och Mo pastorat i Göteborgs stift
och Vikornas n. kontrakt. Tillhör storkommunen
Bullaren.
Mo, sn i Dalsland, Tössbo hd, mellan
Åmåls-viken av Vänern och Värmlandsgränsen; 60,os
km2, 524 inv. (1953). Bygd i s., omgiven av
småbergig skogsmark med småsjöar och mossar
i n. 882 har åker. Egendom: Forsbacka (tillh.
Åmåls stad) fordom järnbruk. Kyrkan av trä
härstammar från 1680-talet. Ingår i Edsleskogs,
Mo och Fröskogs pastorat av Karlstads stift,
N. Dals kontrakt. Tillhör storkommunen Tössbo.
Mo, sn i s. ö. Hälsinglands domsaga,
Gävleborgs län, v. om Söderhamn; 100,90 km2, 1,7*3
inv. (1953). Bygd huvudsaki. kring Florsjön och
Florån (till Marman), omgiven av skogklädda
bergshöjder. 1,662 har åker. Vid Florsjön M
o-hed, 1689—1908 mötesplats för Hälsinge reg.;
byggnaderna disponeras nu av länssanatoriet;
heden är flygfält. Nuv. kyrkan uppf. 1822; ruin av
medeltidskyrka finnes. Pastorat i Ärkestiftet, Ala
kontrakt. Tillhör storkommunen Söderala.
Mo, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd, vid Tidan,
s. ö. om Mariestad; u,6i km2, 448 inv. (1953).
Till stor del jordbruksbygd. 704 har åker.
Egendom : Moholm. Vid V. stambanan och
Mariestad—Moholms järnväg municipalsamhället M
o-holm (se d. o.). Kyrkan är i v. medeltida.
Ingår i Hjälstads, Vads, Svenneby och Mo
pastorat av Skara stift och Södra Vadsbo kontr.
Tillhör storkommunen Moholm.
Mo, sn i Västernorrlands län, Ångermanlands
n. domsagas tingslag, vid Moälven innanför
Örnsköldsvik; 177,10 km2, 1,792 inv. (1953). Kring
den uppodlade älvdalen skogbevuxna
bergstrakter med branta höjder upp till mer än 300 m
ö. h. 1,056 har åker. Träindustri. Mo järnbruk,
anlagt 1846, är sedan länge nedlagt. Kyrkan
av trä uppf. 1826. Pastorat i Härnösands stift,
Nätra kontrakt. Utgör kommunen Mo.
Mo, industrisamhälle i Hörnefors sn (se d. o.).
Mo, M o i R a n a, ladested i Nordland fylke,
n. Norge, längst in i Ranfjorden, vid
Dunder-landsälvens mynning; 4,894 inv. (1950).
Mofjel-lets gruvor strax s. om M. producera zinkmalm.
Tidigare hade M. stor handel med de svenska
gränsområdena. Nordlandsbanan passerar genom
M. och fortsätter mot n. upp genom
Dunderlands-dalen (se d. o.). Stortinget beslöt 1946 att bygga
ett statligt järnverk i M. Detta skall utnyttja
vattenkraft från älven Rössåga (som skall
utbyggas för 230,000 kW). Såväl kraftverk som
industrianläggningar beräknas kunna igångsättas
1954-
Mo. 1) Vanl. högt belägen torr mark, ofta
bevuxen med tall (t a 11 m o).
2) Geol., jordart med korndiam. 0,2—0,02 mm
och stående mellan lera och sand. Färg vanl.
gulaktig, genomsläppligheten för luft och vatten
ringa men den kapillära uppsugningsförmågan
stor (kapillär stighöjd 25—200 cm), och m. är
därför vattenbehållande. M. visar icke någon
plasticitet och krympning. Vanlig i
Fennoskan-dia, där den är den grövsta för odling
använda jordarten. — Om pinnmo (se d. o.).
Moa el. mo a fåglar, Dinomithes,
under-ordn. av ordn. slätbröstfåglar, Ratites,
omfattande numera utdöda
strutsliknande
fåglar från Nya
Zeeland. Av talrika
fynd av hela skelett
el. delar därav,
stundom med ännu
fastsittande
mjukdelar och fjädrar,
samt av ägg
framgår, att m. voro
kraftigt byggda
djur med litet
huvud, små ögon,
lång hals, kort
kropp och grova
ben. Vingarna voro
starkt förkrympta
och klorna kraftiga.
Åtskilliga släkten
äro beskrivna. Mest
bekanta äro
Pachy-ornis och Dinornis.
Vissa arter nådde en höjd av intill 3,5 m, och man
har anträffat ägg, som mätte 30 cm i längd och
20 cm i bredd. Födan utgjordes av växtämnen.
Moab, m o a b i t e r, ett med Israel nära
besläktat folk, som sannolikt redan något före
Israels invandring i Kanaan blev bofast i
landområdet ö. om Döda havet, Moab. I 1 Mos.
räknas M:s stamfader med samma namn som son
till Abrahams brorson Lot (1 Mos. 19:30 ff.).
Sedan M. er ter Israels invandring i Kanaan
tidvis behärskat israelitiska stammar (Dom. 3:12 ff.
och n), lyckades David göra det till ett
israe
Rekonstruktion av moafågeln
Diornis maximus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
