Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölksaft - Mjölksaft-cell, -gång - Mjölksil - Mjölkskivlingar - Mjölkskorv - Mjölksocker, laktos - Mjölkspegel - Mjölkstandardisering - Mjölkstas - Mjölkstockning el. mjölkstas - Mjölksvampar - Mjölksyra - Mjölksyrabakterier - Mjölksyrajäsning - Mjölktecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131 Mjölksaft-cell—Mjölktecken 132
klock- och vallmoväxter, äro med varandra
nät-formigt förbundna och uppstå genom upplösning
av mellanväggarna hos i längd- och tvärrader
anordnade celler. Mjölksaftgångar finnas hos
åkervinda och svalting. M. anses i huvudsak vara
exkret, som växten ej använder sig av men som
dock kan ha betydelse, t. ex. vid sårläkning och
som skydd mot djurangrepp. M. har tekniskt
och farmakologiskt stor betydelse som råmaterial
för utvinnande av kautschuk, guttaperka, opium,
morfin o. a. alkaloider m. m.
2) Fysiol., dets. som kylus (se d. o.).
Mjölksaft-cell, -gång, bot., se Mjölksaft.
Mjölksil, ett vanl. trattformat, i ladugårdarna
använt redskap, genom vilket mjölken slås
omedelbart efter mjölkningen för avlägsnande av
smutspartiklar, som inkommit i mjölken under
mjölkningen. För smutsens avskiljande inlägges
i silens botten något lämpligt material, numera
vanl. bomullsflor, inlagt mellan två metallbrickor
(se Ulax-sil).
Mjölkskivlingar, bot., se Riska.
Mjölkskorv (crüsta la’ctea). 1) Med.,
gammal beteckning för vissa i spädbarnsåldern
vanliga ansiktsutslag, särsk. på kinderna, lindrigast
i form av rodnad, torrhet och fjällning, som
dock kan stegras till verklig eksematisering,
vätsk-ning med sekundär intorkning till tjocka ruvor.
M. försvinner först när barnet kommer på
blandad kost och står därför säkerligen i samband
med mjölken.
2) Veter., ett hos hundvalpar förekommande
utslag i form av bruna skorpor, som uppstå
genom en hopklibbning av håren. M. är
fullkomligt ofarligt.
Mjölksocker, 1 a k t o s, se Sockerarter.
Mjölkspegel (jfr Mjölktecken), veter., kallas
ett hårfält, som sträcker sig från juvrets bakre
yta uppåt mellan låren och delvis över dess
baksidor. Håren på detta parti äro riktade uppåt,
under det att de på övriga delar av låren äro
riktade nedåt.
Mjölkstandardisering. Genom mejeri försåld
konsumtionsmjölk skall innehålla antingen 3%
el. (från 1952) 3,5% fett. M. infördes urspr.
1941 på gr. av matfettsbrist.
Mjölkstas, se Mjölkstockning.
Mjölkstockning el. mjölkstas säges
uppstå i di givande bröst, om av någon anledning
den i mjölkgångarna utsöndrade din icke helt
uttömmes vid barnets sugning el. om sugningen
omöj liggöres, t. ex. vid såriga bröstvårtor med
därav förorsakade smärtor för modern. M.
åtföljes av återresorption till blodet av
mjölkbeståndsdelar och i samband därmed ej sällan av
mj ölksockerutsöndring i urinen samt efter hand
sinande av din. Behandling: utmjölkning för hand
el. med dipump, så länge svårigheten för
sugning kvarstår.
Mjölksvampar, se Riska.
Mjölksyra, gemensamma namnet på
ct-oxipro-pionsyra, CH3CH(OH) . COOH och
/?-oxipro-pionsyra, CH2(OH) . CH2COOH. I naturen
förekommer endast ct-oxipropionsyra, som även
kal
las etylidenmjölksyra el. vanlig m.
Den innehåller en asymmetrisk kolatom och kan
därför uppträda dels med racemform
(d,l-mjölk-syra), dels i optiskt aktiva former (d- och
1-mjölksyra). Ett stort antal bakterier sönderdela
socker i m. (se mjölksyrabakterier). Alltefter
bakteriernas och sockrets natur bildas
racemfor-men el. en av de aktiva formerna. Så uppstå
d,l-mjölksyra och 1-mjölksyra ur dextros,
rörsocker och maltsocker vid inverkan av Bacillus
Delbrücki, vilket förfarande användes för teknisk
framställning av m. Mycket viktig är
förekomsten av den högervridande modifikationen av m.
i muskelvätskan (köttmjölksyra). Denna bildas
här av muskelns kolhydrater och spelar en stor
roll för energiomsättningen vid
muskelkontrak-tionen. Syntetiskt kan m. framställas genom att
behandla a-klorpropionsyra med silveroxid och
vatten. Ren d,1-mjölksyra är en vattenklar, viskös
vätska, som är lättlöslig i vatten. Användes
tekniskt i garverier samt i bomulls- och siden
färge-rier. — /?-o x i p r o p i o n s y r a, e t y 1 e n-
mjölksyra, hydrakrylsyra, en
siru-pös vätska, erhålles bl. a. genom att koka
/?-jod-propionsyra med vatten. — M:s salter kallas
lak-tater.
Mjölksyrabakterier, benämning på en grupp
bakterier, som bilda enzym, genom vilkas
förmedling mjölksocker (laktos) överföres till
mjölksyra. Omvandlingen (mjölksyrajäsning)
är en hydrolytisk process, under vilken först
laktos genom enzymet laktas spjälkas i glykos och
galaktos, vilka sedermera genom enzymet
laktaci-das omvandlas till mjölksyra. Den bildade
mjölksyran är a-oxipropionsyra med
konstitutionsfor-meln CH3CH(OH) . COOH. Den förekommer i
två olika optiskt aktiva modifikationer,
höger-och vänstervridande mjölksyra. Utom mjölksyra
bildas en större el. mindre mängd biprodukter, ss.
ättiksyra. Till m. i mera vidsträckt bemärkelse
räknas icke endast de i mjölk normalt
förekommande s. k. ”äkta” m. utan även andra, vilka
förmå att såväl ur mjölksocker som ur andra
kolhydrater bilda mjölksyra i större mängd, t. ex.
coli-aerogenesbakterierna, även
kallade ”oäkta” m. el. tarmbakterier. Till de
äkta m. räknas laktokokkerna och laktobacillerna.
Till laktokokkerna höra Streptococcus
lac-tis, den vanliga surmjölksbakterien, vilken bildar
diplokokker el. mycket korta kedjor, samt
Streptococcus cremoris, vilken bildar mycket långa
kedjor och användes vid gräddens syrning i
samband med smörberedningen (se Smör). Bland
laktobacillerna kan nämnas
Thermobac-terium bulgaricum, som är karakteristisk för
yog-hurtmjölk, samt den för emmentalerostens
mognad så viktiga Bacterium casei e. Medan de
nämnda laktokokkerna växa bäst vid 20—300
och bilda 0,7—0,8 °/o mjölksyra, växa
laktobacillerna bäst vid c:a 400 och bilda upp till 3 %
mj ölksyra.
Mjölksyrajäsning, se Mjölksyrabakterier.
Mjölktecken, benämning på vissa
karakteristiska detalj egenskaper i mjölkkons
kroppsbyggnad, vilka tyda på god mjölkproduktionsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
