Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölkhushållning - Mjölkhål - Mjölkhälta - Mjölkjuver - Mjölkko - Mjölkkondensering - Mjölkkontroll - Mjölkkylare - Mjölkkörtlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125 Mjölkhål—Mjölkkörtlar 126
vars kvantitet för 1950 beräknats till 464,000 ton,
indunstades 54,000 ton (c:a 12%) till mesvaror
av olika slag (mesost, messmör etc.) och
utfodra-des 286,000 ton (c:a 62%), under det att resten,
124,000 ton el. c:a 26%, icke kunde tillvaratas.
Osttillverkningen bestod 1950 till 84 °/o av ost
med en fetthalt överstigande 30%. — Jfr Mejeri.
I samband med den allmänna jordbrukskrisen
i början av 1930-talet infördes i Sverige, liksom
inom flertalet övriga länder, vissa prisreglerande
åtgärder för jordbrukets stödjande, inom
mejerihanteringens område genom Statens
mjölkregleringsfond. Denna reglering, som
finansierades främst genom upptagande av en
mjölkavgift, hade till huvuduppgift att
fri-koppla hemmamarknadens prisbildning från
exportmarknadens då katastrofalt låga prisläge
samt att därefter verkställa utjämning mellan
den bättre betalda konsumtionsmjölken och
pro-duktmj ölken.
Sedan krigsutbrottet 1939 har mjölkregleringen
omlagts och har därmed helt ändrat karaktär.
Under det att regleringen tidigare utgjorde ett
stöd åt jordbruket, avser den numera att, främst
i inflationshindrande syfte, lämna jordbruket den
med statsmakterna efter verkställda beräkningar
överenskomna prisnivån för mjölken, samtidigt
som konsumenternas pris för mjölk och
mejeriprodukter icke höjts så mycket, som enl. ovan
befunnits berättigat. Mjölkregleringen består
därför sedan 1941 av ett utbetalande från statsmedel
av vissa pristillägg. Dessa tillägg utgå per kg
vid mejerierna invägt smörfett (ej som tidigare
per kg mjölk) och utgöra sedan januari 1951 42,4
öre per kg smörfett. Dessa bidrag motsvara 1,5
öre per kg mjölk. Inom delar av mell. och n.
Sverige utgå dessutom särskilda bidrag med 25
—134 öre per kg mjölkfett. Under vissa år ha
särskilda s. k. differentieringsbidrag
till kompensation för dåligt skördeutfall och
därmed minskad mjölkproduktion utbetalats för den
till mejerierna i Norrland samt de ö. delarna av
mell. Sverige och Småland levererade mjölken.
— För stödjandet av mindre jordbruk utgår
sedan juli 1939 ett s. k. producentbidrag på
mjölken. Detta bidrag, som är störst per kg mjölk
för småbruk med de minsta leveranserna, avtager
sedan successivt (i öre per kg levererad mjölk)
för att helt upphöra vid en leverans av 23,000
kg per ar och utgår icke till brukningsdelar med
över 10 har, oavsett om dessas mjölkleverans
understiger angiven kvantitet. Producentbidraget
motsvarade under 1950 i medeltal i.sa öre per
kg för all vid rikets mejerier invägd mjölk.
Mjölkhål, veter., se Mjölkåder.
Mjölkhälta, veter., lokalbunden bristsjukdom
hos nötkreaturen. M. drabbar högmjölkande kor,
som beta på fosforfattiga moss- och myrmarker,
och yttrar sig huvudsaki. i rörelsestömingar på
bakbenen, varvid djuren få svårt att resa sig.
Botemedlet består i tillförandet av lätt
resor-berbara fosfat och i gödsling av betena med
fos-forhaltiga gödselmedel. Kan hö från annan trakt,
där m. ej förekommer, anskaffas åt de sjuka
djuren, tillfriskna de åter.
Mjölk juver, veter., se Mjölkkörtlar.
Mjölkko, eg. ko, som lämnar mjölk; ofta bildl.
om person el. inst., varav någon förstår att draga
vinst el. som någon suger ut.
Mjölkkondensering. Kondenserad mjölk
framställes av såväl oskummad som skummad mjölk
genom dennas indunstning till Vs—V4 av sin
ursprungliga volym samt beredes såväl med som
utan tillsats av rörsocker. Stor vikt ligger på
att mjölken är av bästa beskaffenhet. Inkokningen
försiggår under vakuum vid 50—6o°. Den efter
indunstningen erhållna sirapst jocka, gulaktiga
massan fylles på plåtcylindrar och avkyles under
omröring. Efter kylningen fylles den på
bleckburkar, som väl tillslutas. Kondenserad mjölk
användes som skeppsproviant, vid choklad-,
kex-och karamell fabrikerna samt inom armén. I
tropiska länder med otillräcklig mjölkproduktion
spelar kondenserad mjölk en betydande roll.
Mjölkkontroll utövas dels av städernas och de
större samhällenas
hälsovårdsmyndigheter, som låta undersöka fetthalten och den
hygieniska beskaffenheten hos den till samhällena
införda mjölken, dels av de kemiska
stationerna, som undersöka inkomna mjölkprov
på fetthalt, pasteuriseringsgrad m. m., dels av
kontrollassistenter, som i ladugårdarna
regelbundet kontrollera den av de enskilda korna
lämnade mjölk- och fettmängden, dels vid
mejerierna av mjölkbedömare, som regelbundet
kontrollera de olika leverantörernas mjölk till
fetthalt, friskhetsgrad, smutshalt samt till lukt
och smak (2 klasser) samt utseende.
Mjölkkylare, apparat för hastig avkylning av
mjölk, där mjölken ledes över el. utefter plana,
cirkelrunda el. på annat sätt formade plåtytor,
på vilkas motsatta sidor och i motsatt riktning
ledes kallt vatten el. en kyl vätska. Med d j u
p-kylning menas i allm. en kylning av mjölken
till temp. under 50.
Mjölkkörtlar, zool., de för samtliga däggdjur
specifika, sammansatta hudkörtlar, vilkas sekret,
mjölken, utgör de späda ungarnas näring. Hos
kloakdjuren mynna m. spridda på buken el. på
ett mindre, inbuktat hudparti, hos övriga
däggdjur på utskjutande mjölkkörtel vårtor
(bröstvårtor, spenar). Antalet m. och bröstvårtor varierar
mellan 2 och 26 och står i förhållande till det
normala antalet ungar i varje kull. Hos
människan, apor, fladdermöss, elefanter och
siren-djur finnas 2 m. på bröstet (pektorala m.),
hos valar, hästar och idisslare 2 el. 4 i
Ijumsk-trakten (inguinala m.), hos övriga däggdjur,
där antalet m. är större, sitta de vanl. på bröst
och buk. Om m. hos människan se vidare
Bröstkörtel och Digivning. — Hos alla våra husdjur ha m.
(juvret) ung. samma byggnad och bestå till
huvudsaklig del av två olika slag av vävnader,
näml, mjölkalstrande, körtelvävnaden, och
bindväv med däri inneslutna kärl och nerver. Den
förra utgöres av en mängd små blåsformiga
bildningar, de s. k. körtelblåsorna, vilkas
innersidor äro beklädda med mjölkproducerande
epitel-celler och vilkas utsidor täckas av ett nät av
fina blodkärl, kapillärer, som lämna material till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
