Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjöldryga - Mjöldrygeförgiftning - Mjöldystrofi - Mjölk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Mjöldrygeförgiftning—Mjölk
120
Mjölkens sammansättning hos olika djurslag.
M. utgöres av en utvändigt mörkviolett,
horn-likt krökt, i—3 cm lång kropp, som intager
kornets plats i axet; dess bildande föregås vid
tiden för värdväxtens blomning av konidiealstring
i förening med avsöndrande av ett klibbigt sekret,
”honungsdagg”. Efter en vilperiod utväxa från
m. s. k. stromata, oftast io—20 till antalet.
Stro-mat består av en stränglik fot och ett klotrunt
huvud av ett par mm diam., med talrika insänkta
sporhus, från vilka värdväxten infekteras under
blomningen. M. är skadlig på grund av bl. a.
stark giftighet för människor och
djur (se Ergotism). Uppträdandet
av m. i säd motverkas genom djup
höstplöjning, som begraver m.,
rensning av utsädet och tidig slåtter på
dikesrenar o. dyl., innan m. hos de
vilda gräsen hunnit fullt utvecklas.
— M. innehåller fet olja, kolhydrat
och äggvita samt de verksamma
al-kaloiderna ergotoxin,
ergo-m e t r i n och ergotamin
ävensom vissa genom bakterieverkan
uppkomna produkter, framför
andra histamin, tyramin, kolin,
acetylkolin. Dessutom förekommer
färgämnet sklererytrin. M.
har kärlsammandragande verkan,
sär sk. på artärerna i perifera delar.
Numera användes den mest i
form av pulver el. extrakt som
livmodersammandragande och
blödningsstop-pande medel efter förlossningar. Extrakt
förekomma i handeln under flera namn, ss.
cor-nutin och ergotin; i sv. farm, upptages extractum
fluidum secalis cornuti. Ett salt av ergotamin,
ergotamintartrat, har fått användning
bl. a. vid migrän och ingår som verksamt medel
i gynergen m. fl. preparat.
Mjöldrygeförgiftning, se Ergotism.
Mjöldystrofi, en genom ensidig
mjöluppfödning uppkommen näringsrubbning hos spädbarn.
Genom den ensidiga uppfödningen blir tillförseln
av äggvita, fett, mineral och vitaminer
otillfredsställande; barnet magrar, blir mottagligt för
infektioner, företer symtom på vitaminbrist.
Sjukhusvård är nödvändig.
Mjölk innehåller som huvudbeståndsdelar
vatten, fett, äggviteämnen, mjölksocker och salter,
av vilka fettet är emulgerat i mjölkvätskan,
äggviteämnen och en del salter förekomma som
kol-loider, de övriga som äkta vattenlösningar.
Dessutom innehåller m. i mindre mängder fosfatider,
färgämnen, lösta gaser, enzym, vitaminer m. m.
Olika djurslag ha en till sammansättning ganska
olika mjölk, och detta står i viss mån i samband
med djurens utvecklingshastighet och
levnadsförhållanden.
Den följ, framställningen gäller k o m j ö 1 k e n
(m.), som i den allmänna hushållningen är den
betydelsefullaste. Såväl till mängd som
sammansättning kan m. vara ganska olika, icke endast
hos olika raser utan även hos olika familjer och
individer inom samma ras. Variationerna betingas
emellertid icke endast av egenskaper, som äro
utmärkande för viss ras, familj el. individ, utan
Vatten Fett Äggvita Socker Aska
Get 86,9 4,i 3>s 4,4 0,8
Får 83,6 6,3 5,i 4,2 0,9
Ren 63,3 22,5 10,3 2,5 1,4
Svin 84,0 4,5 7,2 3,1 1,5
Sto 90,6 1,1 2,1 5,9 0,4
Åsna 90,1 1,4 1,9 6,2 0,5
Hund 77,0 9,3 9,7 3,1 0,9
Delfin 48,8 43,7 7,e 0,5
Människa 87,6 3,7 2,0 6,8 0,3
Svenska
nöt-krea tursraser: Låglandsras 88,4 3,3 3,0 4,7 0,7
Ayrshireras 87,3 3,8 3,5 4,7 0,7
Rödbrokig svensk ras 87,5 3,7 3,3 4,7 0,7
Fjällras 87,0 3,o 3,3 4,7 0,8
Jerseyras .. 85,1 5,s 4,0 4,3 0,8
även av en hel del andra förhållanden, ss.
utfodring, stark köld el. stark värme, hälsotillstånd
m. m. Den första m., som tages ur juvret vid en
mjölkning, har betydligt lägre och den sista en
betydligt högre fetthalt än genomsnittsfetthalten i m.
från samma mjölkning. Ju kortare tid, som
förflutit emellan två mjölkningar, desto fetare blir
m. i en därefter följ, mjölkning. Middags-m. är
fetare än t. ex. morgon-m., enär tiden emellan
morgonmjölkningen och middagsmj ölkningen blir
relativt kort vid 3 mjölkningar per dygn.
Mjölkfettet är den till mängd och sammansättning mest
varierande beståndsdelen och utmärker sig
framför andra fettämnen genom sin jämförelsevis höga
halt (5,7—7,7 °/o) av i vatten lösliga och med
vattenånga flyktiga fettsyror. Mjölkfettets
konsistens bestämmes av förhållandet emellan fasta
fettsyror, företrädesvis palmitinsyra, och
flytande fettsyror, företrädesvis
olje-syra. Med de under sommaren använda gröna och
späda foderämnena erhålles ett jämförelsevis
olj-syrerikt och vekt mjölkfett. Motsatt är
förhållandet vid de under vintern använda foderämnena.
Konsistensen kan f. ö. i viss mån regleras genom
lämpligt val av kraftfodermedel. Fettet
förekommer i flytande tillstånd och i form av små kulor
av mycket varierande storlek. Det börjar stelna
vid 26—190 och smälter vid 41—300, är mer el.
mindre gulfärgat, vilka egenskaper förändras med
ändring av fodermedel. M:s äggviteämnen äro:
k a s e i n, a 1 b u m i n, g 1 o b u 1 i n m. fl. Den
tunna hinna, med vilken fettkulorna äro omgivna,
utgöres av membranslem, till sammansättning och
egenskaper något olik övriga äggviteämnen.
Mjölkaskan innehåller som huvudbeståndsdelar
baserna kali, natron, kalk, magnesia
samt syrorna fosforsyra, klorvätesyra
och svavelsyra. Råmjölk, colostrum el.
den m. kon giver närmast dagarna efter
kalv-ningen, är i flera hänseenden ganska olik den
m., som senare avgives (jfr Kalvdans). Den är
mycket rik på torrsubstans, och av
torrsubstansen äro albumin och globulin övervägande. Även
askhalten är hög men mjölksockerhalten låg.
Färgen är gul till brungul. M. utgör en betydelsefull
vitaminkälla, i det att den innehåller A-, B-,
C-och D-vitamin, särsk. rikligt A och B.
Till smaken påverkas m. av de använda
foder
Rågax med
mjöldryga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
