Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mission - Missionens omfattning och utbredning - Missionen under 2:a världskriget - Litt. - Missionsdagen - Missionsdirektor - Missionsförbundet - Missionär - Mississippi (stat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95 Missionsdagen—Mississippi 96
kistan och Burma: 5,292,433 protestanter
(2,062,329 kommunikanter) och 3,959,6x6
katoliker, vartill kommer c:a 1 mill. tillhörande den
gamla syriska kyrkan. I Afrika har den
katolska kyrkan sedan slutet av 1800-talet, och
främst under 1930—40-talen, utvecklat den
största energi, varvid den av Lavigerie grundade
orden ”Vita fäderna” gått i spetsen. Särsk. talrika
äro katolikerna i Belgiska Kongo (2,892,000),
Uganda (861,394) samt på Madagaskar (616,700).
Även den evangeliska m. uppvisar ansenliga
siffror. Som exempel kunna nämnas Nigeria (928,158,
av vilka 274,415 kommunikanter), Belgiska
Kongo, där motsv. siffror äro 1,154,293 och
433,161, och Madagaskar med 569,341 och 209,638.
I Australien och O c e a n i e n uppgår
antalet evangeliska kristna till 585,957 (170,861
kommunikanter) och katoliker till 213,432. — Den
muhammedanska världen står ännu trots
betydelsefulla undantag i det hela oberörd av
kristen m. — Judemission i modern mening
möta vi först med pietismen, där initiativet togs
av prof. Callenberg i Halle med hans berömda
Institutum judaicum. Under 1800-talet gick
England i spetsen med ett 20-tal sällskap, däribland
det tidigaste och främsta London Society for
Promoting Christianity among the Jews (1809).
Förutom England ha Tyskland och Skandinavien
gjort de största insatserna. I Tyskland
grundades 1849 Bayrischer Verein, där ledningen togs
av Fr. Delitzsch. Resultaten av jude-m. ha i
stort sett varit obetydliga.
Missionen under 2:a världskriget. 2:a
världskriget förändrade i hög grad m.-läget. Ett stort
antal missionärer måste lämna fältet. De tyska
m.-arbetarna blevo så gott som omedelbart
avlägsnade från de områden, över vilka Tysklands
fiender hade kontroll, den japanska
framryckningen 1942 drabbade framför allt de anglosaxiska
missionärerna, och kommunismens fullständiga
seger i Kina medförde där en allmän
missionärs-evakuering. De inhemska kyrkorna inom dessa
områden måste nu reda sig själva. Ett betydande
antal självständiga kyrkor hade tillkommit
framför allt på 1920—30-talen, men missionärerna
hade kvarstått som vägledare och rådgivare. Nu
stå de helt under inhemsk ledning.
Litt.: G. Warneck, ”Abriss einer Geschichte
der protestantischen Missionen” (10 :e uppl. 1913;
sv. övers., 2:a uppl., 1903); J. Richter,
”Geschichte der evangelischen M. in Afrika” (1922),
”Indische Missionsgeschichte” (2:a uppl. 1924),
”Evangelische Missionskunde” (2:a uppl., 2 bd,
1927), ”Das Werden der christlichen Kirche in
China” (1928), ”M. und Evangelisation im
Orient” (2:a uppl. 1930), ”Die evangelische M.
in Niederländisch-Indien” (1931), ”Die
evangelische M. in Fern- und Südostasien, Australien,
Amerika” (1932); J. Schmidlin, ”Katholische
Missionsgeschichte” (1925); H. Ussing och C.
Anshelm, ”Den evangeliska m. i vår tid” (s. å.);
K. S. Latourette, ”A history of Christian
missions in China” (1929), ”A history of the
expansion of Christianity” (7 bd, 1937—47); H.
Kraemer, ”The Christian message in a non-Chris-
tian world” (1938; sv. övers. 1940) ; H. Schärer,
”Die Begründung der M. in der katholischen und
evangelischen Missionswissenschaft” (1944); G.
W. Lindeberg, ”Den evangeliska m.” (4:e uppl.
1945); A. Malmström, ”Evangeliet til alverden”
(3 bd, 1948—50); ”M. i bild” (1948); ”Svenska
kyrkans m. 75 år” (1949); K. B. Westman m. fl.
”Nordisk m.-historia” (s. å.).
Missionsdagen, 3:e böndagen, se Böndagar.
Missionsdire’ktor, se Svenska kyrkans
mis-sionsstyrelse.
Missionsförbundet, se Svenska
missionsförbundet.
Missionär, person, utsänd till främmande land
för att utbreda och befästa en troslära.
Mississi’ppi, förk. Miss., en av de Sydöstra
centralstaterna i Förenta staterna (se karta vid
d. o.), ö. om Mississippi River; 123,584 km2;
2,171,914 inv. (1950). Större delen av M.
ligger inom Mexikanska buktens vågiga och kulliga
kustslätt. Högsta punkten når vid luka c:a 240
m ö. h. Längst i n. ö. utgöres berggrunden av
paleozoiska lager, men f. ö. består den av
krit-och tertiära bildningar. Kustslätten har i n. v.
mycket branta sluttningar, som genomskurits av
djupa raviner, ned mot Mississippi Rivers
flodslätt, det s. k. Yazoodeltat. Detta, som ligger
mycket lågt, skyddas genom c:a 5 m höga
fördämningar (levéer) mot Mississippi Rivers
översvämningar. M. har subtropiskt klimat med
riklig nederbörd. S. om Natchez faller sällan snö.
Medeltemp. är i Vicksburg för jan. 9^2 och för
juli 27% och den årliga nederbörden uppgår till
1,302 mm. 49 °/o av M:s landyta består av
produktiv skogsmark. Den naturliga vegetationen
består av gultall, cypress-, ek-, poppel-,
hickory-och askarter. 1940 utgjordes befolkningen av
1,106,327 vita (50,6%) och 1,074,578 negrer
(49,2%). M. var 1940 den stat i U.S.A., där
negrerna hade den största procentuella andelen i
folkmängden och kom näst Georgia betr, absoluta
antalet negrer. Den utlandsfödda vita
befolkningen utgjorde 1940 5,988 (o,4°/o av hela
befolkningen). Av de 873,514 religionsbekännarna voro
1936 322,362 negerbaptister, 150,000 tillhörde
Söderns baptistkyrka och 107,245 Söderns
metodistkyrka. För högre undervisning har M. 20
univ. och colleges, bland dem Univ. of
Mississippi i Oxford (gr. 1844), Mississippi State
College i Starkville (1878) och Mississippi State
College for Women i Columbus (1884). De
största städerna äro huvudstaden Jackson (98,271
inv., 1950), Meridian (41,893), Greenville
(29,936), Hattiesburg (29,474) och Vicksburg
(27,948). — Jordbruk är huvudnäring.
Jordförstöringen har gått hårt fram i M., och inom
stora områden söker man nu skydda åkerjorden
(soil conservation). Huvudprodukten är bomull,
(se bild 11 å pl. vid Förenta staterna), som
gav 1,490,000 balar 1949 (3:0 plats i U.S.A.
näst Texas och Arkansas) och därnäst majs.
Produktionen av soyabönor har sexfaldigats
1946—1950. Andra viktiga kulturväxter äro
havre, vete, ris, sötpotatis, sockerrör,
soc-kerdurra och bland frukter aprikoser, per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
