Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Missbildning - Hos växter - Missfall (abort) - Missfirmelse - Missfoster - Missgärningsbalken - Misshandel - Missil - Mission - Gamla kyrkans - Nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Missfall—Mission
90
inflytelser, i åter andra uppstå m. utan
påvisbara yttre orsaker och äro då i regel ärftliga.
I många fall erhålla kulturväxter ökat värde
genom m., t. ex. genom hypertrofi hos kålsorter och
sallat, dubbla blommor hos prydnadsväxter m. m.
Missfall (abort), äggets avgång från
livmodern i de första 7 mån., innan fostret är
livsdugligt. Orsaken till m. kan vara sjukdom
hos modern, ss. njurlidande, syfilis el. annan
infektion, svulster el. någon sjukdom i livmodern,
särsk. dess slemhinna. Ofta ligger orsaken hos
ägget, som är sjukligt förändrat, tomt el.
innehåller ett abnormt foster. Psykiska orsaker, ss.
häftig förskräckelse el. sorg, kunna också vålla
m. I vissa fall antages en hormonal rubbning
vara orsak till m. — En särskild form är den
s. k. habituella aborten, då varje
havandeskap avbrytes genom m.; här har man även
antagit vitaminbrist och i vissa fall genom
tillförandet av vitamin E fått havandeskapet att
fortgå. — M. börjar alltid med blödning genom
äggets avlossning, vartill sedan komma värkar,
som utstöta det. I de 3 första mån. utstötes
hela ägget som en klump; efter 4 mån. födes
först fostret och sedan efterbörden som vid en
vanlig förlossning. Ägget avgår ofta ofullst.,
vilket medför blödning, så länge äggdelar
finnas kvar; dessa måste då avlägsnas operativt.
— M. är att betrakta som en förlossning i
förtid och kräver försiktighetsmått med aseptik och
vila. Försummelse härav ger ofta anledning till
underlivslidanden. — I vissa fall, där
havandeskapet medför risk för moderns hälsa, måste
detta avbrytas av läkare (se
Havandeskapsav-brott). — En särställning intaga de på konstlad
väg framkallade aborterna el. f o s t e r f ö
r-drivningarna. De åstadkommas genom
mekaniska ingrepp av olika slag. Då dessa
företagas av läkare enl. gällande lagstiftning, talar
man om legal abort; företagna av
kvacksalvare el. patienten själv, benämnas de
kriminella aborter.
Missfirmelse, missfirmlig gärning,
skymf, smädelse (se d. o., Högmålsbrott och
Ärekränkning). — Verb: m i s s f i r m a.
Missfoster, se Missbildning.
Missgärningsbalken, sjätte balken i 1734 års
lag. M. upphörde l jan. 1865.
Misshandel, jur., innebär ett rättsstridigt
orsakande av rubbning i annan människas
kroppsliga funktioner genom stympning, brytande el.
sargande av något organ el. försättande av
organet, mer el. mindre tillfälligt, ur brukbart
skick (t. ex. genom bedövning) el. av icke
alltför obetydlig och övergående smärta. M.
straffas enl. svensk rätt olika hårt, beroende på det
genom m. åstadkomna resultatet. Uppsåtlig m.
straffas, om svår kroppsskada följt, med
straffarbete i 2—10 år, om mindre lyte el. kroppsfel
el. lindrigare sjukdom följt, med fängelse el.
straffarbete i högst 2 år (vid mildrande
omständigheter med böter), och om ringa el. ingen skada
följt, med böter el. fängelse i högst 1 år
(Strafflagen 14 kap. 10—13 §§). Ouppsåtligt vållande till
kroppsskada av de båda förstn. slagen straffas
med böter el. fängelse. Rättstridigheten kan
bortfalla, t. ex. vid utövandet av äganderätt,
verkställande av offentlig förrättning m. m. och, i varje
fall betr, den lindrigaste misshandelsformen,
genom vederbörandes samtycke.
Missil (av eng. missile, projektil), vapentekn.,
förekommer stundom som svensk benämning på
fjärrstyrda projektiler (se Robotvapen).
Mission, beskickning; uppdrag; kallelse i
verksamhet för en religions utbredning och
befästande; särskilt om kristen m. Inre mission är
den vanliga beteckningen för kyrkornas arbete
inom kristenheten i syfte att genom
skriftspridning, kärleksverksamhet, social omvårdnad o. s. v.
väcka el. fördjupa det kristna livet. Yttre
mission är de kristna kyrkornas verksamhet
bland hedningar, muhammedaner och judar,
stundom även vissa missionsorganisationers arbete
inom de gamla orientaliska kyrkorna. För
katolicismen har m. också innefattat försöken att
återföra heretiker och schismatiker till den romerska
kyrkan.
Man brukar uppta tre stora missionsperioder.
Gamla kyrkans m. förde efter 4 seklers arbete
kristendomen till seger inom den romersk-grekiska
kulturvärlden. Medeltidens missionsverksamhet
innefattar den iro-keltiska m., den romerska och
den grekisk-katolska. Sedan den iro-keltiska
kyrkan på 600-tal et av Rom definitivt besegrats,
återstodo Rom och Konstantinopel som den
kristna expansionens centra, varvid den germanska
folkvärlden tillföll den förra, medan de slaviska
folken uppdelades mellan båda. Försök till kristen
m. utanför Europas gränser förekommo redan
under medeltiden bland främre Orientens och Kinas
mongoler samt bland Egyptens och Nordafrikas
muhammedaner. Resultaten av denna
missionsverksamhet blevo ytterst obetydliga.
Nyare tiden. 1500- och 1 6 o o-t a 1 e n. För
den katolska m. innebär denna period en ny
storhetstid. De geografiska upptäckterna öppnade
vägar till hittills okända el. outforskade områden,
och för de makter, Spanien och Portugal, som
härvid gingo i spetsen, blevo dessa upptäckter
också missionsföretag. Påvarna hälsade med stor
iver dessa utsikter att vidga den katolska
kyrkans gränser. Motreformationens stora påvar, ss.
Paul III, Pius V och Gregorius XIII, kallas
med rätta ”missionspåvarna”. Ett utomordentligt
krafttillskott fick också den katolska m. i den
av Gregorius XV 1622 grundade Sacra
congre-gatio de propaganda fide, Propagandan, den
romerska kyrkans stora riksministerium, där
ledningen av hela missionsverket skulle ligga. Sina
missionsorgan fann Rom i tiggarmunkarna, vilka
redan under medeltiden varit m:s bärare, samt i
främsta rummet i jesuitorden. En ytterligare
viktig förutsättning för ett katolskt missionsuppsving
var det kraftiga stödet av den spanska och
portugisiska statsmakten.
Den katolska m:s viktigaste områden blevo
under denna period Nord- och Sydamerika,
Indien, Kina och Japan. I Sydamerika framstår
som det viktigaste resultatet den märkliga, under
1600-talet grundade ”jesuitstaten i Paraguay”,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
