- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
41-42

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Millesgården - Millesvik - Millet, François - Millevachesplatån - Milli- - Milliampère - Milliard - Milliardär, milliardör - Millibar - Millich, Nicolaes - Millier - Milligram - Millikan, Robert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41

Millesvik—Millikan

42

konstnärens bror Evert
Mil-les, och hela anläggningen har
med tiden fått en starkt
ita-lieniserande karaktär. M. äges
och förvaltas av en stiftelse,
grundad 1937 och
omorganiserad 1949, då staten inlöste
antiksaml. och stiftelsen
förband sig att vid konstnärens
död överlämna anläggningen
till staten. Intendent är
sedan 1952 A. Andrén. — Litt.:
A. Riwkin-Brick och K. A.
Arvidsson ”M.” (1953).

Millesvik, sn i s. v.
Värmland, Näs hd, på
Värmlandsnäs ; 34,71 km2, 256 inv.
(1953). M. är mest flack
skogsbygd med skärgård i v.
967 har åker. Kyrkan, delvis
medeltida, förhöjdes 1816.
Ingår i M:s, Botilsäters,
Es-kilsäters och ölseruds
pastorat av Karlstads stift, Nors
kontrakt. Tillhör
storkommunen Värmlandsnäs.

Millet [milä’ el. mijä’], Jean Fr an q o is,
fransk målare (1814—75), var bördig från
trakten av Cherbourg i Normandie. Han kom 1837 till
Paris och var en kort tid elev av Delaroche. 1849
flyttade han till byn Barbizon i utkanten av
Fon-tainebleauskogen och var där bosatt till sin död.
Där fann han sin egen motivkrets och sitt
personliga uttryckssätt. Med upphöjt allvar, klassiskt
generaliserande, med storslagen enkelhet framställde
han människan i samliv med den alstrande,
fruktsamma naturen. Bland hans typiska motiv äro
”Så-ningsmannen”, ”Axplockerskor på åkern”,
”Her-dinnan för hem sin hjord”, ”Arbete i
trädgården”, de olika årstiderna, ”Angelus”. Efter
mästarens död blevo hans efterlämnade arbeten
givande handelsvaror. Han är representerad i
Louvren av ett 20-tal målningar samt i London,
Haag, Berlin, Köpenhamn (”Döden och
vedhuggaren”, i Glyptoteket), Stockholm (ett litet
strandmotiv i Nationalmuseum). — Litt.: Monogr. av
J. Cartwright (3:e uppl. 1910), C. G. Laurin (2:a
uppl. 1918), R. Rolland (3 m sv. uppl. 1920) och
L. Thomson (1927).

Millevachesplatån [milva’/-], fr. Plateau de
Millevaches, granitplatå i n. delen av fr. dep.
Corrèze; bildar vattendelare mellan Loire och
Garonne, når 978 m ö. h. Ofruktbar mark med
ljunghedar och torvmossar.

Milli-, förk. m, framför namn på enheter
betyder Vi,000.

Milliampère, fys., förk. mA = o,001 A.

Millia’rd (av lat. mille, ett tusen), tal, som
betecknar ett tusen millioner (1,000,000,000).

Milliardär, milliardör, ägare av en milliard.

Millibär, förk. mb, en tusendels bar.

Mi’llich [-ik], N i c o 1 a e s, i Sverige under
1600-talets senare hälft verksam bildhuggare, f.
omkr. 1630 i Antwerpen, där han utbildades. Han
kallades 1669 till Sverige, där han var verksam

FranQois Millet: Axplockerskor på åkern, 1857. Louvren, Paris.

Nicolaes Millich: Minerva.
Marmor, 1670.
Drottningholm.

till 1676 och 1682—87. Här utförde M. mest
dekorativ skulptur, t. ex. marmorstatyer av Apollon
och muserna för Drottningholms trapphus,
”götiska” konungar o. a. för samma slott, diverse
skulpturer för Stockholms slott, Jakobsdal (Ulriksdal)
och Karlberg samt gravmonument och
porträttbyster. Sedan M. definitivt lämnat Sverige, fick
lian anställning hos furstbiskopen av Salzburg. —
Litt: B. Waldén, ”N. M. och hans krets” (1942).

Millier [milje’], i
Frankrike förut
använd beteckning för
1,000 kg.

Milligram, förk.
mg, 0,001 g.

Millikan [mi’likän],
Robert Andrews,
amerikansk fysiker
(1868—1953), blev
1910 prof, vid Univ. of
Chicago och 1921 chef
för Norman
Bidge-la-boratoriet för fysik i
Pasadena, Calif.;
emeritus 1946. Som fysiker
har M. vunnit sin
största berömmelse genom
sina mätningar av det
elektriska
elementar-kvantum. M. har
undersökt den s. k.
fotoeffekten och
experimentellt bekräftat
giltigheten av den av
Einstein uppställda
fotoelektriska lagen. I
samband härmed
bestämde M. den
plancks-ka konstanten. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free