Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Militärförvaltning - Militärförvaltningsskolor - Militärgränsen - Militärgudstjänst - Militärguvernör - Militärhydrograf - Militärhäkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 Militärförvaltningsskolor—Militärhäkte 28
re) tilldelas förvaltningsbef ogenhet först 1892 av
i huvudsak ledande och övervakande karaktär.
Genom 1907 års organisation befriades
förvaltningsmyndigheten från kassaärenden, som lades
på särskild kassamyndighet
(fördelningsintenden-ten). — Den lokala förvaltningen vid armén
har sedan tiden för Gustav II Adolfs
reg.-orga-nisation letts av reg.-cheferna. Som biträden
fun-nos urspr. reg.- och mönsterskrivare samt från
början av 1700-talet även en reg.-kommissarie.
Fr. o. m. 1840 tillkom en ny befattningshavare,
regementsintendenten. Reg.- och
mönsterskrivarna samt reg.-kommissarien indrogos.
1895 års härordning medförde en ny organisation
med chefen som ensam beslutande och
reg.-inten-denten som ensam föredragande på alla
förvaltningens områden. 1907 befriades reg.-chefen från
kassaärendena, vilka helt pålades
reg.-intenden-ten.
I samband med genomförandet av 1936 års
försvarsordning systematiserades
förvaltningsärendenas fördelning ytterligare, varvid för
arméns del tygförvaltningen (ärenden
berörande för stridsverksamheten direkt
erforderlig materiel, ss. vapen och ammunition) skulle
handhas av Arméförvaltningens tygdep., i n t e
n-denturförvaltningen (ärenden rörande
materiel och förnödenheter för bibehållande av
stridsdugligheten hos personal och hästar, ss.
livsmedel och beklädnad, m. fl. uppgifter av
konsum-tionskaraktär, ss. drivmedel och bränsle) av
Arméförvaltningens intendentsdep.,
fastighetsförvaltningen (byggnader, befästningar,
domäner) av Arméförvaltningens
fortifikationssty-relse och kameral- el. civilförvaltningen
(avlönings-, kassa- och räkenskapsåren den) av
Arméförvaltningens civila dep. För
Marinförvaltningen och den 1936 organiserade
Flygförvaltningen gällde i huvudsak likartade principer.
Erfarenheter av den tredelade
förvaltningsorganisationen från tiden för 2:a världskriget
skänkte impulserna till en ny central
organisation, vilken skulle garantera samordningen
av likartade förvaltningsuppgifter inom hela
försvaret. Denna organisation (1944) innebar, att
den kamerala förvaltningstjänsten utbröts ur
för-svarsgrensförvaltningarna och överfördes till ett
nytt, utanför försvarsgrenarna stående
ämbetsverk, Försvarets civilförvaltning.
Ärenden rörande sjukvården sammanfördes på
samma sätt till Försvarets
sjukvårdsförvaltning (senare sjukvårdsstyrelsen), och
fastighetsförvaltningen koncentrerades senare till
Fortifikationsförvaltningen.
Frågor rörande krigsindustriplanering, upphandling av
förnödenheter av mass- och standardkaraktär och
sambandet med den civila industrien överfördes
från de tre försvarsgrensförvaltningarna till
Krigsmaterielverket. Ledningen av
försvarets fabriker och verkstäder koncentrerades
till Försvarets fabriksstyrelse (se
Försvarets fabriksverk). Proposition avses
föreläggas 1954 års vårriksdag, att
krigsmaterielverket skall upphöra V7 1955 samt dess
anskaff-ningsuppgifter överföras på de olika
förvaltning
arna. De centrala ämbetsverken äro indelade i
byråer för olika specialändamål, byråerna i
sektioner och detaljer. Armé-, Marin- och
Flygförvaltningarna skola taga behörig hänsyn till de
anvisningar och föreskrifter av rent militär art,
som försvarsgrenschef lämnar rörande utbildning,
utrustning och krigsberedskap.
Försvarsgrensche-ferna äro chefer även för resp,
försvarsgrens-förvaltning och avgöra i denna egenskap viktigare
ärenden. — Den regionala förvaltningen vid
armén ligger i vederbörande militärbefälhavares
hand. Till förfogande har denne
tjänstegrenschefer, stabstygofficer, stabsintendent, stabsläkare,
stabsveterinär och fortifikationsofficer, vilka
inom staben handlägga de ärenden, som falla under
resp, centrala förvaltningsområde. — På samma
sätt är förvaltningen organiserad i den lokala
instansen. Sålunda ha regementschef och
för-svarsområdesbefälhavare motsv.
tjänstegrensche-fer till förfogande. Beslut fattas av chefen på
föredragning av tjänstegrenschef, som är
gemensamt ansvarig med chefen för besluten.
Tjänstegrenschef skall dock på eget ansvar fatta beslut i
vissa rutinärenden. De lokala kassorna stå under
chefsskap av en särskild kassachef (förvaltare)
och lyda i avseende på kassatjänsten direkt under
Försvarets civilförvaltning.
Truppförbandens och försvarsområdenas
förvaltningsorgan ha efter 2:a världskriget erhållit
en rationaliserad fredsorganisation. I
stort sett äro marinens och flygvapnets
regionala och lokala förvaltningsorganisationer
uppbyggda efter likartade linjer som de ovan
för armén angivna. — I krig föreligger
en väsentlig skillnad i förvaltningens
grundprinciper gentemot fredsförvaltningen. Något delat
ansvar (mellan chef och föredragande)
förekommer icke, utan den, som fattat beslutet, är ensam
ansvarig för densamma. Till
krigsförvaltmngs-myndigheternas förfogande stå specialutbildade
tjänstegrenschefer på samma sätt som i fred.
Militärförvaltningsskolor, för utbildning av
personal för arméns förvaltningstjänst, se
Inten-denturförvaltningsskolan och
Tygförvaltnings-skolan.
Militärgränsen (lat. Confinium militäre-,
syd-slav. krajina el. kraina), 1535—1881 benämning
på olika landområden av Österrike-Ungern utmed
turkiska gränsen. Dessa hade en speciell militärisk
organisation till förhindrande av invasioner från
Turkiet.
Militärgudstjänst, se Militär själavård.
Militär guvernör, innehavare av höga militära
poster i vissa utländska arméer, särsk. i det
tsaristiska Ryssland och i Frankrike. M. sattes i
spetsen för den militära förvaltningen i viktiga
gränsdistrikt el. eljest betydelsefulla områden.
Militärhydrograf, titel för sjömilitär
tjänsteman vid Sjökarteverkets sjömätningsavd.
Militärhäkte vid krigsmakten användes för
verkställande av frihetsstraff el. för förvaring
av häktad el. i förvarsarrest el. annat förvar
intagen person. M. finnes vid regemente,
örlogssta-tion och flygflottilj men kan även inrättas under
fältförhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
