Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mikroskop - Mikroskopera - Mikroskopisk - Mikroskopisk anatomi - Mikroskopisk teknik - Mikrotelefon - Mikrotom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Mikroskopera—Mikrotom
16
av 3 samlingslinser. C.
H. Hertel använde
först belysningsspegel
(1715). Under den
följ, tiden
fullkomnades m. genom ett stort
antal forskares
arbeten (bl. a. G. B. Amici
och C. Chevalier). Den
exakta teorien för m.
grundläde Abbe (1872),
som för m:s
utveckling haft största
betydelse. Det första
bino-kular-m. konstruerade
C. Zeiss. — Litt.: H.
Hager och F. Tobler,
”Das M. und seine
An wendung” (13: e
uppl. 1925); P.
Metz-ner och A.
Zimmer-mann, ”Das M.” (2:a
uppl. 1928).
Mikroskopèra,
använda mikroskop.
Mikroskopisk [-å’p-], synlig endast med hjälp
av mikroskop.
Mikroskopisk anatomi, dets. som histologi.
Mikroskopisk teknik, metoder, som användas
vid framställning och studium av mikroskopiska
preparat.
Gäller undersökningen levande organismer, kan
man, om organismerna äro små, ss. bakterier
el. urdjur, överföra dem i vatten på ett
objektglas och övertäcka dem med täckglas samt
studera dem direkt under mikroskopet. Då det
gäller överlevande delar av organismer använder
man i st. f. vatten fysiologisk koksaltlösning. I
båda fallen tillsätter man ofta vattenlösliga
färgämnen, ss. metylenblått el. neutralrött. Ovan
omtalade s. k. vitalpreparat äro emellertid
icke hållbara i olikhet med i det följ, beskrivna,
mera beständiga preparat. Vid framställning av
dem fixeras det levande materialet genom
behandling med olika s. k. fixeringsmedel. För
att kunna företaga en ingående mikroskopisk
undersökning måste man ur objektet förfärdiga
tunna snitt. Detta sker nu vanl. med
mikrotom (se d. o.). Härvid kan man använda olika
metoder. Den bekvämaste och snabbaste är
frys-metoden. Det fixerade materialet överföres
i vatten el. en svag formalinlösning och fryses
till is genom att behandlas med eter el., vilket
nu är vanligast, med kolsyresnö, varefter det
snittas med en frysmikrotom (se Mikrotom). Vid
de andra metoderna indränkes objektet med ett
ämne, som vid sitt stelnande antager samma
hårdhetsgrad som det fixerade objektet självt.
Härvid användes vanl. paraffin el. celloidin (s. k.
inbäddade preparat). De vid frys- el.
celloidin-metoden förfärdigade snitten kunna omedelbart
undergå färgning, men paraffinsnitten måste först
monteras på objektglas genom en särskild
metod, varefter även dessa snitt kunna färgas. M.
har till sitt förfogande ett stort antal olika
färg
ämnen och färgningsmetoder. I många fall äro
de så väl avpassade, att de färga endast alldeles
bestämda vävnadselement el. celldelar. Sedan
preparatet undergått färgning, gäller det att göra
det genomskinligt och hållbart. Stundom
använder man härtill glycerin men vanl. kanadabalsam.
I senare fallet behandlas preparaten först med
alkohol av stigande styrka upp till absolut
alkohol och slutl. med xylol. Glycerinet el.
kanada-balsamen droppas på preparaten, och täckglas
pålägges. — Vid mikroskopisk undersökning av
ben o. a. kalk innehållande vävnader el. organ
måste dessa genom behandling med lämpliga
syror först urkalkas, innan de kunna behandlas enl.
ovan beskrivna metoder. — Vid undersökning av
kärlens finare förgreningar i vävnader el. organ
injiceras först lämpliga kontrastmedel, luft el.
färgämnen i kärlen, innan de mikroskopiska
preparaten förfärdigas. — Litt.: I. Elvers, ”Biologisk
mikroskoperingsteknik” (1949).
Mikrotelefon, benämning på den i moderna
telefonapparater numera alltid till en enhet
sammanbyggda mikrofonen och hörtelefonen.
Mikrotom [-å’m] (av grek, mikro’s, liten, och
tomé, snitt), ett instrument för skärning av
tunna snitt av preparat. Två huvudtyper av m.
finnas; den ena för inbäddade preparat, s. k.
slädmikrotom, den andra för fryssnitt (se
Mikroskopisk teknik). En särskild grupp av
släd-m. utgöra de s. k.
seriemikrotomer-n a. Snittet blir härmed med sin bakre rand
sittande på kniven och förbinder sig med den
främre randen av nästa snitt.
Frysmikrotom e r n a avses till att skära ej bäddade
preparat. Härvid fryses detta till en fast massa
genom kolsyra, som får utströmma runt omkring
preparatet och kniven. De nyaste typerna av m.
äro kombinationsmikrotomerna, som
äro avsedda såväl för inbäddade preparat som
för fryspreparat. Samtliga m. äro försedda med
anordning, som möjliggör ett framskjutande av
preparatet mot kniven en bestämd distans, vilken
kan inställas på tusentals mm Gu). Medelst en
ny, av General Electric Co. 1949 utvecklad
metod har man av i vax ingjutna preparat
(växt-och djurvävnader, tandben och t. o. m. metaller)
lyckats framställa snitt med en tjocklek
understigande 2 //u.
Slädmikrotom.
Fig. 4. Binokulärt
prepa-rer- el. luppmikroskop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
