Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Michelsen, Christian - Michelson, Albert - Michigan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Michelson—Michigan
932
befattningar för fem år. ”Chr. Michelsens
institut” trädde i verksamhet 15 mars 1930. — Litt.:
J. Lövland, ”Menn og minner fra 1905” (1929).
Michelson [måi’kalsn], Albert Abraham,
amerikansk fysiker (1852—1931). M. föddes i
Posen och kom som barn till U.S.A., där han
efter genomgången utbildning till sjöofficer blev
prof, i fysik i Worcester 1889 och senare i
Chicago. M:s insats som
fysiker ligger på
optikens område. Hans
arbete vittna om stor
idérikedom och
sällsynt experimentell
skicklighet. M. har
utfört de hittills
noggrannaste bestämningarna av ljusets
hastighet enl. Foucaults
metod, vilken han genom
sinnrika anordningar
förbättrade. Han
konstruerade en
interfero-meter, varmed han
1892—97 företog en evalvering av den
internationella meter prototypen i ljusvåglängder för tre av
kadmiums spektrallinjer. Icke mindre berömt är
det experiment, som M. utförde tills, m. Morley
och som åsyftade att utröna existensen av en
”etervind” som effekt av jordklotets rörelse genom
etern. Försöket gav negativt resultat och
befrämjade därigenom utvecklingen av Einsteins
relati-vitetsteori, som ej antar existensen av ”etern”.
M. är uppfinnare av trappgittret och har utarbetat
en metod att genom interferometerförsök
bestämma diam, hos en del fixstjärnor. Han erhöll 1907
nobelpriset i fysik. Bland M :s skrifter märkes
”Lightwaves and their uses” (1909).
Michigan [mi’/igan], förk. Mich., stat i
Förenta staterna (se karta vid d. o.); 150,162 km2,
6,37i,766 inv. (1950). — M. består av två delar,
Nedre halvön (Lower Peninsula) mellan
Erie-och Huronsjöarna i ö. och Michigansjön i v.
samt övre halvön (Upp er Peninsula) mellan
sistn. sjö i s. och övre sjön i n. Berggrunden
utgöres på Nedre halvön av paleozoiska
avlagringar, på övre halvön av kambriska och
pre-kambriska bildningar samt ordoviciska lager
(längs Michigansjön). Hela M. har varit nedisat;
de lösa jordlagren bestå huvudsaki. av glaciala
avlagringar, och terrängen uppvisar den
karakteristiska växlingen av mer el. mindre jämna
slätter och mera kuperade backlandskap. De stora
sjöarna ha en mildrande och utjämnande
inverkan på M:s klimat. Medeltemp. för kallaste och
varmaste månad är i Detroit —3°s, resp. 22?e.
Av befolkningen 1940 voro 5,039,643 vita, 208,345
(4,0 °/o) negrer. Den utlandsfödda vita
befolkningen uppgick s. å. till 683,030 (13,5% av hela
befolkningen), varav 17,436 från Sverige. De
största städerna äro: Detroit (med förstäder
2,973,000 inv. 1950). Grand Rapids (177,000),
Flint (163,000), Saginaw (93,000) och Lansing,
huvudstaden (92,000). De ledande
kyrkosamfunden äro det romersk-katolska (800,917 medl.
1936) och metodisternas (142,141). M :s statsuniv.
(gr. i Detroit 1817, flyttat 1841, 23,000 stud.
1951) är beläget i Ann Ar bor.
Under senare hälften av 1800-talet spelade
skogsbruket huvudrollen i M:s näringsliv, och
M. var då en tid U.S.A :s viktigaste
trävarupro-ducerande stat. Numera äro skogarna till större
delen skövlade, och avverkningsbar skog finnes
huvudsaki. endast på övre halvön.
Återplante-ringar ha dock skett i stor utsträckning under de
senaste årtiondena. Industri, jordbruk och
bergsbruk äro nu M :s viktigaste näringsgrenar. S.
delen av Nedre halvön är uppodlad till mer än
50, övre halvön till mindre än 10%. De
viktigaste växtslagen äro havre, majs, vete, potatis
och sockerbetor. M. har en mycket stor
fruktodling, särsk. i s. v. delen av staten. 1951 funnos
över 1 mill. mjölkkor i M. 1947 omfattade
industrien 9,892 företag med sammanlagt 821,721
arb. Omkr. 45 °/o av arbetarantalet äro sysselsatta
inom bilindustrien, som har sitt centrum i Detroit
och dess förstäder. Nära 60% av U.S.A :s
tillverkning av motorfordon komma på M. 1845
började de rika kopparfyndigheterna på
Keweenaw-halvön att bearbetas och voro mot slutet av
1880-talet de viktigaste i U.S.A.; nu intager M. 6:e
platsen inom U.S.A:s kopparproduktion, övre
halvön tillhör det s. k. Lake Superiordistriktet,
och M. är näst Minnesota den största
järnmalms-producerande staten i U.S.A. I mell. och s. ö. M.
finnas stora saltförekomster; M. producerar mer
salt än någon annan stat i U.S.A. De n. inre
kolfälten ligga inom M., men kvaliteten på kolen är
Malmångare vid Detroit (se även bild vid d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
