Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexico - Näringsliv - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Konst - Litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Mexico
910
Diego Rivera: Santa Anitas fest, 1031.
David Alfaro Siqueiros: Vår tids beläte, 1947.
tydande nordamerikanska såväl privata som
offentliga investeringar i samband med
uppbyggandet av M:s bergsbruk, kommunikationsväsen och
industri. Importen består i allm. av
maskiner, maskindelar, motorfordon, mineralprodukter,
spannmål, kemikalier, cellulosa m. m. Exporten
utgöres av metaller, särsk. ädelmetaller, mineral
och malmer, olja och oljeprodukter, sisalhampa
och bomull, grönsaker, tomater, bananer, timmer,
hudar m. m. Omkr. 70% av hela exportvärdet
utgöras av gruvindustriens produkter.
Huvudparten av importen (88,4 °/o 1947) kommer från
U.S.A., som följes av Storbritannien (2,1%),
Canada (1,4%) och Sverige (1,4%). Exporten
går främst till U.S.A. (76,9% 1947), Argentina
(2,9%) och Storbritannien (i,s°/o). Turismen
ger betydande inkomster (1,500 mill. pesos 1950;
450,000 turister).
Religiösa förhållanden. Efter att ha varit
statskyrka i M. blev romersk-katolska kyrkan, sedan
allt flera av dess rättigheter indragits, 1857 helt
skild från staten. Den ledes numera av 8
ärkebiskopar och 25 biskopar. D.et fortfarande
spända förhållandet mellan kyrka och stat har sedan
gång efter annan reglerats. 1940 funnos 18,977,585
romerska katoliker, 177,954 protestanter, 49,925
av andra konfessioner och 448,088 av okänd
trosbekännelse.
Undervisningsväsen. Folkundervisningen är
obligatorisk och kostnadsfri. I de officiella
skolorna förekommer ej religionsundervisning. 1948
funnos 23,244 folkskolor med bortemot 3 mill.
elever, 377 lägre läroverk med c:a 60,000 elever,
17 högre läroverk med 8,000 elever, 57
lärar-utbildningsanstalter, 43 tekniska skolor, 22 högre
fackskolor av olika slag samt 63 ”högskolor”
och 11 univ. De mest betydande äro
national-univ. i Mexico City (grundat 1551 med f. n.
mer än 10,000 studerande), univ. i Guadalajara
(grundat 1792) och i Merida (grundat 1922).
1943 blevo univ.-studier tillgängliga även för
kvinnor. 1940 var ungefär hälften av
befolkningen över 10 år analfabeter, men ett livligt
arbete för att ändra dessa förhållanden har utförts
under senaste decennium.
Konst. I modern tid har M. blivit centrum
för en särpräglad bildkonst, främst företrädd av
mäktiga freskosviter, som på det moderna
monumentalmåleriets område ställer landet i främsta
ledet vid sidan av Norge. Denna moderna
mexikanska bildkonst har sina rötter i den inhemska
konstens uråldriga arv av uttrycksfullt
bildska-pande. Dess genombrott skedde 1922, då kring
den från Paris och Italien hemvände målaren
Diego Rivera (f. 1886) en livaktig krets
av freskomålare uppstod, i vilken särsk. märktes
José Clemente Orozco (1883—1949). Av
dessa har den förre genom studier av Giotto
utbildat en förtätad och intensifierad bildstil,
medan den senares exalterade uttrycksfullhet ofta
drivits till en rent destruktiv brutalitet. I övrigt
må nämnas David Alfaro Siqueiros
(f. 1898) samt den starkast europeiskt anknutne
målaren Rufino Tamayo (f. 1899).
Litt.: T. Ph. Terry, ”Guide to M.” (ny uppl.
1947); ”South American handbook” (senaste
uppl. 1950); F. Toor, ”New guide to M.” (ny
uppl. s. å.). — S. A. Mosk, ”Industrial
revolution in M.” (1950); I. Lind, ”Mexiko, natur och
folk” (1951). — I. Thord-Gray, ”Från M:s
forn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
