Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medelpads västra domsaga - Medelpads östra domsaga - Medelplana - Medelproportional - Medelpunkt - Medelrörelse - Medelsol - Medelstads härad - Medelstads kontrakt - Medeltal - Medeltemperatur - Medelterm - Medeltiden - Medelvärde, medeltal - Meder - Medevi, Medevi brunn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743 Medelpads östra
Selånger, Tuna och Attmar samt Ange köping.
M. lyder under Hovrätten för Nedre Norrland.
Tingsställe: Sundsvall.
Medelpads östra domsaga i Västernorrlands
län omfattar Njurunda, Sköns köping, Alnö,
Timrå köping, Indals-Liden (socknar Indal, Holm,
Liden) och Hässjö (Ljustorp, Tynderö).
Tingsställe: Sundsvall.
Medelplana, sn i Skaraborgs län, Kinne hd,
på Kinnekulle; 22,66 km2, 682 inv. (1952).
Sträcker sig från Kinneviken över bergets terrasser
upp mot dess högsta topp. 728 har åker.
Egendomar: Hjälmsäter, Hällekis och Råbäck. Flera
kalkbrott och kalkbruk. Medeltida kyrka ombyggd
i början av 1800-talet. Ingår i M. och
Västerplana pastorat, Skara stift, Kinna kontr. Tillhör
storkommunen Kinnekulle.
Medelproportionäl till två storheter a och b
kallas en sådan storhet x, att a : x = x -.b. M.
är sålunda = det geometriska mediet. Ordet m.
begagnas företrädesvis, då fråga är om
geometriska storheter (rumsstorheter).
Medelpunkt till en kroklinje el. yta kallas en
punkt, som halverar alla genom densamma dragna
kordor. Ett flertal kroklinjer och ytor saknar m.
Bland kroklinjer, som ha en sådan, må nämnas
cirkeln, ellipsen och hyperbeln samt bland ytor
sfären, ellipsoiden och hyperboloiden. —
Medel-punktsvinkel kallas stundom den vinkel,
som bildas av två radier i en cirkel.
Medelrörelse, medelvärdet av
vinkelförflyttningen per tidsenhet i en himlakropps banrörelse.
Medelsol. Om dygnets och timmarnas längd
bestämmes ur solens faktiska rörelse över himlen,
erhållas varken lika långa dygn el. timmar på
grund av att solen dels rör sig olikformigt i
ekliptikan, dels emedan solbanan ju har elliptisk
form, vilket medför, att, då tiden mätes genom
att indela ekvatorn i lämpliga intervall, solens
rörelse i ekvatorn blir olikformig. För att fördela
dessa ojämnheter i solens skenbara rörelse el.
vinkelhastighet har man infört en tänkt sol, som
går i ekvatorn med likformig vinkelhastighet.
Denna m e d e 1 s o 1 definierar således en
likformig indelning av året i medelsoltid.
Medelstads härad i mell. Blekinge, omfattar
socknarna Sillhövda, Eringsboda, Tving,
Fridlev-stad, Nättraby, Aspö, Hasslö, Förkärla,
Lister-by, Hjortsberga, Edestad, Ronneby
landskommun och Backaryd. M. tillhör östra och
Medelsta domsaga (tingsställe Ronneby).
Medelstads kontrakt i Lunds stift består av
följ. 9 pastorat: Ronneby; Backaryd;
Hjortsberga och Edestad; Tving; Eringsboda; Nättraby,
Aspö och Hasslö; Listerby och Förkärla;
Frid-levstad och Sillhövda samt Rödeby.
Medeltal, mat., se Medelvärde.
Medeltemperatur, se Temperatur.
Medelterm, log. I en medelbar enkel
slutledning (syllogism) jämföras två begrepp
(överterm och underterm) med ett förmedlande
tredje (me del t erm), varigenom förhållandet
mellan de båda förstn. kan bestämmas. I
slutledningen: ”Alla träd äro växter, björken är ett
träd, alltså är björken en växt”, är begreppet
domsaga—Medevi 744
växt överterm, björk underterm och träd m. Med
hjälp av m. dragés slutsatsen, varigenom det
trängre begreppet björk hänföres till det
vidsträcktare växt.
Medeltiden (lat. me’dium aè’vum), traditionell
benämning på en viss period av Västerlandets
historia. Termen m. upptogs i 1600-talets
historieskrivning, slog igenom mot 1700-talets slut,
då upplysningsfilosofien med medlidsam
ringaktning betraktade m., och fördjupades av
romantiken, som idealiserade m. Ehuru beteckningen i
mycket är missvisande, innebär dock bruket av
det vedertagna namnet värdefulla synpunkter.
Numera anses m. avgränsas från antiken särskilt
genom Romerska rikets delning, kristendomens
avgörande seger och de stora folkvandringarna.
Som praktiskt användbar men alldeles fiktiv gräns
sättes t. ex. årtalet 476 (den egentliga romerska
kejsarlängdens slut). Vida mer tänjbar är m:s
gräns mot ”nyare tiden”. Vanl. nämnes
Konstan-tinopels fall 1453, Amerikas upptäckt 1492 eller,
på protestantiskt håll, den stora
kyrkoreformationen. Den sålunda framkonstruerade,
pedagogiskt syftande periodbeteckningen m. har
forskningen länge sökt ge en enhetlig kulturell och
politisk karaktär. Härvid har kulturens till en
viss grad enhetliga art framhävts, liksom
påvekyrkans dominerande inflytande, vidare
kejsartan-ken i dess medeltida utformning, feodalsystemet
och riddarväsendet samt i ekonomiskt avseende
en viss primitivitet. Som den typiskt medeltida
världsåskådningens uttryck ha framhävts
skolastik och mystik, riddardiktning och
trubadurlyrik, romansk och framför allt gotisk
byggnadskonst. Det sålunda konstruerade begreppet m.
har man även sökt förläna allmängiltighet genom
att tillämpa det på andra kulturkretsar än den
västerländska. En vidareförd periodbildning har
därefter utskilt tidig m. fram till omkr. 1050,
hög-m., med den stora striden mellan kejsarmakt
och påvemakt samt korstågen, och sen-m. med
det medeltida samhällets ombildning och
nationalstaternas framväxt.
Medelvärde, medeltal. Vid åtskilliga
undersökningar, där flera storheter förekomma, är
det stundom av behovet påkallat att finna en enda
storhet, vilken såvitt möjligt ersätter dem alla.
Denna storhet kallas medelvärde,
medeltal el. medium. Det enklaste slaget av m.
är det s. k. aritmetiska mediet, vilket är
lika med summan av ett antal givna storheter,
dividerad med antalet. Så är t. ex. medelvärdet
av de 5 första talen lika med Vs (1+2+3+4+5),
d. v. s. lika med 3. — Ett annat slag av m. är
det geometriska mediet.
Meder, invånare i Medien.
Medevi, Medevi brunn, Sveriges äldsta
hälsobrunn, belägen i V. Ny sn i n. v.
Östergötland, 15 km n. om Motala. Då Urban Hiärne
på sina resor genom landet för att finna
hälsobrunnar, vilka kunde ersätta de utländska
badorterna, kom till M. 1678, fann han där en
mineralkälla (se Hjärne 1), sp. 359). M. blev sedan,
särsk. under 1700-talet och första hälften av
1800-talet, rekreationsplatsen för det förnäma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
