Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mechelen - Mechelin, Leo - Mechitarister - Mechtild av Magdeburg - Mechtild (dansk drottning) - Mecka, Mekka, Mecca
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
723
Mechelin—Mecka
724
belg. prov. Antwerpen, vid Dyle, 20 km s. s. ö.
om Antwerpen; 61,000 inv. Säte för Belgiens
kardinalprimas. Märkliga byggnader äro en
gotisk katedral från 1200-talet (se bild å föreg.
sida) med van Dycks ”Korsfästelsen” och
Ru-bens’ ”Nattvarden”, klädeshallarna samt
rådhuset och ärkebiskopspalatset. Prästseminarium,
må-larakad., botanisk trädgård och museum.
Järn-vägsverkstäder, berömd tillv. av spetsar, mattor
m. m. Staden led betydande skador i 1 :a
världskriget men är alltjämt med sina medeltida
byggnader en målerisk stad.
Mechelin [mekeli’n], Leo (Leopold Henrik
Stanislaus), finländsk statsman (1839—1914).
Han blev jur. kand. 1864, var dir. i
Förenings-banken 1867—72, blev
jur. dr 1873 och 1874
prof, i kameral- och
politilagfarenhet samt
statsrätt vid
Helsingfors univ. M. var
1872 led. av
borgarståndet och från 1877
av ridderskapet och
adeln, sedan han 1876
såsom ordf, i
Helsingfors’ stadsfullmäktige blivit adlad.
Genom talrika
lantdags-initiativ i flera
stats-kommittéer arbetade
M. på utbyggandet och preciseringen av Finlands
konstitutionella rättigheter samt för ekonomiska
och sociala reformer. Jämväl i språkfrågan
anslöt han sig till det liberala partiets program.
1882 blev M. led. av senatens
ekonomidepartement och biträdande finanschef, senare chef för
handels- och industriexpeditionen. I samband med
begynnande ryska angrepp på landets
konstitution måste han söka avsked 1890, var åter
För-eningsbankens direktör 1893—96 och ordf, för
Helsingfors’ stadsfullmäktige 1892—99. Vid
denna tid börja hans oavlåtliga strävanden att inför
utländskt forum framlägga Finlands
statsrätts-liga ställning och de ryska angreppens halt, bl. a.
i ”Précis du droit public du grand-duché de
Fin-lande” (1886), ”Staatsrecht des
Grossfürsten-thums Finnland” (1889). För det i
propagandasyfte på flera språk utgivna illustrerade
praktverket ”Finland i 19 :e seklet” (1893—94) var han
huvudutgivare. I lantdagsarbetet och den hemliga
verksamheten under Bobrikovs regim var M. en
ledande och sammanhållande kraft och fortsatte,
även sedan han 1903 blivit landsförvisad,
outtröttligt sin utlandspropaganda. 1904 fick han
återvända till Finland för att deltaga i lantdagen.
Efter storstrejken 1905 blev M. viceordf. i
senatens ekonomidep. (regeringschef). Som sådan
sökte han leda landet tillbaka till normala,
lagliga förhållanden och utjämna de växande
motsättningarna i socialt och nationellt avseende.
Ryska regeringens förnyade angrepp gjorde
ställningen ohållbar. M. jämte några andra senatorer
måste avgå i maj 1908, varefter han vid
enkam-marlantdagarna 1910—13 som representant för
Svenska folkpartiet oförtröttat förde
laglighets-ståndpunktens talan och i talrika broschyrer
tillbakavisade de ryska anspråken. M:s ”valda tal”
utgåvos 1915. — Biogr. av Th. Rein (1915).
Mechitari’ster [-ki-], en armenisk-katolsk
kon-gregation, som leder sitt upphov från en armenisk
munk Manuk (1676—1749) med
klosternamnet M e c h i t a r (”tröstare”), vilken strävade
efter sitt folks höjande genom förbättrad
skolbildning och religiös anslutning till Rom. 1715 fick
han på den vid Venedig belägna ön San Lazzaro
en varaktig fristad för sin 1711 av påven
sanktionerade och av benediktinregeln bestämda
kon-gregation. Där utvecklade han en för armenisk
litteratur och kultur utomordentligt betydelsefull
vetenskaplig verksamhet, vilken fortsattes av de
österrikiska m. vilka efter vissa stridigheter 1773
förläde sin verksamhet till Triest och 1810 till
Wien. M. äro tillverkare av en välkänd likör.
— Litt.: M. Heimbucher, ”Die Orden und
Kon-gregationen der katholischen Kirche”, 1 (3:e uppl.
1933)-
Mechtild [mä’^tilt] a v Magdebu rg (omkr.
1210—omkr. 1280), begin i Magdeburg, där hon
levde ett 30-tal år i nära förbindelse med
domini-kanerna och gjorde sig känd som själfull och
poetiskt begåvad representant för en med
profetiska inslag förenad extatisk-visionär brudmystik.
Hennes uppenbarelser utgåvos 1929, efter en
nyfunnen handskrift, av W. Schleussner (”Das
fliessende Licht der Gottheit”). — Litt: K. B.
Westman, ”Birgitta-studier”, I (1911).
Mechtild, dansk drottning (d. 1280), g. m.
konung Abel; omgift med Birger jarl (se d. o.).
Mecka, Mekka, Mecca, arab. Makka,
huvudstad i Hidjaz i konungariket Saud-Arabien
och säte för riksregeringen — konungen residerar
i Rijad; 80,000—130,000 inv. M. ligger i en het
och ofruktbar dalkittel, inklämt mellan kala
kalkberg 400 m ö. h. och 75 km från hamnstaden
Djidda vid Röda havet, dit en asfalterad väg
leder; bilväg finns även till Medina. M. omtalas
av Ptolemaios som Makoraba och har redan under
förmuhammedansk tid spelat en viktig roll som
religiöst och merkantilt centrum för stora delar
av Centralarabien, och för ortodox islam har
staden alltsedan dess erövring 630 varit den religiösa
medelpunkten, hur ringa dess politiska ställning
än varit. M. behärskas av ett stort kastell på en
kulle i s. ö. men äger varken murar el.
stadsportar. Stadens centrum utgöres av den stora moskén
Bait Allah, ”Guds hus”, omkr. 250 m lång och
200 m bred, vars nivå numera ligger 3 m under
de omgivande gatorna, från vilka trappor leda
ned. Moskén består av en med båggångar
kringbyggd gård; på n. sidan är båggången fyrdubbel,
på de andra tredubbel; över dem höja sig 152
små vitkalkade kupoler. Vid dessa båggångar stå
7 minareter. På tempelgården står Islams
centralhelgedom, Kaba (se d. o.). Där finnas även
Zamzambrunnen, vars bittra, stundom salthaltiga,
”undergörande” vatten distribueras till
pilgrimerna, och ett stenblock, Makäm Ibrahim,
”Abrahams plats”, där det fromma ögat alltjämt ser
märken av Abrahams. Kabas byggmästares, föt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
