Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mauriac, François - Maurikios - Maurinerna - Mauritia - Mauritius - Mauritiushampa - Mauritshuis - Maurois, André (Émile Herzog) - Maurras, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Maurikios—Maurras
704
— Litt.: E. Bendz, ”F. M.” (1945); S. Stolpe,
”F. M. och andra essayer” (s.
Måuri’kios, framstående fältherre och kejsar
Tiberius’ måg, var östromersk kejsare 582—602
och gjorde betydande landvinningar i Persien.
Missnöjet med hans sparsamhet och stränga
krigstukt framkallade soldatrevolt och centurionen
Fo-kas upphöjdes till kejsare; denne lät mörda M.
tills, m. hans fem söner.
Måurinerna (lat. Congregätio Säncti Mau’ri),
benediktinkongregation i Frankrike, stadfäst av
påven 1621, återföres till S:t Maurus, föregiven
lärjunge till Benedikt av Nursia. Då i samband
med franska revolutionen klosterväsendet
upphävdes i Frankrike, försvunno även m. för att
1837 åter uppstå i den av Gregorius XVI som en
direkt fortsättning stiftade
benediktinkongregatio-nen. M. ha framför allt gjort sig kända för
vetenskapligt arbete inom patristiken, urkunds- och
handskriftsforskningen och även inom den
franska provinshistorien. — Litt.: M. Heimbucher,
”Die Orden und Kongregationen der katholischen
Kirche”, 1 (3 :e uppl. 1933)-
Måuri’tia, bot., se Palmer.
Måuri’tius [eng. utt. mariVjas], förr
lle-de-France, ö och brittisk kronkoloni bland
Mas-karenerna i Indiska oceanen; 1,865 km2; 475,000
inv. M. ligger 800 km ö. om Madagaskar
och omges av korallrev. Innnanför kusten
stiger terrängen hastigt till den 300—500 m
höga, av erosion sönderskurna platå, som
fyller nästan hela ön. Den består av i
regel starkt vittrade tuffer och lavor, och över
densamma resa sig små vulkankäglor. Högsta
toppen är Piton Rivière Noire (826 m). Den
förhärskande vinden är s. ö.-passaden, och på grund
härav har öns s. ö. sida över 3,000 mm årlig
regnmängd, medan den motsatta har knappt 1,000;
största delen därav faller under dec.—maj. I
Port Louis är medeltemp. för juli 19°? och för
jan. 2Ö°i. M. lider av ofta inträffande
förödande cyklonèr. Den ursprungliga vegetationen, den
tropiska skogen, förstördes under 1800-talet, och
inkomna kulturväxter och ogräs ha intagit dess
plats. De egendomliga endemiska djurarterna, ss.
drontfåglarna och jättesköldpaddorna, ha
utrotats. Av inv. äro 28 °/o vita och blandras, talande
en fransk dial., 66 °/o avkomlingar av införda
ku-lier, 4,5% indier och 1,5% kineser.
Huvudnäringen är jordbruk, ön är odlad till 2/s, och den
viktigaste kulturväxten är sockerröret; socker är
också den helt dominerande exportvaran. M. har
186 km järnvägar. Huvudstad och viktigaste hamn
är Port Louis (76,000 inv.). Under M. lyda
Rodrigues och Chagosöarna. — M. besöktes av
araberna redan under tidig medeltid och
upptäcktes av portugiserna 1513. 1598 besattes ön av
holländarna, blev 1715 fransk och 1810 engelsk
besittning. -— Litt.: R. Philogène, ”The Island of
M.” (1928); P. J. Barnwell, ”Visit and
dis-patches. M. 1598—1948” (1949).
Mauritiushampa, bot., se Fourcroya.
Måu’ritshuis [-höis], se Haag, sp. 654.
Maurois [måræa’], André, fransk
författare (f. 1885). M., vars verkliga namn är Émile
H e r z o g, tillhör en förmögen judisk
industri-idkarfamilj med stora fabriker i Normandie, vilka
han övertog efter faderns död. Under 1 :a
världskriget var M. tolk vid engelska armén i
Frankrike och utnyttjade sina erfarenheter för
romanen ”Les silences du colonel Bramble” (1918),
vilken blev en framgång, som ledde till att han
helt ägnade sig åt litterär verksamhet. M. har
skrivit en rad romaner och berättelser, vanl. med
erotiskt motiv, fint utformade men utan starkare
liv, ss. ”Climats”
(1928; sv. övers.
”Kärlekens klimat”,
1929), ”Le peseur
d’å-mes” (1931; sv. övers.
”Själarnas
vågmästare”, 1931), ”Le cercle
de famille” (1932; sv.
övers.
”Familjekretsen”, s. å.), ”L’instinct
du bonheur” (1934;
sv. övers. ”Greppet
om lyckan”, 1935),
”Bernard Quesnay”
(1926), delvis
självbiografisk, ”La machine
å lire les pensées” (1937; sv. övers.
”Tankeläs-ningsapparaten”, 1938), ”Terre promise” (1046;
sv. övers. ”Det förlovade landet”, s. å.) och
”Nou-veaux discours du docteur O’Grady” (1950). Sin
största framgång som förf, har M. haft med en
rad levnadsteckningar, utförda i halvt
romantiserad form: ”Ariel ou le vie de Shelley” (1923;
sv. övers. 1924), ”La vie de Disraeli” (1927;
sv. övers, s. å.), ”Lyautey” (1931),
”Tourgué-niev” (s. å.; sv. övers. 1932), ”Edouard VII et
son temps” (1933; sv. övers. 1934), ”Voltaire”
(1935) och ”Chateaubriand” (1938; sv. övers.
1939). I nära samband med M:s biografier står
”Meipe, ou la délivrance” (1926; sv. övers, s. å.).
Under 2:a världskriget uppehöll sig M. på
diplomatiskt uppdrag i London, när Frankrike
kapitulerade. Han anslöt sig till motståndsrörelsen
och begav sig till U.S.A., där han bl. a. skrev
”Tragédie en France” (1940; sv. övers, s. å.),
”Mémoires” (2 bd, 1942; sv. övers. 1944) och
”Histoire des États-Unis” (2 bd, 1943—44; sv.
övers. 1948). M. återvände till Frankrike 1945
och har sedan utg. bl. a. ”Histoire de la France”
(1947), ”Retour en France” (s. å.) och ”Journal
d’un tour en Amérique latine” (1948). ”Poésie et
action” (1949) är ett urval av M:s skrifter med
inledn. av L. Chaigne. — Litt.: G. Lemaitre, ”A.
M.” (1939).
Maurras [mårä’s], Charles Marie Photius,
fransk politiker och författare (1868—1952). M.
är född i Provence och kom som sjuttonårig till
Paris, där han medarbetade som
litteraturbedömare i en rad tidn. och tidskr. Under 1890-talet
började han alltmer inrikta sig på politisk
verksamhet. Han engagerade sig i striderna kring
Dreyfus som ivrig försvarare av de antisemitiska
nationalistiska militärkretsarna. Han vände sig
principiellt mot det demokratiska republikanska
styrelsesättet och efterlyste införandet av monarki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
