Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Massachusetts - Massage - Massageter - Massajer, masaï - Massaker - Massaua, Masaua, Massawa - Massaved - Masséna, André
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Massage—Masséna
652
elsmän, som i London slutit sig till puritanerna,
med skeppet ”Mayflower” seglade över till
Amerika och slogo sig ned vid Plymouth, nära
Boston. Dessa voro de s. k. pilgrimsfäderna. Under
de följ, åren — särsk. omkr. 1630 — var
invandringen till dessa trakter betydande, och några
smärre kolonier anlades, av vilka åtskilliga gingo
upp i Plymouth. Det 1629 upprättade M a s s
a-chusettskompaniet ledde strömmen av
från England utvandrande puritaner till trakten
av Massachusetts Bay, där bl. a. staden Boston
grundades.
Massage (ordet härledes än från det
arabiska mass, trycka, än från det grekiska
massei’n, gnida), med., en i behandlande syfte
utförd mekanisk bearbetning av vävnaderna, vilken
vanligtvis och bäst sker med händerna men även
kan utföras med särsk. för ändamålet
konstruerade apparater. M. fick sin moderna utformning i
mitten av 1800-talet av dr Mezger, verksam som
massör i Amsterdam. De vid m. använda
handgreppen bruka indelas i 4 grupper: effleurage,
strykningar; frictions, gnidningar; pétrissage,
valkningar och knådningar, samt tapotement, slag,
stötar, vibrationer. M. är antingen lokal, då
endast ett mindre, begränsat parti behandlas,
el. allmän, då större delar av kroppsytan bli
föremål för behandling. Verkningarna av m.
äro icke enbart beroende på rent mekaniska
och lokala faktorer utan säkerligen även på
stimulerande inverkan på vävnadernas och
cellernas biologiska funktioner. — Liksom
varje annan mot sjukdom riktad behandlingsmetod
bör även m. användas endast på bestämda, av
läkare föreskrivna grunder. Ett okritiskt
användande av m., ofta bedrivet av s. k. kotknackare
el. chiropraktiker, måste hänföras till
kvacksal-veri och kan åstadkomma svåra skador. I Sverige
gives m. vanlig av legitimerade sjukgymnaster,
till vilka läkaren sänder sina patienter för
behandling, vars gång och resultat även kontrolleras av
läkaren. Inom den interna medicinen har m. en
vidsträckt användning, främst vid de ”reumatiska”
sjukdomarna, men även inom kirurgien kommer
m. till användning, framför allt inom
extremitets-och olycksfallskirurgien. S. k.
idrottsmassage användes vid träning el. tävlingar i idrott
antingen före el. efter dessa i avsikt att öka
blodtillförseln till musklerna el. avlägsna
förbränningsprodukter och medverka till musklernas
avspänning.
Massagèter, forntida folk, som skall ha bott
n. om Oxus, i det n. v. Balkh och Bochara.
Hero-dotos berättar om en strid mot dem, vari Kyros
stupat. Antagl. utgjorde m. ett gemensamt namn
för nordiranska och mongoliska stammar, som
nomadiserade i el. bebodde detta område.
Massa’jer, masai, herdefolk på Östafrikas
högstäpper, tillhöra de halvhamitiska folken, en
blandning av hamiter och negrer. M :s hudfärg
är dock ej ljusare än negrernas. De ha som
erövrar e trängt fram ifrån n. och voro länge en
skräck för negerstammar och karavaner i
omnejden. Den svåra boskapspesten 1891, som
fruktansvärt decimerade deras hjordar, bröt deras
Massaikrigare.
makt och tvang
många av dem till
jordbruk. Annars
leva de så gott som
uteslutande av sin
boskap, och särskilt
krigarna förtära
endast kött, blod och
mjölk. Deras kraaler
äro runda
inhägnader, innanför vilka
de avlånga hyddorna
ligga. De ogifta unga
männen, krigarna, bo
tills, m. de unga
flickorna i särskilda
byar, krigarkraaler.
Hela folket är
indelat i åldersklasser,
av vilka de
intressantaste äro de, som
omfatta krigarna.
När en yngling blivit
omskuren, inträder
han i den yngsta av
dessa som rekryt.
På dessa
åldersklasser berodde i första
hand m:s höga
militära organisation,
byggd på allmän
värnplikt. Krigarna
bildade den [-stående-] {+stå-
ende+} hären och
fingo ej gifta sig, så länge de voro kvar i
denna.
M. delas i stammar och dessa i släkter. Ett
gemensamt överhuvud finnes, men han är mera
en religiös personlighet och högste medicinman
än regerande överhövding. M. tro på ett högsta
väsende, en himmels- och regngudomlighet.
Några av deras myter visa överensstämmelser med
G. T :s (reminiscenser från abessinsk
kristendom?). Den tyske forskaren Merker tillskriver
m. semitisk härkomst. Andra forskare ha ännu
ej kunnat finna bekräftelse på hans uppgifter. —
Litt.: A. C. Hollis, ”The Masai” (1905); M.
Merker, ”Die Masai” (2:a uppl. 1910).
Massaker, nedgörande av en mängd
människor, blodbad.
Massaua [-ä’oa], M a s a u a, Massawa,
förnämsta handels- och hamnstaden i prov.
Eritrea, Etiopien, vid Röda havets s. v. kust; c :a
20,000 inv. Förträffliga bilvägar till Asmara o. a.
orter; saltindustri m. m.
Massaved, rundvirke för tillverkning av
trä-och pappersmassa.
Masséna [masena’], André, fransk
marskalk, hertig av Rivoli, furste av Essling (1756—
1817). Han inträdde 1775 i franska armén,
lämnade tjänsten som underofficer 1789 men
återinträdde under revolutionen och blev redan 1793
general. M. vann stora framgångar på den
norditalienska krigsskådeplatsen och segrade under
1796—97 års fälttåg vid Rivoli. 1799 opererade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
