Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marulk el. havsulk - Marum - Marwar - Marvatten - Marviol - Marx, Bröderna (Arthur, Julius, Leonard, Herbert) - Marx, Joseph - Marx, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Marum—Marx
632
Marulk.
na (Ceratias, Melanocetus, Lasiognathus m. fl., se
Djuphavsdjur, sp. 801) och
sargassomar-u 1 k a r n a (se d. o.).
Marum, sn i Skaraborgs län, Skånings härad,
s. v. om Skara; i8,n km2, 290 inv. (1952). Öppen
bygd kring Flian, f. ö. skogsmark. 599 har åker.
Egendom: Simmatorp. Kyrkan av sandsten är
urspr. medeltida. Ingår i Vinköls och M :s
pastorat, Skara stift, Domprosteriet. Tillhör
storkommunen Ardala.
Marwar [eng. utt. mä’æä], stad och stat i
Indien, se Jodhpur.
Marvatten. Ett fartyg, som är fyllt med
vatten järns med däcket, säges gå (segla) eller ligga
i m.
Marviol, Cäkile mari’tima, en till de
korsblom-miga växterna hörande ettårig ört med smal
flikiga, blågröna, köttiga blad och
blekt violetta el. rödlätta,
välluktande blommor. Den växer på
havsstränder upp till Bohuslän och
Uppland.
Marx [eng. utt. mäks],
Bröderna M. (The Marx Brothers),
amerikanska filmkomiker och
musikclowner. Arthur (Harpo), f.
1893; Julius (Graucho), f. 1895;
Leonard (Chico), f. 1891; en
? fjärde broder, Herbert (Zeppo),
f. 1901, lämnade scenen och filmen
1935. Först uppträdde de på
turnéer över hela den amerikanska
kontinenten och på Broadway; sedan
omkr. 1930 ha de även inspelat
tal
rika filmer, av vilka de bästa torde vara
”Galakväll på Operan” (1935) och ”En natt i
Casablanca” (1946). M. äro de mest renodlade
representanterna för den amerikanska s. k. crazystilen.
Marx, J o s e p h, österrikisk tonsättare och
musikteoretiker (f. 1882). Sedan 1914 är M.
verksam i Wien, bl. a. som lärare i musikteori
(1922—25 rektor) vid Wiens musikakad. Som
tonsättare utvecklar han ett lyriskt-romantiskt
tonspråk med impressionistisk anstrykning och
representerar den traditionalistiska linjen inom
österrikisk tonkonst av i dag. M:s produktion
omfattar en mängd av Hugo Wolf påverkade
sånger, kammar- och orkestermusik m. m. —
Litt.: J. Bistron, ”J. M.” (1923); K. Wörner,
”Musik der Gegenwart” (1949).
Marx, Karl Heinrich, tysk filosof och
nationalekonom (1818—83), son till protestantiska
föräldrar av judisk börd. M. var född i Trier,
studerade juridik och filosofi i Bonn och Berlin
men lämnade 1842 den akademiska banan. Kort
därefter blev M. huvudredaktör för Rheinische
Zeitung, vilken snart indrogs. M. flyttade då till
Paris, där han 1844 (tills, m. A. Ruge) utgav
Deutsch-Französische Jahrbücher. Redan 1845
förvisad från Paris, begav sig M. till Bryssel, där
han bl. a. författade ”Misère de la philosophie”
(1847), en blodig kritik av Proudhons
”Philosophie de la misère”. Tills, m. Fr. Engels bildade
han Tyska arbetarbildningsföreningen och
inträdde i Kommunistförbundet (med centralstyrelse i
London) samt utfärdade ”Manifest der
commu-nistischen Partei” med de bekanta slutorden:
”Proletärer i hela världen, förenen eder!”. Efter
utbrottet av de revolutionära rörelserna i
Tyskland 1848 begav sig M. till Köln och uppsatte
Neue Rheinische Zeitung, som indrogs efter ett
år, varefter M. utvisades från Preussen. Han
reste då till Paris, förvisades därifrån och blev
bofast i London. Han utgav efter fleråriga
förstudier ”Zur Kritik der politischen Oekonomie”
(1859). Av dess fortsättning, ”Das Kapital”,
utgav M. själv blott 1 :a delen
(”Produktionsprocess des Kapitals”, 1867); 2:a delen
(”Cirkulationsprocess des Kapitals”, 1885) och 3 :e delen
(”Der Gesammtprocess der kapitalistischen
Pro-duction”, 1894) utgåvos av Fr. Engels (en sv.
övers, av hela verket, verkställd av R. Sandler,
utkom 1930—32). K. Kautsky har under titeln
”Theorien iiber den Mehrwert” (4 bd, 1904—10)
utgivit ytterligare utdrag ur detta M :s
manuskript. Oaktat sin svårbegriplighet har detta
M :s arbete fått så stort anseende bland
socialisterna, att det blivit kallat deras bibel. Det
innehåller utom rent teoretiska undersökningar om
värde, penningar, ”mervärde” m. m. en mängd
historiska och statistiska, delvis ytterst värdefulla
men alltför ofta tendentiöst framställda
uppgifter om arbetslöner, maskinindustri,
fabrikslagstiftning o. s. v. Särskilt utmärkande är
uppfattningen, ”att mänsklighetens hela liv huvudsakligen
bestämmes av de materiella produktionsmedlen
och deras utveckling”. Den revolutionära taktik,
som sammanfattats i slagordet om ”socialismens
övergång från vetenskap till handling”, har av
revolutionära fraktioner förfäktats som uttryck
för en ortodox marxism (efter revisionismen),
stundom betecknad som nymarxism (n
eo-m a r x i s m). 1910 utgavs även M :s ”Die
Klas-senkämpfe in Frankreich 1848—1850”. På sv. ha
vidare utkommit ”Normalarbetsdagen i dess
historiska utveckling” (1886) och ”Det
socialdemokratiska partiprogrammet kalfatrat” (1891). ”Der
Bürgerkrieg in Frankreich” (1871) utkom i sv.
övers. (”Pariskommunen”) 1912. — Litt.: Biogr.
av F. Mehring (1918; sv. övers. 3 bd; 1921—22),
M. Beer (1918; sv. övers. 1922), K. Vorländer
(1929), Lenin (1931), S. Hook (1936), L.
Schwarzschild (”The red Prussian”, 1947; sv.
Marviol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
