Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marknadsfrid - Marknadsundersökning - Markneukirchen - Markomanner - Márkos (Márkos Vafiádes) - Markprofil - Markpund - Marksburg - Markscheider - Marks domsaga - Marks härad - Marks och Bollebygds kontrakt - Marks von Würtemberg (Marcks von Würtemberg), släkt - Marks von Würtemberg, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
585
Marknadsfrid—Marks von Wiirtemberg
586
Marknadsfrid var i den germanska rätten en
särskild frid, även kallad k ö p f r i d el.
köptingsfrid, som lystes över de till marknad
samlade. M. omtalas i vissa landskapslagar, och
stadgande härom förekom ända till 1864.
Marknadsundersökning, i sin vidsträcktaste
betydelse, studiet av alla problem i samband med
överförandet av en vara el. tjänst från producent
till konsument. En kartläggning av området
mellan produktion och konsumtion anses numera som
en nödvändig grundval för en effektiv
försälj-ningsplanering. — Terminologien inom denna del
av företagsekonomien är icke enhetlig.
Marknadsforskning bör förbehållas det
vetenskapliga studiet av avsättningsproblem och
omfattar förhållandena ej blott på marknaden utan
även inom företagets försäljnings-
(distributions-) avd. Marknadsstudium innebär ett
mera allmänt iakttagande av marknaden utan
några ingående marknadsanalyser i form
av i regel siffermässiga bearbetningar av en m:s
olika detaljproblem. I en m. ingår vanl. även en
marknadsbedömning, avseende
övervägande och slutsatser, baserade på
undersökningsresultaten. — En m. kan vara antingen en e
n-g ång s unde r s ö kn i n g el. en
fortlöpande undersökning för att följa marknaden
och dess variationer. De sistn. äro fortfarande
relativt ovanliga i Sverige, huvudsaki. beroende
på de dryga kostnader de som regel medföra.
— En kvantitativ m. tar sikte på att
undersöka marknadens totala storlek, olika
distributionsvägars inbördes storlek och liknande frågor,
avseende de kvantiteter, som kunna avsättas
totalt el. till vissa konsumentkategorier. Den k
vali t a t i v a m. avser att skaffa kunskap om
efterfrågans karaktär (användning, områden,
konsumtions- och inköpsvanor m. m.). — Litt.: P.
Eriksson, ”Försäljningsorganisation” (i
”Företagsekonomisk handbok”, 2, 1945); T. Björklund och
C. Brockman, ”Handbok i försäljning och
reklam” (3æ uppl. 1947); J. Broström, ”M.” (i
”Kommersiell handbok”, l, s. å.).
Markneukirchen [-nåi’kirkan], stad i
Sach-sen, 115 km s. om Leipzig; c:a 9,000 inv.
Huvudort för musikinstrumenttillv. i Vogtland.
Markoma’nner (lat., marcoma’nni, gränsmän,
av germ. marka, skog), västgermanskt folk av den
svebiska gruppen. Från trakterna mellan Main
och Donau drogo de omkr. 9 f. Kr. under konung
M a r b o d till Böhmen. Marbod bildade där ett
rike, som dock snart upplöstes efter en strid med
Arminius. M. blevo nu ett romerskt lydfolk, tills
de i förbund med kvader sökte överskrida
romerska Donaugränsen. I de s. k.
markomanner-krigen 166—180 avvärjde Marcus Aurelius
anfallen, och m. måste antaga hårda fredsvillkor,
som faktiskt upphävde deras frihet. Redan under
Commodus kunde de dock vinna betydande
lindringar. M. omtalas alltjämt under de följ, årh.,
ehuru de då ej längre intogo samma ledande
ställning som förr. Under 500-talet anses de ha
utvandrat till Bayern.
Märkos, eg. Mårkos V a f i å d è s, grekisk
upprorsledare och ”general” (f. 1906). Han
an
slöt sig tidigt till kommunistpartiet. M. fängslades
flera gånger, deporterades till en ö av diktatorn
Metaxas men lyckades fly, greps 1941 av
tyskarna men flydde åter och blev ledare i v.
Mace-donien för motståndsorganisationen ELAS. Han
”gick under jorden” 1945 och uppträdde i okt.
1946 som chef för de av kommunister behärskade
insurgenttrupperna i n. Grekland, bildade i dec.
1947 en motregering i bergen men föll senare i
onåd hos Kominform och avsattes i febr. 1949.
Enl. obekräftade rykten dödades M. av sina
fiender bland kommunisterna.
Markprofil, den jordskärning, i vilken såväl
de genom jordmånsprocesserna uppkomna
markskikten (jordmånshorisonterna) som den
oförändrade undergrundsjordarten kunna studeras.
Markpund, se Skålpund.
Ma’rksburg [-bork], borg i prov.
Hessen-Nassau, nära staden Braubach, den enda helt
bevarade av medeltidsborgarna vid Rhen; uppf. på
1200-talet.
Ma’rkscheider [-faidar] (av ty. Mark, gräns,
och scheiden, skilja), gammal benämning på
gruv-mätare.
Marks domsaga omfattar Marks härad och
utgör ett tingslag. Tingsställe: Skene.
Marks härad, i s. v. Västergötland, Älvsborgs
län, omfattar socknarna Sätila, Hyssna, Haj om,
Berghem, Fotskäl, Tostared, Surteby-Kattunga,
öxnevalla, Horred, Istorp, Kungsäter,
Grimma-red, Karl Gustav, Gunnarsjö, Torestorp, Älekulla,
öxabäck, örby, Skene köping, Kinna köping,
Seglora, Fritsla, Skepphult och Kinnarumma;
1,412,48 km2, 35,217 inv. (1953). M. bildar Marks
fögderi och domsaga samt tillhör Marks och
Bollebygds kontrakt.
Marks och Bollebygds kontrakt, i Göteborgs
stift, omfattar 9 pastorat: Sätila och Hyssna;
Seglora, Fritsla, Kinnarumma och Skepphult;
örby och Kinna; Berghem och Haj om;
Surteby-Kattunga, Fotskäl och Tostared; Istorp,
öxnevalla och Horred; Kungsäter, Gunnarsjö,
Grim-mared och Karl Gustav; Torestorp, öxabäck och
Älekulla; Bollebygd, Björketorp och Töllsjö.
Marks von Wü’rtemberg (Mareks von
Wiirtemberg), släkt, urspr. från Tyskland,
adlad 1720, friherrlig 1759.
Erik Teodor M., frih., ämbetsman (1861
—1937), assessor i Svea hovrätt 1894, led. av
Lagbyrån 1896—1901, revisionssekr. 1898,
häradshövding i S. Åsbo
och Bjäre hd (Skåne)
1900—03, justitieråd
1903, konsultativt
statsråd i Staaffs 1 :a
ministär 1905—06 och
utarbetade som sådan de
s. k. Staaff lagarna,
åter justitieråd 1906
—13, t. f. president i
Svea hovrätt 1920—24,
dess president 1925
—31, utrikesminister i
Tryggers regering u/it
1923—n/io 1924. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
