Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maori, maorifolket - Mao Tse-tung - Mapp - Maquis - Mara (mytologi) - Mara el. pampashare - Mara (känsla)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Mao Tse-tung—Mara
520
Maorisk byggnad, gavelparti.
fulla mönster, kvinnorna endast överläppen och
hakan. Vapnen voro korta klubbor av hård sten,
träspjut och stenyxor. M. hade stora stridsbåtar
av ända till 20 m längd med praktfullt snidad
stäv. Märklig var m:s konst, där två strömningar
tydligt bryta sig: en monumental
människofram-ställning och en livlig ornamentik med spiralen
som huvudmotiv. Maorifolket bodde i befästa
byar. Egendomsförhållandena voro
halvkommunistiska. Verklig statsbildning saknades. M., som
nu alla äro kristna, uppgå till 114,250 (1949)- Av
dessa ha dock c:a 50 °/o något främmande blod.
De ha delvis mycket väl anpassat sig efter
civilisationen och även spelat en viss roll i statens
styrelse. — Litt.: E. Best, ”The M.” (2 bd,
1924) ; ”The M. people to-day”, utg. av I. L. G.
Sutherland (1940).
Mao Tse-tung, kinesisk statschef (f. 1893).
M. kom under sina univ.-studier i Peking i
kontakt med kommunismen och deltog i grundandet
av de första kinesiska
kommunistgrupperna
1919—20 och i
bildandet av det kinesiska
kommunistpartiet 1921.
Under dettas
samgående med
Kuo-min-tang 1924—27
fungerade han tidvis som
nationaliströrelsens propagandachef. När
kommuniströrelsen reorganiserades efter Chiang
Kai-sheks förföljelser
1927, tog M. ledningen
inom den grupp, som
etablerade sig i prov. Kiangsi, där det 1931
bildades en kinesisk sovjetrepublik. M. har
sedan dess stått i spetsen för den kinesiska
kommuniströrelsen, som genom honom blivit
övervägande agrart inriktad och genom
jordreformer sökt vinna den proletariserade
bondeklassen. Sina idéer har han framlagt i ett
arbete, i eng. övers, kallat ”China’s new
demo-cracy” (1947). Efter häftiga strider mellan
Chiang Kai-shek och M. tvingades den
kommunistiska armén i Kiangsi till ”den långa marschen”
till Shensi, där ett nytt kommunistsamhälle
grun
dades under M :s ledning. När Japan i juli 1937
angrep Kina, slöt M. ett fördrag med Chiang
Kai-shek, och en enhetsfront skapades.
Vänskapen under kinesisk-j apanska kriget blev dock
endast officiell, och efter Japans kapitulation 1945
kom det till öppen strid. Med Sovjetunionens
hjälp lyckades M. småningom övertaga makten
i Kina, och efter kommunisternas slutliga seger
över Chiang Kai-shek och Kuo-min-tang-partiet
blev M. V10 1949 folkrepubliken Kinas statschef
(president i Folkets centrala regerande råd). I
febr. 1950 slöt han i Moskva en vänskaps- och
allianstraktat med Sovjetunionen och lät i nov.
1950 ”frivilliga” kinesiska styrkor ingripa i det
pågående Koreakriget.
Mapp (ty. Mappe, lat. mappa, tygstycke, duk),
ett slags portfölj av papp för förvaring av
handlingar; förr även (liksom mlat. mappa) karta.
Maquis [maki’] (fr., buskskog). 1) Bot., se
Macchia.
2) Benämning på den franska
motståndsrörelsen under 2 :a världskriget (maquisarder,
maquistrupper). Efter nederlaget 1940
bildades motståndsgrupper i Västalperna och
Ce-vennerna. Anslutningen till m. ökades särsk., när
tyskarna började tvångsrekrytera arbetare. Efter
invasionen uppsattes av m. militära förband, som
deltogo i Frankrikes befriande. Stora tyska
styrkor bundos för att bekämpa m. Sabotagen
besvarades med repressalier, som ofta voro mycket
grymma.
Mära, skt, i den buddistiska mytologien ett
slags djävul, som söker att antingen med
sinnliga njutningar locka el. med våld skrämma
Buddha att uppge sitt verk för världens
förlossning ur återfödelsens band.
Mara el. p a m p a s h a r e, Dolicho’tis
patagö-nica, gnagare av släktet Dolichotis,
tillhörande fam.
mar-svinsdjur, Cavii-dae. Den
förekommer i
Patagoniens ökentrakter och
erinrar något om
en hare, ehuru
benen äro
längre och öronen
kortare. Den är
i rörelse
huvudsaki. om dagen
och lever av
gräs. Jagas av
indianerna för
den mjuka, täta,
brungrå pälsen.
Boghöjden
uppgår till 45
cm.
Mara (av outredd härkomst), känsla av
kvävning, beklämning el. tryckande tyngd över
bröstet under sömnen. Den medför ofta ett
häftigt uppvaknande med ängslan och oro. Dess
orsaker kunna vara mångahanda (hjärtsjukdomar,
neurasteni, digestionsrubbningar o. s. v.). — Av
Mara el. pampashare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
