Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manihikiöarna - Manihot - Manikéer - Manikeism - Maniker - Manikyr el. manikur - Manila - Manilahampa - Manilla - Manioka - Manipel - Manipulation - Manipur - Manis - Manisa, Manissa, Maghnisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Manihot—Mani sa
486
och Danger el. Pukapuka (700 inv.). M. producera
kopra, pärlor och guano; de förvaltas från Nya
Zeeland.
Maniho’t, bot., se Arrowrotstärkelse.
Manikéer, anhängare av Mäni (se d. o.),
bildade i Västerlandet en gnostisk sekt, som under
århundranden var en fruktad medtävlare till
kristendomen, i östern en kyrka med en självständig
gnostisk frälsningsreligion. Enligt m:s lära stå
av evighet emot varandra en ljusets värld, där
renhet, vishet och godhet råda, samt en mörk
och ond värld. I tidernas början gjorde mörkrets
makter ett angrepp på ljusets värld och tillägnade
sig vissa ljusdelar. En rad mytiska gestalter
upp-togo kampen med mörkrets makter och befriade
de förlorade ljusdelarna. Kampen ledde bl. a. till
skapandet av denna världen, i vilken även
människan är en blandning av högre och lägre element
(ljus och mörker). Det gäller för människan att
genom sträng avhållsamhet (från köttföda,
sexualumgänge m. m.) göra sig värdig att upptagas
i ljusvärlden. Denna strängare etik ålägges dock
endast ”de utvalda” (lat. ele’cti), ett slags
mani-keisk munkorden, medan ”åhörarna” (lat.
audito’-res) få leva i denna världen men måste
underhålla de utvalda. Endast de utvalda kunna direkt
stiga upp till ljusvärlden efter döden, åhörarna
måste, tills de nått detta stadium, återfödas på
jorden (själavandring).
Genom energiska förföljelser utrotades
mani-keismen i Västerlandet under 400- och 500-talen,
men den har inverkat på senare sekter
(pauli-cianer, katarer). I östern höll den sig på enstaka
platser fram emot 1200-talet. Den nådde
vidsträckt spridning i Kina och var under ett
århundrade statsreligion i uigurernas stora välde i
Mongoliet. — Efter sin stiftares föredöme lade
m. stor vikt vid den litterära propagandan och
översatte sina skrifter till många främmande
språk. Det sista halvseklets upptäckter ha gjort
oss bekanta med en stor manikeisk litteratur på
pehlevi, sogdiska, turkiska, kinesiska och koptiska.
— Litt.: H. Ch. Puech, ”Le manichéisme, son
fondateur, sa doctrine” (1949).
Manikei’sm, manikéernas (se d. o.) lära.
Mäniker, person, behäftad med mani.
Manikyr el. manikür (fr. manicure),
skötsel av händerna, särskilt naglarna. — M a n
i-k u r i’s t, yrkesmässig utövare av m.
Mani’la, Filippinernas huvudstad och
förnämsta hamn, på Luzon, vid ö. stranden av
Manila-bukten, vars inlopp delvis spärras av
Bataanhalv-ön och ön Corregidor, och vid Pasig-flodens
utlopp; 1,024,557 inv. (1948), därav 20,000 kineser
och 5,000 vita. Den äldsta stadsdelen, Intramuros,
är omgiven av höga murar och torn, samt har
helt och hållet gammalspansk prägel. N. om
floden utbreder sig den i amerikansk stil byggda
stadsdelen Binondo. Här ligga affärskvarteren och
regeringsbyggnaderna, börsen, banker, fabriker
och varulager. N. ö. om M. ligger den nya
huvudstaden Quezon, som ännu är under uppförande.
M. har 2 univ.; det ena, Univ. of Santo Thomas
(grundat 1611), tillhör dominikanorden. Industrien
utgöres företrädesvis av textil- och tobaksin-
dustri samt tillverkning av kokosolja. På gr. av
det gynnsamma läget är M. Filippinernas
förnämsta handelsstad. Härifrån exporteras
ögruppens viktigaste produkter, ss. tobak från de
bekanta tobaksdistrikten i n. Luzon, manillahampa,
kaffe, socker, ris, kokosolja och kryddor. Uthamn
är Cavité, som även är flottstation. —
Spanjorerna kommo 1569 till den plats, där M. nu
ligger. Under de första årh. av stadens tillvaro
bedrevs en givande handel med kineserna, vilket
blev den mest betydelsefulla faktorn för M:s
utveckling. Sedermera började även lönande
handelsutbyte med Mexico och Spanien.
Konkurrensen med Nederländska Indien och krigen med
England medförde under 1700—1800-talen
perioder av tillbakagång och förfall. 1762—63
besattes M. av engelsmännen men erövrades under
spansk-amerikanska kriget 13/s 1898 av
amerikanerna efter ett sjöslag i Manila-bukten Vs 1898.
Under 2:a världskriget bombarderades M. av
japanska luftstridskrafter ända från
krigsutbrottet V12 1941 och erövrades Vi 1942. Staden
utsattes för amerikanska luftangrepp 1944 och 1945,
tills den slutl. återerövrades av amerikanska
styrkor i febr. 1945. Under dessa krigshandlingar
ödelädes stora delar av Intramuros ävensom
många byggnader i den amerikanska stadsdelen.
Staden har upprepade gånger hemsökts av
jordbävningar. — Se bild 6 å pl. vid Filippinerna.
Manilahampa, bot., se Banan.
Mani’lla, dövstumskola och
dövstumlärarsemi-narium på s. Djurgården vid stora segelleden till
Stockholm. Namnet gavs åt platsen av spanske
ministern Coral, som där på Gustav IH:s tid
fick bebygga en lägenhet. 1812 förläde
protokolls-sekr. P. A. Borg sitt institut för döva och blinda
till övre M. Då Borg fått avgå som
föreståndare, lät han s. om Stora promenaden uppföra
en byggnad, Manhem, där han mottog dövstumma
till undervisning och snart nog intog även eleverna
från övre M. Byggnaden på övre M. inrymde
1846—79 ett institut för blinda; detta flyttades
till staden vid byggnadens rivning 1879. Ett par
år därefter revs även Manhem och
dövstumin-stitutet flyttades till den 1864 på övre M.
uppförda stora byggnaden, som också blev lokal för
det 1874 upprättade dövstumlärarseminariet. 1870
uppfördes en gymnastikbyggnad. 1894 blev M.
skola för första dövstumskoldistriktet. Sedan
staten från V? 1938 övertagit
dövstumundervis-ningsväsendet, är M. upptagningsskola för ö.
dövstumskoldistr. Under senare år har läroanst.,
som är internatskola, haft omkr. 120 elever.
Manioka [-å’ka], bot., se Arrowrotstärkelse.
Mani’pel (lat. mani’pulus), se Legion. — Inom
den fascistiska milisen kallades förband,
motsvarande en pluton, för m. (it. mani pol o).
Manipulation, handgrepp; knep; konstgrepp.
Verb’. Manipulera.
Manipur [eng. utt. mä’nipö], stat i prov.
Assam, Indiska unionen, på gränsen till Burma;
22,317 km2, 580,000 inv.. Huvudstad Imphal.
Manis, se Myrkottar.
Manfsa, Manissa, Maghnisa,
huvudstad i vilajetet M. (13,850 km2, 519,000 inv.) i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
