Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mamluker - Mamma - Mammalia - Mammea, Mamey - Mammon - Mammut - Mammutgrottan - Mammuttid - Mammutträd - Mamon - Mamoulian, Rouben - Mamsell - Man (vikt) - Man (hår) - Man. - Man, Isle of
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Mamma—Man
462
Mammutar. Rekonstruktion.
1800-talets mitt ett slags vida, kring smalbenet
hoprynkade el. löst hängande flickbyxholkar, som
företedde vissa likheter med en detalj i
slavdräkten.
Ma’mma, grek, och lat., kvinnobröst, se
Bröstkörtel.
Mammälia, zool., se Däggdjur.
Mammea, m a m e y, träd av fam. Guttiferae,
växer vilt i Västindien och odlas såväl där som
annorstädes i tropiska Amerika. De klotrunda,
ända till i dm tjocka stenfrukterna (”San
Do-mingoaprikoser”) ha saftigt, gult fruktkött, som
erinrar om aprikosens.
Ma’mmon, se Mamon.
Ma’mmut, E’lephas primige’nius, en utdöd art
av elefantsläktet, som under kvartärtiden
förekom över stora delar av n. halvklotet.
M. står närmast den indiska elefanten, E.
in-dicus, men var större, mätte ända till 4 m över
manken, hade högre manke och mera sluttande
ländparti än övriga elefanter samt hade större
betar, ända till 4 m och vanl. mera vridna i spiral.
Hela dess kropp var hårbeklädd med 4—5 cm
långa ullhår av gulbrun till askgrå färg samt
omkr. 45 cm långa täckhår av rostbrun färg. —
Genom fynd av mammutkadaver, så gott som
hela och välbevarade infrusna i bottenisen i
Sibirien, har man fått noggrann kännedom om m:s
utseende.
I Sverige ha också gjorts enstaka fynd av
mammuttänder, och i Danmark äro dylika fynd
ej sällsynta. M. måste ha förekommit i stora
hjordar, då lämningarna äro så talrika och
samlade. I Sibirien har man sedan länge samlat
mam-mutbetar, fossilt elfenben, som under
sommartiden komma fram ur den då upptöade
marken. — Avbildningar av m. utfördes av de med
densamma samtidiga människorna i ristningar och
målningar på väggarna i grottor samt i skulptur
på föremål av ben el. horn. — S. k.
amerikansk m., en med m. samtidig form, är ingen
elefant utan en mastodont.
Mammut grottan, eng. Mammoth Cave,
världens största utlösningsgrotta, belägen i Kentucky,
U.S.A., vid Green River, n. ö. om Bowling Green.
Den sammanlagda längden av gångarna är c:a
240 km.
Mammuttid, den del av äldre stenåldern, som
närmast motsvarar moustèrientiden, el. den äldre
grottiden.
Mammutträd, bot., se Sequoia.
Ma’mon, aram., penningar el. rikedom, enl. sv.
skrivsätt vanl. m a m m 0 n. I Matt. 6: 24
personifieras begreppet så, att Gud och M. stå mot
varandra såsom två herrar, mellan vilka
människan måste välja.
Mamoulian [-molja’n], R o u b e n,
rysk-amerikansk filmregissör (f. 1898 i Kaukasien). Han
studerade vid univ. i Moskva, kom 1920 till
London och blev underregissör vid en teater där.
Efter ett par år övergick M. till filmen men
lämnade senare England och var verksam i New
York som regissör vid såväl opera som talscen.
1931 fick han engagemang i Hollywood, där han
iscensatt en rad omtalade filmer, bl. a. ”Doktor
Jekyll och Mr. Hyde”, ”Applåder”, ”Din för i
kväll”, ”Höga visan” (med Marlene Dietrich),
”Christina” (med Greta Garbo), färgfilmen
”Fåfängans marknad”, ”Zorros märke” samt ”Blod
och sand”.
Mamse’ll (av fr. mademoiselle), förr sv. titel
för oadlig, ogift kvinna. Jfr Fröken.
Man, persisk vikt, se Batman.
Män, det långa håret på ett djurs, särskilt
hästens, hals.
Man., förk. för Manitoba.
Man, Isle of M. [åi’l av mä’n], engelsk ö
i Irländska sjön, 30 km från skotska kusten;
572 km2; 54,500 inv. (1951), vilka kalla sig
m a n x och äro kel ter med eget språk. M.
uppbygges av hårda siluriska skiffrar och gråvacka,
genomsatta av eruptiver. N. delen är lågland; i
övrigt är ön bergig (Snaefell, 620 m ö. h.) med
pittoreska dalar mellan höjderna. Kusten är
söderut flerstädes klippig och sönderskuren, över
halva arealen är åker (mest vall och havre).
Fårskötseln är omfattande, likaså fisket.
Turisttrafiken är av stor ekonomisk betydelse, och ön
är livligt uppskattad som sommarnöje. M.
exporterar bl. a. fisk, jordbruksprodukter, ull och salt.
Huvudstad är Douglas (20,288 inv.) på östkusten;
övriga städer äro Ramsey (4,607 inv.), Peel och
Castletown. — M., som är rikt på minnen från
vikingatiden, bl. a. runstenar, kom då under
nordiska styresmän, lydde en tid under
vikingakung-arna i Dublin, därefter under jarlarna av
Ork-neyöarna. Jämte angränsande öar bildade M. ett
eget nordiskt kungadöme; det stod formellt under
norsk överhöghet med undantag för några år
efter 1200, då dess konung Reginald erkände
den engelske konungen som överherre. 1263 måste
konung Magnus avstå till Skottland allt område
utanför själva ön M.; efter dennes död avstod
den norske konungen, under vilken M. hemfallit,
ön till Skottland. Nu följde en period av
omväxlande engelskt och skotskt välde. 1406
förlänade den engelska kronan ”kungariket M.” till
familjen Stanley, inom vilken konungatiteln var
i bruk till 1651 och som innehade ön till 1736,
då den övergick till hertigarna av Atholl. 1765
kom M. direkt under engelska kronan men
åtnjuter fortfarande en viss självstyrelse, reglerad
genom en författning av 1866. ön styres av ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
