Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Malta
452
Terrasserade åkrar på Malta.
Malta, brittisk koloni i Medelhavet, s. om
Sicilien, varifrån den skiljes av den 80—100 km
breda Maltakanalen; 316 km2, 306,996 inv. (1948;
endast civilbefolkningen), ögruppen, som består
av öarna Malta (246 km2, 29 km lång), Goz(z)o
(67 km2) och Comino, ligger på en sockel,
omgiven av ett 200—300 m djupt hav. Den
utgör återstoden av den landbrygga, som
en gång förenade Sicilien med Afrika, och
är uppbyggd av nästan horisontella tertiära
sand-och kalkstenslager. Den nästan jämna, porösa
kalkstensytan bildar en från högsta punkten (258
m) i s. v. mot n. ö. svagt sluttande, ytterst
vatten- och trädfattig platå. Klimatet är extremt
mediterrant med en från april till sept. räckande
torrtid, under vilken medelnederbörden blott är
70 mm; den varma sciroccon är besvärande.
Befolkningen är grekisk-italiensk-arabisk blandras,
katolsk och talar sitt eget språk, maltesiska.
Kulturjorden består till stor del av utifrån
anskaffad mylla och är skyddad genom höga stenmurar
och terrassering samt omsorgsfullt bevattnad ur
cisterner, där vattnet magasineras från vintern
till sommaren. De viktigaste kulturväxterna äro
tidiga grönsaker, potatis, vin, sydfrukter, tobak,
vete och bomull. Fisket sysselsätter ung. 1,000
man. Inv. äro kända över hela Medelhavet som
dugande sjöfolk och köpmän. Industrien
producerar bl. a. handskar, cigarretter, öl, spetsar och
filigransarbeten. M. är numera starkt
överbefolkat, och en livlig utvandring pågår till Nordafrika
och Levanten. Importen (textilvaror, fodermedel,
spannmål, metaller och metallvaror) hade 1950
ett värde av 16,70 mill. £, exporten (tobaksvaror,
handskar) endast 1,00 mill. £. 42,1 % av importen
kom från Storbritannien. 1950 anlöptes M. av
1,965 fartyg på tills. 1,98 mill. ton, därav 495
brittiska på 0,92 mill. ton. En 14 km lång
järnväg finns. Jämte Gibraltar är M. den viktigaste
brittiska flott- och flygbasen i Medelhavet.
Kabelstation. Engelska och
maltesiska äro båda
officiella språk. Ett litet univ.
finns, grundat 1769; se f. ö.
huvudstaden Valletta.
M., antikens Melita (lat.,
grek. Melite), upplevde en
egenartad kulturell
blomst-ring under den yngre
stenåldern (3:e årtusendet f. Kr.),
varifrån ett stort antal
imponerande megalitiska
bygg-nadsmonument kvarstå (t. ex.
Hagiar Kim). I 1 :a
årtusendet f. Kr. koloniserades M.
av fenicierna och tillhörde i
historisk tid Kartago, tills
det 218 f. Kr. kom under
Rom. 454—494 e. Kr. lydde
M. under vandalernas välde,
494—534 under östgoternas.
Därefter tillföll det Bysans,
som dock icke kunde
hävda besittningen av M.
gentemot den arabiska
expansionen. Först den normanniske Roger av
Sicilien återknöt 1090 M. till den västerländska
kulturkretsen, och M. var förenat med Sicilien,
tills ön 1530 överläts åt den från Rhodos
fördrivna Johannitorden. Den besattes 1798 av
fransmän, 1800 av engelsmän och tillföll 1814 England,
som där upprättade en viktig flottbas och gjorde
M. till kronkoloni; en stark rörelse för autonomi
gjorde sig gällande, och förhållandena ordnades
genom konstitutionella lagar 1921 och 1928. En
representation med 2 kamrar inrättades, engelskan
blev det officiella språket, men även italienskan
och maltesiskan erhöllo en betydande ställning.
Senare har bl. a. språkfrågan vållat konflikter.
Sålunda upphävdes 1936 författningen, och M.
blev kronkoloni. I febr. 1939 promulgerades dock
en ny författning. — Under 2:a världskriget fick
M. en utomordentlig betydelse för operationerna
i och runt Medelhavet. För att upprätthålla en
tryggad förbindelse till Afrika var det
nödvändigt för axelmakterna att oskadliggöra M. Från
jan. 1941 till slutet av 1942 var M. kontinuerligt
utsatt för flyganfall, de häftigaste under
sommaren 1942 i samband med Rommels offensiv mot
Egypten. Något försök att ockupera den illa
till-tygade ön gjordes dock ej. Britterna sökte å
sin sida underhålla och undsätta öns försvar,
vilket tidvis omöjliggjordes av axelmakterna. På M.
baserade lätta flottstyrkor och flyg ingrepo, när
så var möjligt, mot axelmakternas konvoj er, ofta
med gott resultat. Den brittiske konungen gav
1942 Georgskorset åt M. Från juni 1940 till
krigets slut dödades 432 man ur garnisonen och
1,493 civila vid flygangrepp; 30,000 byggnader
förstördes el. skadades. — Genom en ny
författning av sept. 1947 blev M. åter självstyrande
koloni med en vald lagstiftande församling på 40
led. och ett exekutivråd, bestående av högst 8
medl. Frågor rörande försvar och
utrikespolitik äro förbehållna brittiska regeringen och
gu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
