Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmö - Historia - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Malmö
434
46 anlades på tidigare bebyggt område det
rymliga Stortorget, och vid detta uppfördes 1545—
46 det nuv. rådhuset. Tidigare fanns en torgplats
ung. mitt på den gamla huvudgatan Västergatan
—Adelgatan—Östergatan, ”den lange Al-(Adel-)
gade”, och vid denna, på nuv. riksbankshusets
tomt, låg det gamla rådhuset. Några bevarade
stenhus (Flensburgska huset vid Södergatan
m. fl.) och vackra korsvirkeshus (det forna
Die-denska huset vid Östergatan och Hedmanska
gården vid Larochegatan m. fl.) vittna också om
M:s storhet under 1500-talet.
Under 1500-talets senare del började M. gå
tillbaka främst på gr. av de holländska städernas
direkta handel med östersj östäderna. 1658 blev M.
svenskt, och därmed började en svår tid för
staden : dryga leveranser och kontributioner under
krigen, belägringar 1676—77 och 1709—10, en
förhärjande pest 1712. M:s tullfrihet i Danmark
gick förlorad, handeln på Norge och Island måste
nedläggas. M. gjordes till Skånes huvudfästning,
varvid den närmast slottet liggande delen av
staden (till nuv. Slottsgatan) raserades. Under
1700-talets senare del tillkom den egentliga
förutsättningen för det nutida M :s ekonomiska
maktställning, näml, en hamn. 1775 påbörjades och
fortsattes sedan under flera årtionden under Frans
Suells ledning anläggandet av en hamn, som sedan
successivt utvidgats. Sedan beslut fattats 1747, att
Landskrona skulle bli Skånes huvudfästning, och
befästningarna där utbyggts, beslöts, att
fästningsverken i M. skulle slopas såsom varande
för försvarsändamål onödiga. Vallarna raserades,
gravarna i ö. och s. igenfylldes. I stället grävdes
de nuv. S. Förstads-, Rörsjö- och ö.
Förstads-kanalerna utanför den gamla vallgraven, medan
Parkkanalen fortfarande går fram i dennas
sträckning. På det genom befästningarnas
rase-ring vunna området anlades bl. a. Gustav Adolfs
torg (uppkallat efter Gustav IV Adolf), men
ännu vid mitten av 1800-talet hade staden ej
växt något nämnvärt utanför Gamla stadens
gränser, och dock ökades folkmängden från 4,932
1805 till 13,087 1850. Först sedan järnvägsnätet
fr. o. m. århundradets mitt börjat utbyggas, växte
M. hastigt till storstad. Föregångsmän för det
ekonomiska uppsvinget voro F. H. Kockum och
G. Beijer; i den aktiva järnvägspolitik, som så
mäktigt befrämjat M :s utveckling, spelade även
C. Herslow en ledande roll. 1880 hade
folkmängden ökats till 38,054, 1900 till 60,857 och 1910
83,373. Vi 1911 inkorporerades V. Skrävlinge sn
med 4,783 och 1/i 1915 Limhamn med 10,136 inv.
1920 hade M. 113,553, *93° H9,778, 1940 I55,5o6
och 1945 171,053 inv. 1/i 1931 införlivades med
M. Fosie sn och municipalsamhälle, som då hade
7,566 inv., Vi 1935 Husie sn med 4,239 inv. och
Vi 1952 S. Sallerup med 898 inv.
Stadsbeskrivning. M. har successivt, i allt
vidare cirklar, vuxit ut kring en stadskärna, som legat
på den långsträckta, huvudsaki. vattenomgivna
sandbank vid Lommabuktens s. sida, vilken givit
staden dess namn, Malm(h)øghæ, ”sandhögarna”.
Den äldsta staden torde ha anlagts i en el. två
Interiör från S:t Perti kyrka. Se även bild 6 å pl. vid
Dopfunt.
etapper ung. vid den tid, då M. f. f. g. omnämnes
som stad, 1275. Dess ryggrad var den parallellt
med stranden i ö.—v. riktning gående Östergatan
—Adelgatan—Västergatan. Anmärkningsvärt är,
att denna stadsplan uteslutande orienterade sig mot
vattnet och att den saknade centralt torg; dessa
omständigheter ge staden karaktär av
internationell omlastningsplats. Internationell prägel ha
även de enda bevarade resterna av en
profanbyggnad från stadens äldsta tid, Tunnelns välvda
källare vid Adelgatan, över vilka trol. rest sig
smala gavelhus, planerade och uppförda i ett
sammanhang. Det förnämsta minnesmärket från den
äldre tiden är dock S :t Petri kyrka, som började
uppföras omkr. 1300 och f. ggn. nämnes 1346.
Kyrkan, som är uppförd i smäcker fransk-baltisk
tegelgotik, har till förebild Mariakyrkan i Lübeck.
Den är en treskeppig basilika med tvärskepp,
koromgång med kapellkrans och rikt utbildat
strävsystem. Tornet, från 1400-talet, har i sina övre
delar flera gånger (senast 1890) ombyggts. Med
den gotiska interiören samspela
renässansinventarierna, främst D. Thommisens predikstol och
dopfunt, det väldiga altarverket, utfört 1611 av
Statius Otto och J. Kremberg, samt de praktfulla
epitafierna över malmöborgare och deras familjer.
Kyrkan restaurerades 1904—14 av Th. Wåhlin.
— Vid 1500-talets början fixerades och befästes
den halvcirkelformiga lantfront, som är känd
genom de äldsta kartorna. Kort därefter anlades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
