Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malkolm - Mall - Mallad bredd el. mallbredd - Mallarmé, Stéphane - Mallat djup el. malldjup - Mallein - Malleolus - Mallet, Paul Henri - Mallet-Stevens, Robert - Malling, Mathilda, f. Kruse - Malling, Peder - Mallophaga, pälsätare - Mallorca - Mallotus - Malm (ortnamn) - Malm (mineral)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Malkolm—Malm
416
Ma’lkolm, se Malcolm.
Mall, i) Ritmall, tunn träskiva med
krok-liniga kanter. Nyttjas för att uppdraga kroklinjer.
2) Fartygsmall, efter utslagsritningen gjorda
träribbor, efter vilka böjda el. skeva
fartygsde-lar arbetas och givas sin rätta form. —
Skevmall, instrument för mätning och överflyttning
av ”skevningar” (vinklar).
Mallad bredd el. m a 11 b r e d d, se
Huvuddimensioner.
Mallarmé, Stéphane, fransk skald (1842
—98). Född i Paris, förtjänade M. ett knappt
bröd som lärare i engelska; tidtals redigerade
han också en mondän
damtidskrift. M. har
övat starkt inflytande
på fransk poesi intill
våra dagar, mindre
genom sin tryckta
alstring, som är ytterst
sparsam — utom
prosafragment knappt
några hundra vers —,
än genom sina
ryktbara tisdagsmottag-ningar (från 1885)
vid Rue de Rome, där
hela den yngre
litterära världen infann
sig för att lyssna till mästarens muntliga
förkunnelse. Först genom M. förvandlades
symbolismen till en fast doktrin, avseende att göra poesien
till ett rent musikaliskt uttryck för ett förfinat,
ofta exklusivt känslo- och stämningsliv utan
hänsyn till hävdvunna språkriktighetskrav. Han
debuterade i Parnasses organ, där han bl. a.
publicerade sin berömda eklog ”L’après-midi d’un faune”
(1876; ”förspel” av C. Debussy 1892), men
skilde sig sedan från denna krets. 1887 utkommo hans
”Poésies complètes”, 1893 ett urval ”Vers et
prose” (många nya uppl.), som rymmer hans
bästa saker, och 1920 en postum samling ”Vers
de circonstance”. Spridda glimtar av sin
originella konstuppfattning har han meddelat på en
klar och ädel prosa i flera arbeten: ”Pages”
(1891), ”La musique et les lettres” (1895) och
”Divagations” (1897). ”CEuvres complètes”
ut-gåvos 1945 av H. Mondor och G. Jean-Aubry.
— Litt.: H. Mondor, ”Vie de S. M.” (2 bd, 1941
—42); P. Beausire, ”Essai sur la poésie et la
poétique de M.” (1942).
Mallat djup el. m a 11 d j u p, se
Huvuddimensioner.
Mallein, preparat, som innehåller de specifika
äggviteämnena i rotsbacillen jämte dess
sönder-fallsprodukter och som användes för att
diagnosticera förekomsten av rots hos häst.
Malle’olus, lat., fotknöl. Se Ankel.
Mallet [malä’], Paul Henri, schweizisk
historiker (1730—1807), bodde 1752—60 i
Köpenhamn som prof, i fransk litteratur och lärare
i franska språket samt blev 1760 prof, i historia
i Genève. Genom ”Introduction å 1’histoire de
Dannemarc” (1755), ”Monuments de la
mytholo-gie et de la poésie des celtes et particulièrement
des ancients scandinaves” (1756) och ”Histoire de
Dannemarc” (3 bd, 1758—77) fick M. stor
betydelse för uppfattningen i Europa av Norden.
— Litt.: A. Blanck, ”Den nordiska renässansen i
sjuttonhundratalets litteratur” (1911).
Mallet-Stevens [malä’-stevä’s], Robert,
fransk arkitekt (1886—1945), gjorde sig på
1920-talet bemärkt med byggnadsverk av
funktionalistiskt mondän karaktär, bland vilka märkas
byggnader på Parisutställningen 1925 samt lyxvillor
vid Rue Mallet-Stevens i Auteuil, Paris (1926
—28).
Mailing, Ingrid M a t h i 1 d a, f. K r u s e,
författarinna (1864—1942), 1890 g. m.
grosshandlaren Peter Mailing (d. 1913) i Köpenhamn,
utgav under pseud. Stella Kleve de lätt
sensuella romanerna ”Berta Funke” (1885) och
”Alice Brandt” (1888). 1894 kom hennes mest
bekanta verk, ”En roman om förste konsuln”.
Hon utgav sedermera en stor mängd historiska
och societetsromaner, t. ex. ”Skyttes på
Munke-boda” (1897), ”Maria Stuart” (1907),
”Släktmötet på Kungsåkra” (1928). Hon utgav också
ett skådespel, ”Fru Leonora” (1897), och ett
memoarverk, ”Mina dagböcker. Ungdomsdrömmar
och ungdomsbekymmer” (1926).
Mailing, Peder, dansk arkitekt (1781—
1865), bistod C. F. Hansen vid uppförandet av
flera byggnader i klassicerande stil i Köpenhamn,
där han sedan själv utförde univ.-huset (färdigt
1836), vars plan han måste förenkla; har också
återuppbyggt Sorö akad. (färdig 1828).
Mallophaga
å’f-j, pälsätare, insektordn.,
som uteslutande omfattar parasitiskt levande [-former, särskilt hos fåglar (fågellöss) och i vissa
fall även hos däggdjur. Se vidare Pälsätare.
Mallorca [maljå’rka], den största ön bland
Balearerna (se d. o.).
Mallötus, zool., se Laxfiskar.
Malm (släkt med mala), eg. det
sönderkrossade, sand, sten, som krossas för metallens skull,
sandmark — i denna betydelse ingår ordet i
Malma, Malmköping, Malmö m. fl. namn —;
sandhöjderna n. och s. om Stockholm kallades
förr ”norra och södra malmen”, varigenom ordet
på ett par håll även fått bemärkelsen förstad,
yttre stadsdel; ännu brukade äro bl. a. Norr-,
Söder- och Östermalm i Stockholm samt ö. och
V. Malmen i Kalmar. De på 1600-talet och
senare på Stockholms malmar uppförda större
gårdarna och palatsen kallades malmgårdar.
Malm, i naturen förekommande anhopning av
malmmineral jämte eventuella gångarter, varur en
(tung) metall kan framställas med ekonomisk
fördel. I bergarterna i själva jordskorpan
uppträda metallerna i allm. i procentuellt alltför små
mängder för att kunna med ekonomisk fördel
utvinnas, och det är blott på sådana ställen i
jordskorpan, där de geologiska processernas
verksamhet lett till en ovanligt stark anrikning
av de ifrågavarande ämnena, som m. bildats.
Med hänsyn till bildningssättet kan man indela
m. i dels eruptivam. (i vidsträckt
bemärkelse), dels sedimentära och
metathetis-k a m., dels metamorfa m. Metamorfa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
