- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
371-372

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magsjukdomar - Magsköljning - Magsondering, magpumpning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

371 Magsköljning—Magsondering 372

egenheter för dess uppkomst. Det uppträder vanl.
i 25—35-årsåldern och är något vanligare hos
kvinnor än hos män. Formen är rund el. oval,
kraterliknande och med skarpa kanter. Bottnen
utgöres av magsäckens muskulösa del el. ev.
bukhinnan, som kan genombrytas likt ett
ut-stampat hål. Såret är vanl. beläget på bakre
magväggen i närheten av pylorus och lilla
kurvaturen och ung. 2—10 mm i diam. Äldre sår,
liksom även läkta, äro ofta omgivna av en
bindvävsvall — ett ärr — med strålig omgivning
(ulcus callosum), vilket i närheten av pylorus
kan ge upphov till försvårad passage
(pylorus-stenos, se nedan). Ett magsår kan länge förlöpa
symtomfritt men ger i allm. upphov till
smärtor och kräkningar. Magsaftens saltsyrehalt
är vanl. ökad. Smärtorna kunna mola
ständigt; V2—1 tim. efter maten komma de vanl.
som verkliga anfall (se Kardialgi). Kräkningar
utebli sällan och komma i regel samtidigt med det
kardialgiska anfallet, som ofta därefter
upphör. Vid magsår är blödningen större och
av ljusare färg än vid magkräfta, där
blodet har ett kaffesumpliknande utseende. För
sjukdomens diagnos finnas två viktiga
hjälpmedel, röntgen- och sondunder sökningen (se
Magsondering). Aptiten är eg. normal, men den
sjuke vågar ej äta av fruktan för smärtorna.
Genombrottet av ett sår kan ske till tjocktarmen,
till brösthålan el. till bukhålan. Det senare,
ojämförligt mest livsfarliga, ger bilden av en
plötsligt isättande bukhinneinflammation. Fullständig
läkning av magsåret kan anses vara regeln. Den
i Sverige vanligaste behandlingen är
intern-die-tisk. Vid de olika komplikationerna träder dock
den kirurgiska behandlingen i förgrunden, och
detta gäller framför allt genombrottet till fri
bukhåla, där patientens liv hänger på att
operationen utföres inom de närmaste timmarna
efter smärtornas insättande. Även vid stora
mag-blödningar kan omedelbart kirurgiskt
ingripande vara nödvändigt, överföring av blod
(blod-transfusion) användes numera ofta i dessa fall.

Pylorusstenos, beroende antingen på en
svulstbildning el. på en ärrsammandragning som
följd av utläkningen av ett magsår, framkallar
ett hinder och därför först en utvidgning av
magsäcken och därefter en kompensatorisk
mus-kelhypertrofi. Orkar muskulaturen ej övervinna
hindret, tömmes magen genom vanl. voluminösa
kräkningar. Behandlingen beror på orsaken men
består symtomatiskt i utförandet av s. k. gas
t-roente rostom i, förenandet av magsäcken
med en tarmslynga, vari ventrikeln kan tömma
sig med förbigående av pylorus.
Röntgenundersökningen är av stor betydelse för diagnosen.

Magkräfta (carcinoma ventriculi) träffar
vanl. personer i 40—60-årsåldem. Svulsten
lokaliserar sig oftast till samma trakter som ett
förutvarande magsår; dess läge vid pylorus ger
symtom, liknande pylorusstenos, och kan
nödvändiggöra samma operation. Magkräfta
sätter dottersvulster, metastaser, genom
lymf-strömmen runt magen och upp mot axeln,
genom blodströmmen till levern. Avmagringen —

åtföljd av en blek, vaxgul ansiktsfärg — är
ofta första symtomet; i andra hand komma
magbesvären och då vanl. med blod i avföringen.
Kan man icke känna tumören el. en ömhet på
dess plats, kunna magsymtomen f. ö. vara rätt
vaga. Äptiten är dålig, allmäntillståndet är nedsatt;
kräkningar kunna förekomma om tumören sitter
i pylorus, magsaften saknar fri saltsyra men
innehåller ofta mjölksyra. Avföringen är vanl. trög,
tjärfärgad. Spontan läkning av svulsten
förekommer icke; går den ej att avlägsna kirurgiskt,
innan den metastaserat, leder den förr el. senare
till döden. Det kirurgiska avlägsnandet av
tumören bör därför ske så hastigt som möjligt. Dock
kan även en gastroenterostomi skaffa en längre
respit i händelse av en långsamt växande
steno-serande tumör i pylorus. Även röntgen och
radium ha med framgång använts som
behand-lingsmedel.

Vid alla ovannämnda sjukdomstillstånd är
sekretionen från magsäckens körtlar vanl. onormal.
Men även utan andra grava sjukdomar kunna
sekretionsrubbningar finnas. Det kan sålunda
föreligga magsaftsbrist, och det kan föreligga ökad
magsaftsavsöndring samt abnormt hög
saltsyrehalt (hyperaciditet) i magsaften. Med
achylia gastrica menar man, att magsaften
saknar både saltsyra och pepsin. Om anaciditet
talar man, då saltsyran är borta men pepsin
finnes. Dessa tillstånd kunna orsaka obestämda
magbesvär och dålig aptit, vilka förbättras efter
ersättning av det felande. Behandlingen mot
dessa symtom är tillförsel av saltsyra och ev.
pepsin. — Vad motsatta förhållandet beträffar,
finnes antingen en kontinuerlig magsaftsavsöndring,
hypersekretion, el. för starkt
saltsyrehal-tig magsaft, hyperaciditet. Besvären äro
minst, när den sura magsaften har sysselsättning,
d. v. s. efter måltiderna, el. när den utspädes,
t. ex. genom mycket vattendrickande. Vid
hyper-sekretionen äro symtomen ofta desamma; ej sällan
tillkommer kräkning. Kosten bör här tillsättas
med något alkali och vara möjligast koksaltfri.
— Alltför stora magar äro ofta följden av
alltför voluminös föda (potatismage). Slappa
bukbetäckningar, många genomgångna graviditeter
och korsett kunna skjuta ned hela magsäcken;
annars kan en stor dilatation, t. ex. efter en
långvarig pylorusstenos, medföra, att ventrikelns
huvuddel ligger ända ned i lilla bäckenet. Måltiderna
böra då vara små. Nervsystemet ger ofta upphov
till en mängd besvär från magsäcken. De
inre-sekretoriska organen (t. ex. ovarier,
sköldkörteln) kunna ge symtom på m. Många med rent
nervösa ångesttillstånd, beklämda personer med
hjärtklappning och huvudvärk lida av
aptitlös-het, ha tryckkänsla och sveda i magtrakten samt
kräkningar. I en stor mängd dylika fall har en
rationell vård av de nervösa rubbningarna visat
sig vara det effektivaste sättet att råda bot för
magbesvären.

Magsköljning, se Magsondering.

Magsondering, magpumpning, vartill
nyttjas en gummisond av omkring 75 cm längd
och 12 mm diam., utföres 1) i terapeutiskt syfte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free