Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magister Majestatis - Magistral - Magistrat - Magistratspredikan (rådsturättspredikan) - Magistratssekreterare - Magistratus - Magkatarr - Magkramp - Magkräfta - Maglarp - Maglehem - Maglemose - Maglemosekulturen el. mullerupkulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347 Magistral—Maglemosekulturen 348
Valls kyrkor på Gotland, i Valleberga, Löderup
(se bild i å pl. vid Dopfunt) och Tryde kyrkor
i Skåne samt till Hablingbo kyrkas nordportal.
Magistral (jfr Magister), mästerlig,
imponerande.
Magisträt, sedan 1600-talet benämning på den
verkställande lokala myndigheten i en stad. M.
utgöres av en borgmästare som ordf, och två el.
flera rådmän samt, i vissa städer, en
magistrats-sekreterare. Medan m. före tillkomsten av 1862
års kommunallagar utgjorde stadskommunens
verkliga styrelse, har dess befogenhet i
kommunala angelägenheter därefter huvudsaki.
begränsats till att övervaka stadsfullmäktiges samt de
olika kommunala styrelsernas och nämndernas
verksamhet. Se vidare Kommun, sp. 544. M:s
ledamöter utgöra — i vissa städer jämte för den
dömande verksamheten särsk. anställda
befattningshavare — stadens domstol, rådhusrätten. I
stad, där m. ej finnes, handhaves m:s
förvaltningsuppgifter av en kommunalborgmästare. I
Stockholm utövar överståthållarämbetet vissa av
de befogenheter, som eljest tillkomma m.
Magistratspredikan
(rådsturättspredi-kan), benämning på den gudstjänst, som enl.
kyrkolagens föreskrift och gammal hävd vid varje
års början hålles för en magistrats (rådsturätts)
ledamöter.
Magistratssekreterare, i vissa städer
befattningshavare, som närmast handhar de ärenden,
vilkas handläggning ankommer på magistrat. M.
förestår magistratens kansli samt förbereder
ärendena och expedierar de fattade besluten. I
Göteborg och Malmö utnämnes m. av Konungen
efter yttrande av magistraten och
stadsfullmäktige, medan i övriga städer m. numera saknas och
hans arbetsuppgifter handhavas av en rådman.
Magisträtus, lat. (av magi’ster, se d. o.),
beteckning i det republikanska Rom både för ett
genom folkval beklätt ämbete och för dess
innehavare. M. antages urspr. blott ha betecknat
högsta myndigheten, men kretsen av m. vidgades,
då offentliga uppgifter, som bestritts av på annat
sätt utsedda förtroendemän, lämnades åt
folkvalda myndigheter (t. ex. kvestorerna) och då vissa
av den högsta myndighetens göromål uppdrogos
åt särskilda ämbetsmän (t. ex. censorer och
pre-torer). Till m. räknades även vissa icke
folkvalda funktionärer, vilkas ämbeten betraktades
som avläggare av konungamakten, interrex,
diktatorn och hans magister equitum. M. indelades
på flera sätt. Viktig är indelningen i m. med
och utan imperium. Till den förra klassen hörde
bland ordinarie m. konsulerna och pretorerna.
övriga m. tilläde man blott potestas,
ämbetsmyn-dighet; bland dem voro edilerna och kvestorerna
mest framträdande. Tidigt fingo plebejernas på
concilia plebis utsedda förtroendemän, de
plebejiska edilerna och folktribunerna, karaktären av
m. (m. plebeii). De ord. ämbetsmännen,
oavsätt-liga och fredade för åtal, innehade, utom
censorerna, ämbetet ett år. En fullständig cursus
hona-rum (ämbetsmannabana) skulle omfatta
kvestu-ren, preturen och konsulatet. Mellan kvesturen
och preturen kunde man bekläda folktribunatet,
ett edilsämbete el. båda delarna.
Magkatarr, med., se Magsjukdomar.
Magkramp, med., dets. som k a r d i a 1 g i
(se d. o.).
Magkräfta, se Magsjukdomar.
Maglarp, sn i Malmöhus län, Skytts hd, på
Skånes sydkust, närmast v. om Trelleborg; 10,01
km2, 498 inv. (1952). Bördig slättbygd
(Söderslätt). 861 har åker; skog saknas. I socknens
n. ö. hörn M:s gamla kyrka från slutet av
1100-talet. Nya kyrkan uppf. 1908. Vid kusten
fiskläget Skåre och Stavstensudde, där Karl XII
landsteg 1715. M. ingår i Trelleborgs och M:s
pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt; tillhör
storkommunen Skegrie.
Maglehem, sn i Kristianstads län, Gärds hd,
mellan Hanöbukten och sydligaste delen av
Lin-derödsåsen; 32,90 km2, 884 inv. (1952). Slättbygd,
längs kusten sanddyner, på åssluttningen
skogsdungar. 1,565 har åker. Stationssamhället
Maglehem har 317 inv. (1951). Medeltida kyrka,
tillbyggd i n. på 1700-talet. Ingår i M:s och
Hör-röds pastorat i Lunds stift, Gärds kontrakt;
tillhör storkommunen Degeberga.
Mäglemose (”Stormossen”), på s. v. Själland,
bekant för den här, på ägorna av byn Mullerup,
först undersökta boplatsen från Skandinaviens
ancylustid. Utgrävningen 1900 lämnade ett utbyte
av över 20,000 föremål, av vilka dock endast
c:a 1,200 voro bearbetade. De nära 900
stensakerna, så gott som uteslutande av flinta, voro
företrädesvis simpla spån och skrapor, ett fåtal
skiv- och kärnyxor. Vida formrikare och tekniskt
bättre var horn- och benmaterialet. De c:a 300
föremålen av detta slag utgjordes av yxor med
och utan skafthål, delvis med flinteggar, mejslar
och knivar av vildsvinsbetar, nätnålar, en mängd
spetsar, uppfattade som hörande till jaktspjut och
ljuster, flera av dem med en el. ett fåtal korta
hullingar samt en med flinteggar (”fågelpil”).
Detta material avviker avsevärt från
kökken-möddingarnas, och detsamma gäller fyndlagrets
flora — tallen spelar en stor roll — och fauna,
vilken uppvisar djur som älg, uroxe och
sump-sköldpadda men inga havsdjur som säl el.
musslor. Av dessa förhållanden drog undersökaren
slutsatsen, att fyndet tillhör ancylustiden, vilket
bekräftats genom senare grävningar. Att
boplatsfolket bott på en flotte, är däremot vederlagt.
Boplatsen har legat på en smal landtunga el. ö
i en nu igenvuxen sjö. — Maglemosetid,
det tidsskede, som kännetecknas av den genom
fynden i M. först kända kulturgruppen.
Maglemosekulturen el. m u 11 e r u p k u 11
u-r e n, den nordiska stenålderscivilisationen under
ancylustid. Rikt givande boplatser från m. ha
påträffats i Schleswig-Holstein (Duvensee), i
Jylland (Klösterlund), på Själland (Mäglemose
[Mullerup], Sværdborg, Holmegaard, Lundby), i
Skåne (Ageröd), Bohuslän (Sandarne) samt på
östbaltiskt område (Kunda i Estland), över
huvud synes m. vara begränsad till östersjöområdet
och kan karakteriseras som en
skandinavisk-bal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
