Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magallanes’ sund, Magalhães’ sund - Magalotti, Lorenzo - Magasin - Magasin du Nord - Magasin för Konst, Nyheter och Moder - Magasinsförplägnad - Magasinsgevär - Magasinsstaten - Magblödning - Magdala, el-Medjdel - Magdalarött, naftalinrött, sudanrött - Magdalena, Rio - Magdalenahem - Magdalenaviken - Magdalénien, madeleinetiden - Magdeburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341 Magalotti—Magdeburg 342
verklig fjordnatur och sträcker sig åt s. ö. mellan
fastlandet och öarna. I ö. M. är största djupet
73 m, och många grund försvåra här trafiken,
som tillika störes av dimmor och stark ström.
M. är av stor betydelse för sjöfarten, ty denna
väg är 480 km kortare än runt det stormiga Kap
Horn.
Magalotti [-å’ti], Lorenzo, italiensk
diplomat (1637—1712). Till börden florentinare,
användes M. ofta som toscansk diplomat. Under sina
resor besökte M. 1674 även Sverige. Hans mycket
intressanta skildring av folk och seder i det
dåtida Sverige är utg. i sv. övers. 1912.
Magasin (fr. magasin), förrådshus,
förvaringsrum; handelsbod; patronrum, se
Handeldvapen, fig. 14 och 20; tidskrift.
Magasin du Nord [magaza’ dy nå’r],
Danmarks största varuhus med huvudföretaget
beläget i Köpenhamn. Verksamheten startades 1868.
Magasin för Konst, Nyheter och Moder,
månadsskrift 1823—1844 med text och planscher,
fortsättande Konst- och Nyhetsmagasin,
som efter samma plan utgivits 1818—1823.
Utgivare var kammarherre F. B o y e.
Magasinsförplägnad, krigsw., truppers
underhåll så gott som uteslutande från i större magasin
samlade livsmedelsförråd; särsk. framträdande
under 1700-talet, inskränkte m.-systemet i hög
grad arméernas rörlighet. Systemet upphörde med
Napoleon I.
Magasinsgevär, äldre benämning på
repeterge-vär, se Handeldvapen, sp. 831.
Magasinsstaten, kollektiv benämning på
personer, som från mitten av 1700-talet till 1870-talet
av staten fast avlönades för att i huvudstaden
och alla län handha kronans spannmålsrörelse. De
byggnader, i vilka kronans spannmålsräntor
förvarades, kallades kronomagasin.
Magasinsväsen-dets ordnande kan räknas från 1748, då K. m:t
resolverade, att allmogen icke längre skulle tillåtas
att lösa skattespannmålen med penningar.
Räntan, kronotionden, kronoarrendet o. s. v.,
bestående mest i råg och korn, skulle forslas till
”närmaste kronomagasin”. Magasinsväsendets ledning
överlämnades 1794 till kommitterade vid Allmänna
magasinsinrättningen, och 1798 övertog Allmänna
magasinsdirektionen såväl statens magasinsväsen
som kronobagerierna och fältproviantmagasinen.
Under 1800-talet började spannmålsräntorna åter
få lösas i penningar och arrendeavgifter för
kro-noegendomar utgå i kontanter, så att m. befanns
överflödig och 1871 helt upphörde.
Magblödning, symtom vid magsår, se
Mag-s j ukdomar.
Ma’gdala, nu e 1-M e d j d e 1, by i Palestina, på
v. stranden av Gennesaret, Maria Magdalenas
födelseort.
Ma’gdalarött, naftalinrött, sudanrött,
ett till safraninerna hörande naftalinfärgämne.
M. är ett mörkbrunt pulver och nyttjas vid
färg-ning av siden (naftalinrosa).
Magdalena [magÖalä’na], Rio, huvudfloden
i Colombia, Sydamerika. Upprinner på
Central-kordilleran, och utfaller med ett brett delta i
Karibiska havet. M. blir segelbar vid Neiva (437
m ö. h.), men längre ned vid Honda finnas stora
forsar, som måste kringgås medelst en järnväg.
M:s längd är 1,350 km och flodområdet c:a
240,000 km2. Omkr. 500 bifloder.
Magdalenahem, förr vanlig benämning på
välgörenhetsanstalter, som åsyfta att upptaga
lösaktiga kvinnor. Namnet har tagits från den i
N. T. (Luk. 7) omtalade ”synderskans”
traditionella identifiering med Maria från Magdala.
Magdalenaviken, vik på Nedre Kaliforniens
västkust, Mexico. M. är en utmärkt naturlig
hamn.
Magdalénien [-lenja’], madeleinetiden,
den 6:e och sista av de stora kulturperioder, som
urskiljas inom den paleolitiska stenåldern,
uppkallad efter grottboplatsen La Madeleine. M:s
arkeologiska material kännetecknas av
motsättningen mellan de simpla redskapen i flinta och de
utsökta i horn och ben. Dessa äro ofta prydda
med djurbilder i relief el. ristning. M. är den
paleolitiska konstens guldålder. Klimatet var under
m. hårt, ss. framgår av den delvis arktiska
faunan (ren, myskoxe, polar räv etc.) samt av
boplatsernas förläggning till grottor. M. anses
samtida med den framstöt av isen under dess sista
avsmältning, som av Penck benämnes bühlstadiet.
Bäst är m. företrädd i s. Frankrike och n.
Spanien, svagare i andra delar av v. Europa samt
Mellan- och Östeuropa. I Medelhavsländerna
motsvaras M. av capsien.
Ma’gdeburg [-bork], huvudstad i f. preussiska
prov. Sachsen, vid Elbe; 236,326 inv. (1946),
huvudsaki. protestanter. M. blev tidigt en viktig
skärningspunkt för en n.—s. trafikled längs Elbe
och en ö.—v. mellan Tysklands båda hälfter. 805
känt som handelsplats vid gränsen till det slaviska
landet, 968 säte för en ärkebiskop, var M. från
uoo-talet medl. av Hansan. Sedan 1524
evangeliskt och på grund av sin vägran att intaga interim
förklarat i akt, intogs M. 1552 av Moritz av
Sachsen. Dess folkmängd var då c:a 40,000. Vid
Tillys stormning av staden 1631 förstördes den
nästan helt, och närmare 30,000 människor fingo
sätta livet till. Omedelbart före utbrottet av 2:a
världskriget hade M. 326,000 inv. Framför allt
genom allierade flygbombningar men också under
markstrider i april 1945 led M. oerhörd skada,
icke minst gamla staden, som till 80 °/o slogs i
ruiner. Bl. a. 8 kyrkor blevo totalförstörda. Den
äldsta delen, som byggts efter branden 1631,
ge-nomskäres från n. till s. av huvudgatan Breiter
Weg. Av äldre byggnader återstår föga.
Domkyrkan är den förnämsta, anlagd 1209, en av
Tysklands första byggnader i gotik (med
senromanska inslag). Utanför domen står en
utmärkt, från 1200-talet härstammande ryttarstod av
Otto den store. I det forna ärkebiskopsresidenset
är stadsmuseet inrymt. Rådhuset vid gamla torget
härstammar med sitt vakttorn från 1600-talets
slut; det är nu förstört, men fasaden har
återställts. Sedan fästningsverken 1912 slopats, ha
talrika parker anlagts på deras plats i de yttre
stadsdelarna, ss. Kloster-Berge-Garten på v. stranden
av Elbe. M. har bl. a. konsthantverksskola,
tekniska läroanstalter och tavelgalleri. I det närbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
