Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Madrigal - Madrileña - Madsen, Alfred - Madsen, Harald - Madsen, Karl - Madsén, Lars - Madsen, 1. Oluf - Madsen, 2. Thorvald - Madsen, Victor - Madsen-Mygdal, Thomas - Madura, Madhurai - Madurafot - Maduro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Madrilena—Maduro
336
man under 1800-talets senare hälft ånyo begynte
odla a cappellasången, sjöng man med särskild
förkärlek m., och ”madrigalsällskap” har blivit
beteckningen för en blandad kör, som
företrädesvis odlar 1500-talets lärda a cappellasång.
Madrilena [maÖrilä’nja], eg. ”den madridska”,
spansk eldig nationaldans i trippeltakt.
Madsen, Alfred Martin, norsk
fackföreningsmän och politiker (f. 1888). Urspr. litograf,
blev M. 1914 tidn.-man. 1920 blev han
Landsorganisationens sekr. och kvarstod i
fackföreningsrörelsens ledning till 1932. M. invaldes 1922 i
stortinget och var till en början kommunistiskt
orienterad. Han var socialminister i Hornsruds
ministär 1928 och handelsminister i regeringen
Nygårdsvold 1935—39, ordf, i Arbeiderpartiets
riksdagsgrupp 1928—32 samt 1940.
Madsen, Harald, dansk filmskådespelare
(1890—1949), var i sin ungdom anställd vid olika
cirkusföretag som ormmänniska och clown och
kom därifrån direkt till filmen, där han hade
sin glanstid under 1920-talet. Under
artistnamnet Släpvagnen bildade han tills, m.
filmskådespelaren Carl Schenström (”Fyrtornet”) ett
berömt komikerpar, känt över hela världen under
olika namn.
Madsen, Karl Johan Wilhelm, dansk
konsthistoriker och museiman (1855—1938). Han
utbildade sig först som målare, dels i Köpenhamn
(under Kyhn), dels i Paris (under Géröme),
ingick som assistent vid
Kunstmuseet i
Köpenhamn 1895, blev
inspektör 1900 och var
museets dir. 1911—25;
fil. hedersdr vid Lunds
univ. 1918. Bland hans
talrika skrifter
märkas ”Japansk
maler-kunst” (1885),
”Holländsk malerkunst”
(1891), ”Studier fra
Sverige” (1892),
”Bil-ledkunsten” (1902),
monogr. över J. Th.
Lundbye (1895), W.
Marstrand (1905) och Th. Philipsen (1912) samt
”Skagens malere og Skagens museum” (1929).
1924 utkom ”Festskrift til K. M.” (i
”Kunst-museets aarsskrift”, 1921—23). — Litt.: Bibliogr.
av M. Bodelsen (1939).
Madsén, Lars Bertil, radioregissör (f. 1904
19/6), fil. mag. 1932 i Uppsala, anställd vid
Radiotjänsts teateravd. 1933. M. har publicerat en
rad skrifter om folklore, dialekter, ortnamn,
folkminnesforskning etc. Som radioman har M. vunnit
stort erkännande för sina folkliga reportage.
Madsen. 1) Vilhelm Herman O 1 u f M., dansk
militär (1844—1917), officer vid inf. 1861,
överstelöjtnant 1889, överste och dir. för art:s
tekniska tjänst 1895—98, generalmajor 1903, avsked
1914. Framstående matematiker och
vapenkonstruktör, konstruerade M. bl. a. det danska
rekylgeväret 1885, som använts även i Sverige. 1901
—06 var han krigsminister, från 1906 chef för
gradmätningen och 1909—10 led. av Folketinget.
Som krigsminister genomförde han bl. a.
fältart :s nybeväpning och förbättring av
underofficerskårens ställning.
2) Thorvald Johannes Marius M., den
fö-reg:s son, bakteriolog (f. 1870), med. dr 1896.
Från 1894 assistent vid univ:s då nyupprättade
serumterapeutiska laboratorium, tog M. verksam
del i dettas utvidgning 1902 till Statens seruminst.
och var dess chef till 1940. Som sådan har M.
nedlagt ett utomordentligt arbete på
immunitets-forskningens utveckling och
infektionssjukdomarnas bekämpande samt skänkt inst. en
internationell rangplats. Som epidemiologisk expert har M.
verkat bl. a. som president för N. F :s
hygienkommitté. Med. hedersdr i Uppsala 1932.
Madsen, Victor Christian, dansk geolog
(1865—1947), fil. dr 1895, inträdde 1889 som
assistent vid Danmarks geologiske undersögelse, blev
statsgeolog 1892, 1901 medl. och 1913 ordf, i
kommissionen för Danmarks geologiske undersögelse
samt dir. för denna 1917—37. M. var från 1937
Statsministeriets konsulent för efterforskning av
råämnen i Danmarks undre jordlager och utgav i
samband därmed arbeten över magnetiska och
seismiska undersökningar. M. var synnerligen
verksam för populärvetenskaplig folkupplysning.
Madsen-Mygdal, Thomas, dansk politiker
(1876—1943), föreståndare för Dalums
lantbruksskola 1908, godsägare från 1920, medl. av
Landstinget 1920—28, av
Folketinget 1926—33,
1920—24
lantbruksmi-nister i ministären
Neergaard, 1926—29
stats- och
lantbruks-minister, 1926—33
Venstres ledare. Från
början radikal,
svängde M., vars inställning
var doktrinärt liberal
utan sociala inslag,
över till Venstre, blev
under efterkrigsåren
detta bondepartis
ledare och genomdrev 1926
—29 en hårdhänt nedskärningspolitik. Då krisen
1931 också drabbade lantbruket hårt, måste M:s
liberalism likvideras, han själv gled i bakgrunden
efter att ha måst vara med om att ge den stora
krisförlikningen sin sanktion.
Madüra [eng. utt. mä’djora], off. Madhurai,
stad i prov. Madras, s. ö. Indien, c:a 240,000 inv.
I stadens mitt ligger ett praktfullt Sivatempel.
Textil- och metallindustri. I M. anlade
Leipzig-missionen 1874 en station, som 1901 övertogs av
Svenska kyrkans mission. Den har högre
goss-läroverk, skolhem, poliklinik m. m.
Madürafot, av mögelliknande svampar
förorsakad sjukdom i foten, uppträdande hos
infödingarna i Indien, särskilt i Madura. Den består
i inflammation och karies (röta) i fotens
små-ben, med varbildning, fistlar m. m.
Maduro [maÖo’rå], sp., mogen, mörk. Namn
på cigarrer med mörkt täckblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
