Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mably, Gabriel Bonnot de - Mabuchi, Kamo - Mabuse (Jan Gossaert) - Mac - McAdam, John - McAdoo, William Gibbs - Macao (Macau) - MacArthur, Douglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Mabuchi—Mac Arthur
302
Huvudarbete: ”De la législation ou principes des
lois” (1776).
Mabuchi, K a m o, författare, se Japanska
språket och litteraturen, sp. 382.
Mabuse [maby’sa] kallas vanl. den
flamländ-ske målaren och grafikern Jan Gossaert
efter sin fädernestad Maubeuge (omkr. 1478—omkr.
1535). M.
besökte 1508—09
Rom, där han
kopierade
antika bildverk.
Han beundrade
främst den
italienska renässanskonsten och
utövade som
”den förste
romanisten” stort
inflytande på
det
flamländska måleriets
utveckling. Bäst
äro M:s
madonnabilder och
porträtt med
ytterst omsorgsfullt utförda
detaljer.
”Kristian II :s av
Danmark barn”
anses som ett
av sin tids bäs-
ta barnporträtt. — Litt.: Monogr. av A.
Sé-gard (1924).
Mac [mä’k, obetonat mak], förk. Mc och
M’, i skotska och i irländska tillnamn ofta
förekommande prefix, som betyder ”son”; så t. ex.
M a c A r t h u r, MacDonald, McAdam
och M’C 1 u r e. Namn av denna typ upptagas här
nedan med vederbörandes eget skrivsätt men i
alfabetisk ordning, såsom om prefixet Mac i
varje namn vore fullständigt utskrivet.
McAdam [makä’dam], John Loudon, skotsk
vägbyggare (1756—1836), sedan 1827
överinspektör över Englands vägbyggnader. Efter M.
uppkallades vägbyggnadsmetoden makadamis
e-ring.
McAdoo [mä’kadö], William Gibbs,
amerikansk politiker (1863—1941), advokat i
New York från 1892, deltog i politiken inom det
demokratiska partiet, var 1913—18 finansminister
under Wilson och 1918—19 generaldir. för det
under 1 :a världskriget under statens regi stående
järnvägsnätet. M. innehade därefter advokatfirma
i Los Angeles och Washington. 1920 och 1924
fick han som anhängare av Wilsons politik flera
röster till det demokratiska partiets
presidentkandidatur och var 1933—38 led. av U.S.A:s
senat som representant från California.
Maca’o (M a c a u), portugisisk besittning i
Kina, på v. sidan av Pärlflodens mynningsvik,
mittemot Hongkong; 15 km2; 187,772 inv. (1950),
därav 2,719 européer (c:a 300,000 inv. 1953,
varav många kinesiska flyktingar). Besittningen
Gatubild från staden Macao.
omfattar staden Macao på en numera landfast ö
samt öarna Taipa och Coloane. Staden utgöres av
en kinesisk och en portugisisk del, den senare
byggd i europeisk stil. I och med Hongkongs
utveckling gick M. tillbaka. M. är en av Kinas
största fiskehamnar. Handeln, övervägande
tran-sitohandel, ligger mest i händerna på kineser.
Främsta handelsvaror äro ris, fisk o. a.
livsmedel. Opiumhandeln (strängt reglerad sedan
1946) och spelhusen äro statsmonopol. — M:s
historia daterar sig från 1557, då portugiserna
där anlade ett faktori. 1580 blev det katolskt
biskopssäte. Ända till 1849 erlades för M.
arrende till Kina, och området räknades formellt
som stående under kinesisk överhöghet. Kinas
erkännande av Portugals överhöghet över M.
skedde först 1887.
MacArthur [makä’ba], Douglas,
amerikansk militär (f. 1880), officer vid
ingenjör-truppema 1903,
brigadgeneral 1920,
generalmajor 1925,
general 1930 och
armégeneral 1944;
filippinsk marskalk 1936.
M. deltog med
utmärkelse i 1 :a
världskriget. Han var chef för
West Point 1919—22
och tjänstgjorde i två
omgångar på
Filippinerna under
1920-ta-let, varefter han var
generalstabschef 1930
—35. Sedan han avgått
från denna post, återvände han till Filippinerna för
att bygga upp dess nationalförsvar; avsked 1937.
I juli 1941 utsågs han till överbefälhavare för
alla amerikanska stridskrafter i Fjärran östern.
Efter att ha segt försvarat Filippinerna mot de
japanska invasionsstyrkorna beordrades han
lämna försvaret och utnämndes i mars 1942 till över-
Mabuse: Porträtt av Jean
Caron-delet, 1517. Louvren, Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
