Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lösning - Lösningsmedel - Lösningsrätt - Lösningstension, lösningstryck - Löss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Lösningsmedel—Löss
286
en 1., som ärmera koncentrerad, kallas
övermättad. En dyl. lösning utgör ett labilt
tillstånd, som ibland uppstår vid avkylning av varma
koncentrerade 1.; genom ympning med en kristall
av det lösta ämnet el. ett med detta isomorft
ämne utfaller överskottet i fast form. Ett
ämnes löslighet anges genom koncentrationen
av den mättade 1. Ett fast ämnes löslighet i en
vätska tilltar vanl. med temp. Två vätskor, som
lösa sig i varandra i alla förhållanden, t. ex.
alkohol och vatten, sägas vara biandbara.
Andra vätskor ha blott en begränsad löslighet i
varandra, t. ex. eter och vatten. Den ömsesidiga
lösligheten av vätskor tilltager i allm. med
stigande temp., under det att gasers löslighet i
vätskor i regel avtager med denna. En l:s
sammansättning (koncentration) brukar i allm.
angivas på något av följ, sätt: i) i
viktsprocent, den viktsmängd av det lösta ämnet, som
finns på ioo viktsdelar av 1. 2) i
volymprocent, den volym av det lösta ämnet, som finns
på 100 volymdelar av 1. 3) i m o 1 a r i t e t,
antalet grammolekyler av det lösta ämnet, som
finnas på 1 liter av 1., och 4) i normalitet,
antalet gramekvivalenter av det lösta ämnet på
1 liter av 1.
Lösningsmedel kallas i allm. vätskor med
förmåga att bringa fasta ämnen i lösning. Om zink
löses i saltsyra, innebär lösningen en kemisk
reaktion, varvid nya ämnen bildas. Om socker
löses i vatten, sker däremot endast en fysisk
finfördelning av sockermolekylerna i vattnet, och
sockret finns kvar i lösningen utan att ha
undergått någon kemisk förändring. När man talar
om 1., åsyftar man vanl. medel med förmåga att
Tekniska organiska lösningsmedel.
spec. v. kokp. i 0
T erpentinoljor
Terpentinolja 0,85 0,87 152—175
Sulfatterpentin 0,86 0,88 150—180
Alifatiska kolväten
Lättbensin 0,68 0,72 < IOO
Tungbensin 0,70 0,75 100—150
Lackbensin 0,76 0,81 150 200
Aromatiska kolväten
Bensen 0,88 IOO
Toluen 0,87 IIO
H y dr oaromatisk a kolväten
Tetralin 0,97 205—207
Dekalin 0,01 185—195
Klorkolväten
Koltetraklorid I ,60 76
Trikloretylen ., 1,47 86
Alkoholer
Metanol 0,80 66
Etanol 0,80 78
Butanol 0,81 117
Etrar
Etyléter 0,72 35
Glykoletrar
Ketoner
Aceton .............. 0,79 56—58
Cyklohexanon 0,94 155
Estrar Etylacetat t... 0,90 77—78
Amylacetat 0,87 146—150
fysiskt lösa fasta ämnen. Av oorganiska 1.
är vatten det vanligaste. I
fettextraktionsindu-strien användes kolsvavla (spec. v. 1,26, kokp.
46°), i mineraloljeindustrien flytande svaveldioxid.
Mycket större betydelse ha dock de
organiskal. (se tab.). Dessa ha funnit sin
huvudsakliga användning inom färg- och lackindustrien,
plastindustrien samt andra organisk-syntetiska
industrier. Ofta användas också blandningar av 1.,
vilka saluföras under många fantasibeteckningar.
Lösningsrätt, jur., befogenhet att mot
betalning (”löseskilling”) förvärva (”inlösa”) visst
föremål. I svensk rätt förekommer 1. under skilda
gestaltningar och jämväl under olika
benämningar. Sålunda har staten 1. till vissa lösa fornsaker;
vidare må lösören, som genom förvärv i god
tro frångått sin hittillsvarande ägare, av denne
inlösas från förvärvaren. Under särskilda
förutsättningar tillkommer 1. till aktie, fartygslott el.
bostadsrätt aktieägare i samma bolag, resp,
delägare i samma fartyg och bostadsrättsföreningen
själv. L. till försåld fast egendom, under namn
av bördsrätt tillerkänd säljarens släktingar
gentemot köparen, var i äldre tid av stor
betydelse; en återstod därav är den 1., som ännu
tillkommer kronoåbos och kronorusthållares
släktingar betr, rätten till kronohemmanet, om denna
avyttrats. Efter mönster av bördsrätten ha andra
1., gällande vid försäljning av fast egendom,
uppställts; för delägare i tomt (”viderboende”) till
annans del däri, som sålts; för ägare av tomt,
angränsande till tomt, som sålts (”nabo”); för
ägare av frälseränta till den därmed belastade
fastigheten och omvänt, för fastighetens ägare
till själva frälseräntan; för stad till hus på ofri
tomt. Vid de nu nämnda 1. är löseskillingen städse
lika med försäljningssumman. Helt oberoende av
försäljning gälla åter de L, som tillkomma
nytt-janderättshavare jämlikt ensittarelagstiftningen,
åbo till hemman, som han besitter under åborätt,
Kronan till vissa större strömfall samt
förutvarande ägare till exproprierad egendom, som ej
använts för det avsedda ändamålet, liksom också
de 1., som förekomma under beteckningarna friköp
av lägenhet, skatteköp av kronohemman och
återköpsrätt.
Lösningstension, lösningstryck. Varje
metall i beröring med en vätska äger en bestämd
1., d. v. s. en av metallens kemiska natur
beroende kraft att skicka metallatomer i lösning som
joner. På gr. av 1. lösa metaller upp sig, tills
lösningens osmotiska tryck blir = metallens 1.
Löss, Anoplüra, insektordning, omfattande ett
fåtal små och vinglösa parasitära former.
Kroppen är vanl. starkt tillplattad, huvudet rakt
fram-åtsträckt med enkla, ej fasetterade ögon och
korta, fåledade antenner. Mundelarna äro sugande
och bilda ett framsträckbart sugrör samt en
stickapparat. Mellankroppsringarna äro fast förenade
sinsemellan. Benen äro väl utvecklade, försedda
med en enda stark klo. Denna är infällbar och
möjliggör ett säkert fasthållande vid värddjurets
hår. — Äggen (g n e 11 e r n a), vilka fästas på
hårstråna med ett klibbigt, hastigt stelnande
sekret, äro till formen avlånga och öppna sig vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
