Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lås - Lås (zoologi) - Låsgräs - Låssa - Låstad - Låstbom, 1. Herman af - Låstbom, 2. August - Låt - Lä - Läby - Läckage - Läckeby - Läckö, Leckö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Lås—Läckö
240
Bokstavslås (resp, s i f f e r 1 å s) ha i st. f.
nyckel ett antal (vanl. minst 4) ringar el. andra
fritt inställbara element, som endast vid en viss
samtidig inställning frigöra låsbygeln. Begreppet
kombinationslås kan anses innefatta även
dessa typer, men hänsyftar spec. på sådana
kassaskåpslås, som öppnas genom att en graderad ratt
successivt inställes på ett antal bestämda
siffer-lägen, den hemliga s. k. kombinationen.
Av h ä n g 1 å s finnes en mängd konstruktioner,
som dock i allm. ej principiellt skilja sig från
vanliga 1. i annat avseende, än att 1. försetts med
bygel, vars låsning här
är regelns uppgift. Som
en föregångare till
chubb-och protektorlåsen kan
på sätt och vis det av
Christoffer Polhem
uppfunna och efter honom
uppkallade
polhemslå s e t betraktas. I
låshuset i detta finnes ett
antal plåtskivor, varannan
vridbar och varannan
fast, i mitten försedda med ett rektangulärt hål
för nyckeln samt vid omkretsen med två
diametralt motsatta hak, så anordnade, att två rännor
bildas för låsbygelns skänklar, då 1. är öppnat.
Vid nyckelns vridning för låsning inställas de lösa
skivorna så, att låsbygeln ej kan utdragas. Även
här kunna olika kombinationer erhållas genom
förändringar av haken och plåtarna.
2) Se Sandlås och Vattenlås.
3) Gevärs- el. b ö s s 1 å s, den del av
avfy-ringsinrättningen på ett skjutvapen, som
innefattar slagfjädern, hanen och delar för hanens
kvarhållande i halv- el. helspänn.
Lås, zool., se Musslor.
Låsgräs, bot., se Ophioglossaceae.
Låssa, församling i Bro och Låssa kommun
i Uppland.
Låstad, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd, på
slättbygden närmast n. om Billingen; 15,85 km2,
311 inv. (1952). Genom L. går rullstensåsen
”Götrings åsar”. 1,059 har åker. Egendom:
Ka-trineberg (statens). Kyrkan är i sin v. del från
1100-talet. Ingår i Odensåkers, Tidavads, L:s och
Binnebergs pastorat i Skara stift, Mariestads
kontr. Tillhör storkommunen Ullervad.
Låstbom. 1) Herman af L., jurist (1742—
1811), protokollsekr. 1770, revisionssekr. och
ge-neralauditör 1777, adlad 1780; lagman i
Södermanland 1789, led. av Högsta domstolen 1791
—92 och 1802—09, chef för Kammarrätten 1802
—09. Från 1779 var L. den drivande kraften i
det svenska rättsväsendet och stod högt i gunst
hos Gustav III, som jämväl anlitade honom för
andra uppdrag (redigerandet av Förenings- och
säkerhetsakten 1789, utarbetandet av den första
organisationen för Högsta domstolen). L.
berövades sina ämbeten av förmyndarregeringen 1792.
Ånyo i tjänst 1802—09, avlägsnades han av 1809
års makthavare.
2) August Theodor L., den föreg:s
brorsons sonson, personhistoriker (1815—45),
bok
tryckare i Uppsala, utgav bl. a. ”Svea och Götha
höfdinga-minne” (2 bd, 1842—43, suppl. till
Stiernmans verk) samt (jämte J. E. Fant)
”Up-sala ärkestifts herdaminne” (1842—45). Jfr V.
Ljungfors, ”Svenska släkter”, h. 2 (1912).
Låt, i svensk och finländsk folkmusik
beteckning för en melodi, oftast instrumental. De äldsta
1. torde ha varit ”vall-låtar”, som sjungits
(”lå-lats”) el. spelats på bock- el. kohorn, låtpipa
m. m., ofta med uppgift att kalla el. locka
(”lock-låt”) kreaturen. L. övergick sedan till att
beteckna dansmelodier (”danslåt”) och smärre
under-hållningsmusik vid festliga tillfällen (vid
bröllop: ”steklåt”, ”brudlåt”, ”skänklåt” m. m.) ;
marscher kallades också ”gånglåtar”. Den av
Svenska folkmusikkommissionen utgivna
samlingen svensk folkmusik (se Andersson, Nils) kallas
”Svenska låtar” och innehåller inemot 8,000 låtar
från 20 landskap. Äldre 1. ha utgivits av bl. a.
R. Dybeck.
Lä, den sida, varåt vinden går. — I 1 ä om
ett föremål betyder, att detta skyddar mot
vindens inblåsande.
Läby, sn i Uppsala län, Ulleråkers hd, kring
Hågaån, s. v. om Uppsala; 13,75 km2, 155 inv.
(1952). Närmast ån odlad bygd, omgiven av
små-bergig skogsmark. 517 har åker. Ingår i Vänge
och Läby pastorat i Ärkestiftet, Ulleråkers och
Norunda kontr. 1928 återinvigdes L. ödekyrka
efter restaurering. — ö. om landsvägsbron över
ån vid L ä b y vad finnas en runsten och ett
1933—37 undersökt gravfält, huvudsaki.
härrörande från tiden närmast före Kr. f., det första
kända från Uppsverige av denna ålder. Vadet är
platsen för Gustav Vasas räddning undan
ärkebiskop Trolles krigsfolk vid sin flykt från
Uppsala i juni 1521.
Läckage [-ä’J] (fr. coulage), förlust av
flytande varor under transport el. upplagring,
uppkommen genom läckor i emballaget.
Läckeby, storkommun i Kalmar län, N. Möre
och Stranda domsaga, omfattande Aby och
Förlösa socknar; 181,08 km2; 2,929 inv. (1952).
Tätort: Läckeby, 498 inv. (1951).
Läckö, L e c k ö, kungsgård och slott i
Otter-stads sn, Skaraborgs län, på Kållandsö på en
klippa mot Vänern. Slottet grundlädes av biskop
Brynolf Algotsson i Skara, enl. J. Messenius 1298.
Det återuppfördes efter eldsvådor på 1400-talet
och befästes av bl. a. Svante Sture, som 1543 fick
L. i förläning. 1615 erhöll Jacob De la Gardie L.
som grevskap, vilket 1681 åter indrogs (vid
reduktionen) från hans son M. G. De la Gardie. L.
har senare bl. a. förlänats till C. G. Tessin (1752)
och 1810 på 50 år som nationalbelöning till C. J.
Adlercreutz, segraren vid Siikajoki, varvid
namnet skulle förändras till Siikajoki. L. innehades
efter Adlercreutz’ död av hans bror, har senare
varit utarrenderat, bl. a. inom ätten Rudenschöld,
men förvaltas numera direkt under
Byggnadsstyrelsen. — Slottet bildar nu ett rektangulärt
komplex med tornprydd förgård i s., utbyggd
kyrko-flygel i ö., inre borggård med 4 vån:s längor
samt 2 fyrkantiga torn i n. och en smal,
kringbyggd köksgård (varifrån förbindelse finnes med
Polhemslås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
