- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
223-224

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lüttich - Lyttkens, 1. Ivar - Lyttkens, 2. Yngve - Lyttkens, 3. Alice - Lytton, släkt - Lytton, Victor Alexander - Lützen - Lützow, Barthold Heinrich von - Lützow, Adolf von - Lyx

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lüttich—Lyx

223

Lüttich [ly’tilj], tyska namnet på Liége.

Lyttkens. i) Ivar Adolf L., skolman,
språkvetenskaplig författare (1844—1936), fil. dr 1868
och doc. i zoologi i Lund 1870,
folkskolinspektör i Norrköping 1876, kansliråd i Ecklesiastikdep.
1901—11; led. av flera undervisningskommittéer.
På L:s initiativ inrättades i Norrköping 1879 den
första hjälpklassen. Jämte F. A. Wulff
utarbetade och utgav L. ett flertal viktiga och
förtjänstfulla arbeten rörande nysvenskt språkbruk, bl. a.
”Svenska språkets ljudlära” (1885), ”Svensk
ut-talsordbok” (1889—91), ”Svensk ordlista med
ut-talsbeteckning” (1911), ”Ordskatt och ljudförråd
i svenska språket” (1916—17).

2) Yngve L., den föreg:s brorson, advokat,
författare (f. 1894 27/a), jur. kand, i Lund 1920,
innehade 1922—47 egen advokatbyrå i Stockholm
och hade flera publicistiskt uppmärksammade
uppdrag. L. har som förf, gjort sig känd för
kulturhistoriskt hållna brottmålsmonografier,
”Giftmorden i Silbodal” (1946), ”Dramat på Broxvik”
(1948), vars huvudperson är Helga Fägersköld,
”Domen över Magdalena Rudensköld” (19.50),
”Yngsj ömordet” (1951), ”Hammarbymordet”
(1952) och ”Mamsell Sofie” (1953). — G. 1918
m. L.3).

3) Anna Alice Maria L., f. Cronquist, den
föreg:s hustru, författarinna (f. 1897 W12). L.
är född i Malmö, där hon tog
normalskole-examen 1915. Hon debuterade 1932 och utg.
först en rad välskrivna romaner med motiv ur
samtiden: ”Synkoper” (1932), ”Flykten från
vardagen” (1933), ”— kommer inte till middagen”
(1934), ”Det är inte sant...” (1935), ”Det är
mycket man måste” (1936), ”Det är dit vi
längtar” (1937), ”Falskt vittnesbörd” (1939) och
”Syndafall” (1942). Huvudämnet i dessa böcker
är erotiska förvecklingar i medel- och
överklassmiljö. L:s intresse för kvinnor och kvinnosaken
ligger till grund för de kulturhistoriska verken
”Svensk kvinna” (1941), ”Svenska mödrar”
(1946) och ”1 kvinnans värld” (1950; tills, m.
K. W. Gullers) samt en brett upplagd,
kulturhistorisk familjeromancykel, omfattande
”Lyckans tempel” (1943), ”Längtans blåa blomma”
(1944), ”Nya stjärnor tändas” (1945), ”Statt upp
min älskade” (1947) och ”Tag lyckan fatt” (1949).
Till modern tid äro ”En balfantasi” (1951) och
”Jungfrun i det blå” (1952) förlagda.
”Himla-bröd” (1953) har ämne från 1700-talet.

Lytton [li’tn], engelsk adelssläkt, se Bulwer.

Victor Alexander George Robert, 2:e
Earl of L., ämbetsman och diplomat (1876—
1947), son till E. R. Bulwer-L., understatssekr.
för Indien 1920—22, guvernör i Bengalen 1922—
27, fungerade som vicekonung över Indien april
—aug. 1925, ledare för den indiska delegationen
till N. F. 1927—28. L. var ordf, i en
undersökningskommission, som av N. F. sändes till
Manchuriet 1932 och som fick namn efter honom.

Lützen, stad i Sachsen, Tyskland, 18 km s. v.
om Leipzigs centrum; 6,000 inv. Slott,
inrymmande ett Gustav Adolfs-museum. över ett
flytt-block, ”Schwedenstein”, i vars närhet Gustav II
Adolf stupade, restes 1837 ett monument av järn;

224

därintill ligger Gustav Adolfskapellet, uppfört
1907 efter ritning av L. I. Wahlman och
dekorerat av bl. a. O. Hjortzberg (skadat i 2:a
världskriget).

Slaget vid L. Utanför L:s portar
utkämpades 6 nov. (g. st.) 1632 ett blodigt slag
mellan svenskarna och de kejserliga. Då Gustav
II Adolf 5 nov. fått veta, att Wallenstein lät
sina trupper gå i vinterkvarter och bortsänt
Pappenheim, beslöt han att genast rycka fram
mot L. och slå fienden. Fiendens motstånd vid
övergången av Rippach omöjliggjorde dock ett
anfall samma dag, och nästa morgon förhindrade
dimman det avsedda tidiga angreppet. Så hann
Wallenstein till slagets början samla 12,000 man
med 21 kanoner mot Gustav Adolfs 15,000 med
60 kanoner. Under striden anlände 3,000
kejserliga och på aftonen ytterligare 4,000.
Wallenstein hade tagit ställning bakom vägen från L.
till Leipzig med högra flygeln och ett stort
batteri på Galgenberg (strax n. om staden), med
infanteri och artilleri i mitten samt kavalleri på
flyglarna, varjämte musketerare besatt ena
landsvägskanten. Svenskarna anryckte på två linjer,
även de med infanteriet i mitten. Högra flygelns
kavalleri måste vika. Konungen satte sig då själv
i spetsen för dess vänstra avdelning,
smålänningarna, varefter högra flygeln och mitten
förnyade anfallet. Vid denna tid återkom emellertid
Pappenheim med sina rytterireg:ten och
förstärkte fiendens vänstra flygel. Konungen stupade,
och anfallet avvisades. Hertig Bernhard av
Wei-mar, som fåfängt sökt tränga fram med
svenska vänstra flygeln, tog då befälet över hela linjen
och utförde omkr. kl. 2 e. m. ett nytt anfall, som
kastade de kejserliga tillbaka. Snart anlände dock
förstärkning på Wallensteins sida, och åter måste
svenskarna vika. Ett tredje anfall, på e. m.,
gjorde dem likväl till herrar på slagfältet,
varefter Wallenstein drog till Böhmen. De
kejserliga torde ha förlorat bortåt 4,000 man,
svenskarna nära 3,000. Bland de stupade var även
Pappenheim. — Litt.: ”Gustaf II Adolf”, utg. av
Generalstaben (1932).

Slaget vid Grossgörschen (6 km s. ö.
om L.), där Napoleon 2 maj 1813 besegrade
ryssarna och preussarna under Wittgenstein,
benämnes även efter Lützen.

Lützow [ly’tså], Barthold Heinrich
von, norsk krigare (1654—1729). Han förde
som generallöjtnant 1716 och 1718 befälet över
trupperna i det sunnanfjällska Norge under
fälttågen mot Karl XII och ledde 1719 det oblodiga
infallet i Bohuslän.

Lützow [ly’tså], Ludwig Adolf Wilhelm
von, frih., preussisk militär (1782—1834). Han
anförde en av de strövkårer (Lützows
frikår el. Svarta skaran, sammansatt av alla
truppslag), som under kriget mot Napoleon I 1813
i v. Tyskland sökte hota fransmännens
förbindelser. L. hade i början framgång, men sedan
en del av kåren 17 juni blivit uppriven vid Kitzen
(nära Leipzig), var dess bästa kraft förbrukad.

Lyx (fr. luxe), överflöd, yppighet,
överflödigt levnadssätt; överflödsvara.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free