Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lymffolliklar - Lymf-hjärtan, -kapillärer - Lymfkärl - Lymfkörtelinflammation - Lymfkörtlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Lymf-hjärtan—Lymfkörtlar
206
P.sk. L
Tunntarm (t. v.) och tjocktarm (t. h.) från människa
med lymffolliklar (L), flerstädes i tunntarmen
sammanslutna till peyerska skivor (P.sk.).
slutl, t. ex. i tarmarna till 20—35,000. I
tunntarmarna hopa de sig också till skivlika
bildningar, de s. k. peyerska skivorna.
Lymf-hjärtan, -kapillärer, anat., se Lymfkärl.
Lymfkärl. Liksom vävnader och organ med få
undantag äro genomdragna av ett tätmaskigt
blod-kärlsnät, finnes överallt också ett
lymfkärls-n ä t, något mera glesmaskigt, men i övrigt av
liknande utseende. Under det att blodkärlen höra
till ett slutet system, som möjliggör blodets
cirkulation, börja 1. ute i vävnaderna, leda centralt
och tömma sig i de stora halsvenerna. De bilda
ett dräneringssystem, som perifert upptager
överflödig kroppsvätska, avfallsprodukter och
främmande kroppar. Lymf kär Isnätet utgöres av fina
endotelklädda rör, utan perifera öppningar, 1 y m
f-kapil lärer (se fig.). De sammansluta sig till
ly m f k ä r 1, i mera inskränkt bemärkelse, som
äro rätt jämntjocka och rikligt försedda med
Lymfkapillärer, lymfkärl och lymfkörtlar från magsäck
av människa.
klaffar, så att lymfan endast kan strömma i
central riktning. I fyllt tillstånd få dessa 1. ett
pärl-bandslikt utseende, enär området centralt om varje
klaff något utspännes (se fig.). L. i sin tur sluta
sig tillsammans till 1 y mf kärl s s t ammar.
En sådan stam upptar lymfan från vardera benet,
en kommer från tarmar och bukorgan. Den sistn.
upptar således den från tarmarna kommande, som
kylus betecknade lymfan. Dessa tre
lymfkärlsstam-mar bilda så den stora bröstgången,
sedan de först bildat en gemensam, säckformig
behållare, kyluscisternen. Bröstgången
upptar vidare lymfkärlsstammar från v. delen av
huvud, hals och bål samt från v. arm och tömmer
sig sedan i vensystemet på v. sidan, vanl. i vinkeln
mellan arm- och halsven. Lymfkärlsstammarna
från sistn. partier på h. sidan samlas till en större
gång, som tömmes i vensystemet på h. sida och
på motsv. ställe. — L. omgiva med ett rikligt nät
lymffolliklar och tonsiller. Lymfkörtlarna äro
inlagrade i deras förlopp, så att varje 1. har att
passera minst en, oftast flera sådana. L. och
dessa lymfatiska vävnader tillsammans benämnas
lymfkärlssystemet.
Lymfkörtelinflammation, se Lymfadenit.
Lymfkörtlar. I 1., vilka ligga inlagrade i
lymfkärlens förlopp, har den lymfatiska vävnaden
ordnats till väl avgränsade organ. De äro som
regel högst av en bönas el. mindre mandels
storlek, deras form är rund el. oval med en
insänk-ning, en hilus, på det ställe, där kärl intränga i
och lämna 1. De ligga oftast samlade i grupper,
så t. ex. på halsen, h a 1 s k ö r 11 a r, vid
tungroten, bronkialkörtlar, i axelhålan, a x
il-l a r k ö r 11 a r, i ljumsken,
inguinalkört-1 a r, o. s. v. Deras antal är stort. — En 1. (se
fig.) är uppdelad i ett bark- och ett märgparti.
Barken är kompakt, endast här och var
genombruten av lymfbanor, märgen däremot är genom
rikliga lymfbanor uppsplittrad i smala
märgstänger. Hela 1. omges av en bindvävskapsel. Mellan
Schema över en lymfkörtels byggnad.
a artär, b.kn. barkknuta, i.s. intermediärsinus, m.s.
mar-ginalsinus, m.str. märgsträngar, s.f. reaktionscentra, tr.
trabekel, v ven, v. a. vas afferens, v.e. vas efferens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
