Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lybeck, Mikael - Lybeck, Otto - Lübeck, Sven - Lübeckbukten - Lybecker, 1. Georg - Lybecker, 2. Georg - Lyberg, Ernst - Lybsk skinka - Lyby - Lycaena - Lycaenidae - Lycée - Lyceum - Lyceum för flickor - Lychnis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Lybeck—Lychnis
194
och den personliga kampen mot finländskt
tungsinne. — Biogr. av E. Kihlman (1932).
Lybeck, Otto Emil, sjömilitär (1871—1947),
officer vid Flottan 1892, kommendörkapten av
2:a graden 1914, kommendör 1921, konteramiral
1925, viceamiral 1932 och amiral 1936; avsked
s. å. L. var 1906—u marinattaché i Petersburg
och 1918—21 chef för Sjöförsvarets
kommando-exp. 6/«—13/io 1921 var han statsråd och chef för
Försvarsdep., blev 1924 inspektör för ubåtsvapnet,
1926 högste befälhavare över kustflottan och var
1927—36 chef för Marinstaben. Han har varit led.
av ett stort antal kommittéer, bl. a.
försvarsrevi-sionen 1922—23. L. har utg. bl. a. ”Svenska
sjöslag” (1909), ”Balkankriget 1912—13 ur
sjömilitär synpunkt” (1913), ”Allmän sjökrigshistoria”
(2 bd, 1919—32) och ”Öresund i Nordens historia”
(1943)-
Lübeck, Sven Edvard Julius, ingenjör,
ämbetsman, socialpolitiker (1877—1941), civilingenjör
1898, anställd vid J. G. Richerts
konstruktions-byrå, sedermera ab.
V attenbyggnad sbyrån
1899—1902, avd.-chef
och delägare 1902—09,
verkst. dir. 1910—22,
från sistn. år
landshövding i Gävleborgs
län. L. nådde tidigt en
ledande ställning som
vattenkraftsman och
planerade och
genomförde, även utomlands,
ett flertal betydande
anläggningar. Han var
en av initiativtagarna
1909 till Svenska
vat
tenkraftföreningen (ordf. 1930—41) och 1913
till Sveriges tekniskt-industriella skilj edomsinst.
(styrelseled. 1913—22). L. var ordf, i Svenska
teknologföreningen 1912—14 och preses i
Ingen-iörsvetenskapsakad. 1926—28. 1915—24 var L.
som högerman led. av A. K., 1923—24
kommunikationsminister i Tryggers ministär, 1928—30
socialminister i Lindmans 2:a ministär. Stor
uppmärksamhet väckte L:s strävanden som
socialminister att i mondistisk anda närma arbetsgivare
och arbetare till varandra. — Litt.: Biogr. av W.
Swahn (1941).
Lübeckbukten, Lübecker Bucht, den innersta
delen av Mecklenburger Bucht av Östersjön.
Största djup 27 m. I L. mynnar Trave.
Lybecker. 1) Georg L., frih., militär
(1650-talet—1718). Han deltog i Karl XH:s polska krig,
blev överstelöjtnant 1704 och landshövding i
Viborgs län 1705, intrigerade där mot
överbefälhavaren i Finland, generalen J. G. Maijdell, och
utnämndes 1706 till generalmajor och 1707 till
t. f. befälhavare i Finland. Som sådan företog han
1708 ett misslyckat infall i Ingermanland och
förlorade 1710 Viborg och Keksholm. S. å.
utnämndes L. till generallöjtnant, men missnöjet var stort
inom armén, och befälet överlämnades till
generallöjtnanten K. Nieroth. När denne 1712 dog,
anförtroddes det ånyo till L., vilken denna gång
NF XIV — 7
lät hela s. Finland utan svärdsslag falla i fiendens
händer. Missnöjet inom armén och landet blev
allt större. Hösten 1713 blev L. fråntagen
befälet, ställdes under åtal och dömdes 1717 till
döden men benådades av Karl XII.
2) Georg L., den föreg:s kusin, ämbetsman,
psalmförfattare (omkr. 1660—1716), assessor i
Svea hovrätt, pietist och förf, av andliga sånger,
intagna i ”Mose och lambsens wisor” (1717; flera
utökade uppl.). Denna samling, som har sitt namn
efter Joh. Upp. 15:3, var avsedd för de pietistiska
konventiklarnas sammankomster i Stockholm; den
präglas av världsfrånvändhet och kristusmystik.
Lyberg, Ernst Emil, jurist och politiker
(1874—1952), hovrättsexamen i Uppsala 1896,
rådman i Falun 1906—26, kommunalman och
landstingsordf. (Kopparbergs län), dir. efter Ivan
Bratt i ab. Vin- och spritcentralen 1928—44. L.
var liberal led. av A. K. 1914 B, av F. K. 1921
—28 och var juni—okt. 1926 konsultativt statsråd
samt okt. 1926—okt. 1928 finansminister i C.
Ekmans 1 :a ministär. 1930—32 var han ordf, i
styrelsen för Sveriges liberala parti och 1932
regeringens representant i undersökningskommissionen
ang. Kreugerkoncernen.
Lybsk skinka, lättsaltad, lättrökt skinka,
serveras kall.
Lyby, sn i Malmöhus län, Frosta hd, strax s.
om ö. Ringsjön och Hörby köping; 25,87 km2, 932
inv. (1952). Småkullig, bördig moränslätt, som
höjer sig mot s. ö. 2,179 har åker. Egendom:
Lyby. Urspr. romansk kyrka, ombyggd 1854 och
1878. Ingår i Hörby och Lyby pastorat, Lunds
stift, Frosta kontr. Tillhör storkommunen östra
Frosta.
LycåB’na, zool., se Blåvingar.
Lycåè’nidae, familj bland dagfjärilarna (se
d. o.).
Lycée [lise’], statligt högre allmänt läroverk
i Frankrike.
Lycéum, lat. (av grek. ly’keion), skolform,
upprättad i samband med 1927 års lärov.-reform
och avsedd som parallell form till högre allm.
lärov. Byggande på folkskolans 6:e klass, skulle
1. på 6 år leda fram till studentexamen.
Klassindelningen i lärov. motsvaras i 1. av indelning
i kretsar. I de 4 lägsta kretsarna delta lärjungarna
i undervisningen i samtliga ämnen, därefter
inträder en differentiering på 3 olika linjer, latin-1.,
real-1. och nyspråkigt 1. L. skulle enl.
riksdagsbeslut inrättas i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Uppsala och Lund, men denna skolform har icke
vunnit anslutning, och sedan 1941 finns icke något
1. i funktion.
Lyceum för flickor i Stockholm grundades
1875, erhöll statsunderstöd 1879 och
studentexamensrätt 1882. L. omfattar numera enbart
gymnasium och är icke organiserat enl. planen för
lyceer i 1928 års lärov.-stadga.
Lychnis [-k-], släkte bland nejlikväxterna, med
kronbladen försedda med snärpliknande bikrona.
Vild i Sverige växer L. flos cuculi,
gökblomster, en omkr. 0,5 m hög ört med smala blad
och femflikiga, ljusröda kronblad. Som prydnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
